Klyftiga Pepper

Idag var det Peppers tur att jobba. Men inte tänkte han stå vid stallet inte. Och att hämta honom vid lösdriften är en ganska kort, men tråkig väg genom hans hage. Så, jag ropade men ingen Pepper kom. Då gick jag genom tjejernas hage och fick syn på honom. Från min sida förstod han att jag ville att han skulle gå runt stallet och bort till grinden – så det gjorde han. Smidigt!

Tömkörning stod på schemat och han jobbar allt bättre – men konstigt var det när jag bad om högre hastighet än skritt… Lite stelt och svårt att hålla ett tempo som jag kunde gå behagligt till. Men det kommer – formen är redan nu bättre.

Tjejerna var dessutom sugna på uppmärksamhet även de och hängde vid stallet hela tiden jag var där – Calinka väntade mig tom vid grinden när jag kom.

Today was Peppers turn to work. But he was not at the stable. To get him at the shelter is a short but boring way to go. I tried to call to him, but he didn’t show up. So I walked thru the girls pasture and found him at the shelter. While still in the girls pasture I got him to understand that I wanted him to go to the gate. So he walked the road by himself – on the other side of the stable. Clever!

Ground driving was on his schedule and he works better and better. But he thought it to be slightly strange when I asked for something more than a walk. He felt a little stiff and had problems to keep a sped where I could walk. But he is getting there – each time he is improving.

The girls craved for attention and stood close to the stable all the – Calinka even waited at the gate when I came.

Det är mörkt ute





Sjukhusvistelsen har inte gjort senaste tidens sömn bättre och i kombination med en förkylning som precis brutit ut är jag inte jättepigg. Med ett stort suck släpande jag mig mot stallet igår kväll klockan åtta. Väl där skrittade jag en halvtimme på Calinka och tog Mika på släptåg så att hon skulle få någon promenad. Jag uppskattar att rida Calinka ännu mer nu än tidigare. Inte för att jag inte gillar de andra, men för att hon är en gammal, stabil häst som man vet var man har.

Tillbaka i stallet vill Percy verkligen ha uppmärksamhet så jag tog med henne in. Innan vi kom in testade vi att gå upp på pallen och hon fixade det! Duktig tjej! I stallet provade jag att raspa Percys fötter väldigt lätt för att förbereda inför hovslagaren. Hon tyckte dock att hon kunde stå på bakbenen och jag bära hela hennes framdel. Det hela löste sig utan några större fajter och sedan stog hon bättre än vad jag förväntat mig. När vi ändå var i farten fick hon på sig longergjorden – hon reagerade inte ens när jag slängde den över ryggen eller när jag spände gjorden. Jobbpasset slutade med kraftfoder medan hon hade gjorden på sig. Däremot blev hon lite otålig när hon inte fick komma ut direkt – hon ville ha aktion!

..och tröttheten? Den blev som bortblåst bara jag kom igång i stallet. På vägen hem vid tiotiden hade jag mer energi än tidigare under dagen.

Bilder/Pictures
Calinka, Mika och jag på tur i pannlampans sken. /Calinka, Mika and I walking along in the shade of the head lamp

Percy var så nyfiken – och kunde inte stå still Percy was soo curious – and couldn’t stand still


Percy äter med tömkörningsgjorden på sig. Percy is feeding with the ground driving girth.

Lampan på stallgaveln är underbar – och det är tre hästar i bild. The lamp on the stable is wonderful. Did you recognize all three horses?

Hälsade så klart även på Pepper. Den välkända rosa mössan används förresten fortfarande… Of course I talked with Pepper as well. The well known pink cap is still in use…

The hospitalization has not my sleep lately to improve and now combined with a cold I am not extremely energetic. Sighting I went to the stable yesterday evening at eight. I got Calinka out for half an hour walk and Mika joined us to get her walk. I appreciate Calinka even more now. Not that I don’t like the others, it is more about getting on an old, well schooled horse that you know what you can expect from.

Back in the stable Percy really wanted some attention so I brought her in doors. But before that I tried to get her to step up on the “bridge”. And she did! Good girl! In the stable I tried to trim her feet slightly to prepare her for the farrier. She thought that she could stand at her hind feet while I carried her front… But it solved pretty easily without fighting and then she stood better than I had expected. When we was working I got the ground driving circling around her – she didn’t react a bit when I tossed the thing on her back or securing the girth. We finished by giving her some grain with the girth on the back. Then she got rather restless and wanted something to happen.

And the tiredness? As I got started in the stable it all got better. On my way home I had more energy than before.

Shopping


Igår fick sonen lämna sjukhuset så medan far och son åkte hem stannade jag på apoteket och mataffären för att kunna laga rätten som efterfrågats – “fläsk(pann)kaka”. När jag ändå var i farten fick det bli lite grejer som jag tänkt på ett tag… En yogaboll till Pepper (för att se om han kan uppskatta det som leksak). Nu ska jag bara lyckas pumpa upp den… Gillar han den kanske det blir en riktig hästboll om denna inte håller, men Biltema hade en bra budgetvariant för att testa konceptet med…

Kokosolja är visst tänkt att laga mat med, men Mariah och internetforum gör gällande att det ska vara mirakelmedel för att hålla man och svans tovfria och inte slita på taglet som en del andra produkter. Nu har jag köpt en burk i hälsokostaffären att prova. Vi lät bli den smaksatta…

Jag hoppades att Hööks hade fått in vårens kataog, men hittade istället saker på 75% rea. Två bra byttor att fodra kraftfoder i. Dessutom hade hövågen jag letat efter hela hösten äntligen kommit in – även om den inte var på rea.

Yesterday the son could leave the hospital and while father and son headed home I headed for the farmacy and some food. Fläs(pann)kaka hade been requestet a couple of days (a type of thick pancake made in the owen and with some meet in it). As an anyway was on the way I stopped to buy a “yoga ball” for Pepper (to see if he likes to play with it) Now I just need to fill it with air… If he likes it I might buy one of those “horse ball” if this one is torn but Biltema had a good budget version so I can se if he likes it at all…

I heard that coco oil is supposed to be used in the kitchen, but Mariah and internet forums also told me that I makes wonder for mane and tail. It is supposed to untangle it without destroying the hair as some other products do. Well, I bought a can in the store to try it out. I took the non flavored one…

I hoped that Hööks had got their spring catalog, but instead I found two feeding trays at 75% sale. And, they had finally got the hay scale that I have been looking for all autumn.

Veckan som gått


Det har blivit alldeles för lite skrivit denna vecka – mest för att sonen ligger på sjukhus sedan i söndags. Lunginflammation, som nu äntligen verkar börjar ge med sig. Hästarna har hunnits med – men inte riktigt så mycket som jag kanske önskas. Tur att Mariah kunde ta ut Calinka idag och hjärnjobba Percy. Själv hann jag upp på Pepper och skrittade någon halvtimme. I mörkret, med pannlampa och snöfall. Han kände sig redan tryggare med mig ombord och jag fick till och med sitta upp från pallen. Duktig kille!

Fick precis nyss mail om att min lilla Påskhare är certifierad. Härligt! Längtar tills hon kommer hit (men i övrigt finns ingen anledning för tiden att öka tempo, det går fort nog ändå).

Har även lyckats få in papprena till Länsstyrelsen om §16 tillstånd – det tog en evighet innan jag fick alla intyg från utbildningar som jag behövde bifoga.

…så jag känner att nu får det bli soffan en kort stund innan det är dags att sova – idag är det maken och sonen som bor på sjukhus och jag som är ensam hemma.

It has been all to less written here lately. Mostly because the son is at hospital since Sunday. A pulmonia that finally is starting to get better. The horses had got food and water – but a little bit less exercise than I planned. Good thing is that Mariah passed by today and gave Calinka some work and some brain work for Percy. I found time to get Pepper out for half an hour of walk in the darkness, snowfall and with the head lamp to assist us.He felt more secure with me already and I even managed to get on from the mounting block. Good boy!

Just recently I got an email telling that “Påskharen” is certified. Wonderful! I can’t wait until I get her here! (But in all other aspects I really don’t see any reason to rush the time).

I have also mailed the papers for the §16 permission to Länsstyrelsen. It took ages to get all certificates from the educations that I have and that I needed to attach.

…now I fell that I’ll have a short break in the sofa as the husband and the son is the ones sleeping in the hospital today. Then I have to go to sleep as well.

Mer Pepper