Ihopsläpp Pepper, Bunny och Tea – bildbomb

Jag tycker att en bra hingst ska kunna gå med ston och föl. Det finns ingen anlending för en hingst att vara elak mot fölen – han får inte fler avkommor för det. Men innan man provat vet man så klart inte hur hingsten reagerar. Pepper har inte verkat bry sig om Tea och har varit bra med stona, men vi ville ta så få risker som möjligt och passade på att vara fyra personer, ett par långspön och lite hjälmar. Utifall att man skulle man bli tvungen att försöka gå emellan för att förhindra att hingsten försöker döda fölet vill man vara förberedd och ha så bra förutsättningar som möjligt. Vi valde också en hage som Tea känner (den är vanligtvis en liten del av den stora hon går i), men med bra uppsyn, jämt underlag och en möjlighet för oss att hinna komma nära hästarna om så skulle behövas. Bunny och Pepper fick även bära grimma så vi skulle ha en chans att kunna fånga dem.

Och allt gick bra! De sprang en del och Bunny talade med stor tydlighet om att Pepper var både ful, dum och skulle hålla sig på avstånd. (Skulle tro att det ändrar sig om någon dryg vecka när hon borde börja brunsta). Pepper försökte självklart imponera med sitt stiligaste sätt att röra på sig. Efter ett tag fick de komma ut i resten av hagen medan vi fortsatte att hålla ett öga på dem medan Calinka tömkördes. Calinka har inte alls varit sig själv senaste dagarna, extremt stel och öm i kroppen och med aldrig tidigare skådade reaktioner på det. Nu gick hon faktiskt riktigt bra i tömkörningen – bättre än många pass. Kul, men jag förstår ingenting. Pepper hade fått en tömkörningspromenad innan ihopsläppet. Percy fick åter gå med Calinka.
Pepper, Bunny and Tea in the same pasture
I think that a good stallion should be able to be share his pasture with mare and foals. There is no reason for a stallion to be mean to the foals – he don’t get more offspring because of that. But before you have tried if a stallion behaves well you don’t know his reactions. Pepper hasn’t seemed to care about Tea before – from the other side of the fence. He has been treating his mares well, but we didn’t want to take more risks than necessary and was four person, a couple of long whips and helmets. If you have to get in and try to separate a stallion from killing a foal you want to have as good conditions as possible. That was also the reason to chose a pasture that Tea knows well (a part of the one she uses normally), with good sight, flat ground and not to big so it would be possible to get to the horses if needed. Bunny and Pepper also got to wear halters so we would have a chance to catch them.
And everything went fine! The ran some, but Bunny told Pepper clearly that he was ugly, stupid and that she or her daughter didn’t want anything with him to do. (Guess she changes her mind in a week or so when she is supposed to get in heat). Of course Pepper had to show of – trying to impress her with his most beautiful way of moving. After some time we let them get into the full pasture and we kept an eye on them while long reining Calinka. Calinka have not been herself lately, extermly stif, tense and with never before seen reactions. Today she worked really good on the rein – on of her best long rein sessions. I don’t understand a thing.Pepper got a long rein walk before he get to meet his new wife. Percy got back with Calinka.
Bunny and Tea knew where the gait was – and thought about taking that way out.
When I left – not close together, but not very far away either.
This picture don’t make Calinkas work justice – don’t know why she looked the worst while I had the camera in hand.

Regning morgon

Torsdagmorgon bjöd på regn. Hästarna  amå bra, men Bunny verkade inte riktigt våga gå in i lösdriften så jag tänkte ställa in henne i boxen tills vädret blev bättre. Om nu bara Tea hade följt med. Istället hamnade hon mellan Bunny och de andra stona som tog chansen och ville mysa med henne – vilket fick Tea att fly. Plötligt kom Tea längre och längre från mamma häst och jag lyckades inte säga till de andra damerna att sluta. För att lösa det hela fick jag släppa Bunny igen och försöka få tag på övriga hästar – vilket de så klart inte vill. Fram med en hink med mat och så var Percy fast. In med henne till Pepper. Calinka fick jag också tag på och så fick hon stå i boxen med sjukhage istället. Me, inte vill Bunny stå inne i lösdriften för det – jag fick leda dit henne och ha lite kraftfoder med. Och när maten var slut gick de ut i regnet…
På kvällen var allt väl, Calinka tillbaka med Bunny och Tea då vädret var bättre(Björn tog ut Calinka en tur under eftermiddagen) och jag gav Bunny första antibiotika sprutan. Hon skötte sig exemplariskt. Nu blir det sprutor några dagar för att få ordning på inflammationen.
Thursday morning came with rain. The horses seemed fine, but Bunny didn’t want to get into the shelter so I thought it was better to put her in the stall until the weather got better. If Tea had joined her mum. Instead she got between Bunny and the other mares. And the other mare took their chance to finally cuddle the newborn. That got Tea to  run of. Therefore she got farther away from mum and I didn’t managed to get the mares to behave with Bunny on the lead so I had to release Bunny. The I tried to catch the others but they didn’t want that so I had to get food to do so. Percy was caught first and put into Peppers pasture. The I got hold of Calinka and put her in the stall so Bunny got the shelter by herself. But she didn’t want to stay there – even when I tried to trick her with some food…
In the evening Calinka was back with Bunny (Björn took Calinka for some work in the afternoon and as the weather was better she got to be released with Bunny). I gave Bunny her antibiotic shot and she behaved perfectly. She needs that to get rid of her infection.

Antea dag 2

Imorse var jag förbi och kollade på mamam och fölis. Båda mådde bra. Maria var förbi vid lunch och min pappa har jobbat med elstaket under eftermiddagen. TACK! Det har bråkat ända sedan sommaren men nu måste vi få ordning på det så att Tea lär sig detta med staket…  
Jag var uppe på kvällen och ordnade en provisorisk hage åt Bunny och Tea. Nu kan de gå i lösdriften och lite utrymme utanför den. När Tea upptäckte de nya möjligheterna började hon snart galoppera – och skutta! Bunny var inte lika nöjd – hur skulle hon nu få ordning på sin bebis? Hon har blivit en jättebra mamma som har koll på sin lilla. Alla de övriga hästarna är nyfikna på nytillskottet, och allra mest Calinka – hon kan titta på Tea nästan hur länge som helst verkar det som.
Morning
Morning
Själv förundras jag över hur mycket som händer från dag ett till dag två – nu var det inte alls lika självklart att få klappa och mysa eller komma nära – Tea har mycket mer energi och egna tankar om livet.
Antea day 2
This morning I passed by to look at the mum and baby. Both was fine. Maria passed by at lunch and at the afternoon my dad worked at the fence. THANKS! There have been some problem with the electricity for some time now, but we need to fix it so Tea learns about fences…
I passed by at the evening and made a new pasture for Bunny and Tea. Now they have the full shelter and some space outside it. When Tea found her new freedom she quickly learned that she could canter and then jump! Bunny wasn’t as happy – it was hard to keep track of her baby. Bunny is by the way a very good mother, taking good care of her baby. All the other horses are curious about the little one – but Calinka is the worst one, she could just watch for ages.
I am (again) most stunned about how they change from day one to day two. Today was not at all as certain as she would accept me and let me do whatever I wanted with her. She has much more energy and ideas.

Evening
Evening

Sveriges förstfödda Rocky!

Idag kom hon – Sveriges förstfödda Rocky Mountain.
Igår fick Bunny stå inne i boxen igen, hon kom till och med upp till Maria som var där och bad att få komma in. Maria sa att hon inte trodde Bunny skulle föla under natten – och det hade hon rätt i…
Imorse skulle jag hämta Sandra vid bussen vid 10.  När jag stod och bytte om ringde Birth Alarmet. Jag visste att det kunde vara bråttom och att jag kanske skulle vara tvungen att vänta några minuter på Sandra så jag ringde Maria och bad henne åka.  Sandra var redan framme när jag kom till bussen så vi åkte direkt och hann före Maria upp. När vi kom fram var bebis redan född. Det måste ha gått fort.
Bebis var pigg och det tog inte en timme innan hon var på fötterna. Efter en ungefär en och en halv timme diade hon för första gången och efter ungefär tre timmar kom mekoniumet. Det mesta enligt skolboken alltså.
Det enda var nog att navelsträngen var väldigt kraftig så redan när vi kom hade efterbörden kommit – och satt fortfarande ihop med fölis. Det blev att ta av den med en kniv då det inte gick att dra av den. Därmed blev den även längre än vad jag hade tänkt. 
När Maria kom upp efter lite lunch var Bunny väldigt trött. Hon låg ner och ville inte resa sig. Hon hade ingen feber och slemhinnorna hade fin färg och hon drack lite vatten och hade ätit bra med hö tidigare. Men såg för stunden mest apatisk ut. Det blev ett samtal till veterinären som tyckte att det nog var bäst att kolla till det hela, men inte heller han hittade något och när han anlände en och en halv timme senare var Bunny precis som vanligt. Bara att hoppas att det fortsätter så. Fölis har hela tiden varit pigg och glad.
I det stora hela verkar allting ha gått bra och jag tycker Bunny valde bästa möjliga dag att föla – den varmaste dagen detta år och när snön nästan är helt borta i hagen. Samt en söndagförmiddag när jag ändå var påväg till stallet!
Namn då? Ullekalv’s Antea är tanken. Antea ska på latin betyda “den första” och det är hon ju verkligen och jag tyckte hon behövde ett passande namn för att understryka det. Till vardags får det däremot bli Tea.
Videos:
 
Sweden’s first born Rocky!
She arrived today – the first Rocky Mountain horse born in Sweden.
Yesterday Bunny got to stay in the stall and she even came to Maria and wanted to get in. Maria didn’t believe that she would foal during the night – and she was right…
This morning I was going to meet Sandra at the bus at 10 am. When I was changing clothes to go to the stable the Birth Alarm called. I knew I could be a hurry to get there and as I might have to wait a couple of minutes for Sandra I called Mara and asked if she could go. Sandra was already at the bus stop when I arrived so we took of and arrived before Maria to the stable. But the baby was already born. It must have been a quick birth.
The baby was alert and it didn’t take an hour before she was at her feet. After about one and a half hour she was feeding and after about three hours she pooped. Mostly according to the books in other words.
The only thing that didn’t go according to the books was that the umbilical cord didn’t break by it self – in stead it came with all the placenta and was already out when we got there. I tried to tear it of,b ut it was to strong so I finally had to use a knife. Therefore it also became longer than I had planned.
 
All in all it worked out perfectly and Bunny chose a perfect day to give birth – the warmest day so far this year and nearly all snow is gone now. And it was a Sunday morning when I already was on my way to the stable.
When Maria came back after a couple of hours Bunny was very tired. She was laying down and didn’t want to get on her feet. She didn’t have any fever and she had a nice color in her mouth. Previously she had been eatin and she drank a little and let the baby feed. But she was extremely tired. I called the vet and he thought he should take a look. He couldn’t find any problem and when he arrived one and a half hour later Bunny was back to normal. I just hope it continues like that. The baby has been fine all the time.

Name then? Ullekalv’s Antea. In latin that is supposed to mean “the first” so I thought that to be suitable. As barn name Tea would do fine.

Of course the stall door was open and Tea started of by walking outside. The others got really interested and Calinka have been close by most of the day.

Very tired Bunny

This afternoon
This afternoon.

Nytt föllarm!

Didn’t really look like she planned to foal…

Birth alarmet ringde; klockan 4.17 på morgonen. Igår var Maria i stallet så jag såg inte Bunny själv. Däremot kändes det som ett äkta larm. Tur att jag råkat vakna av mig själv bara en kort stund innan. (Bra att något vettigt kunde komma från att vakna alldeles för tidigt på morgonen). Så jag kunde snabbt kasta på mig kläder och sätta full fart mot stallet. En bra sak med den tidiga tiden var just att risken för att möta trafik var obefintlig – bara vilt (som det förvisso finns gott om, och nog såg jag ett antal harar).

Uppe i hagen såg jag först två hästar, det var ännu mörkt ute. Efter en lite stund urskilde jag även nummer tre som bara stod i en vinkel vid hösilaget så att hon inte syntes. Det var Bunny. Inte såg hon ut som om det var något föl på gång inte. Jag stannade ändå en liten stund bara för att försäkra mig om det och passade på att fylla upp lite vatten och skruva fast ett par bräder kring sjukhagen (vi fick äntligen tag på flera skruvar häromdagen). Sedan blev det hemresa, frukost och resa mot jobbet.
But I guess she had been sleeping good – straw at her back.

Birth alarm called  at 4.17 am. Yesterday Maria was in the stable so I never looked at Bunny (but she did). But this time it felt like a true alarm. Luckily I woke up just a little bit before the alarm went of (something good came out of waking up to early). A good thing about the early morning was that  the chance of seeing another car was minimal – I only had to watch out for wild animals.(I saw some hares).

Getting into the field I saw two horses, it was still rather dark. Coming closer I saw the third one that had been in an angle eating hay. That was Bunny. She didn’t look like as there was any foal trying to get out. I stayed for a short while just to make sure, filled up some water and attached two pieces at the fence (we finally bought the missing screws yesterday). Then I got home, had breakfast and took off for work.