Honey, boll och Percy med döttrar

 

You need to rest to – why not say hello to your friends?

Honey played a little with the ball – she starts to be curious!

Percy wasn’t overly happy about that her husband (Pepper) was interested in Bunny so she got to move to the girls and got to meet with Embla for the first time since Embla moved at six months.

Embla riden och bus i paddocken

Igår testade jag Embla i kanske tio minuter runt gården. Det gick bra och jag fick några steg i något som inte var trav. Idag vägrade Leo låta någon annan än mamma ansvara för honom så jag fick ta Percy på promenad och så red Mathilda Embla istället. Hon skötte sig exemplariskt. En pigg lite häst som glatt gick fram i skogen. Ingen trav utan tölt/ foxtrot. Känns hoppfullt!

Jag red även Whizzy och Iris samma varv igår och fick fram Iris i tölt några steg. Hon har en tendens att hamna i stepping pace. Jag tror att det främst handlar om att hon ännu är så lite riden, men också att hon behöver gå påframåt för att gå över i tölt. Whizzy var jag i början så orolig för att hon inte skulle tölta, men så fick jag till det redan första gången jag bad henne. Men nu – nu är det bara trav, eller väldigt nära trav hon gör. Nåja – det finns ju där i alla fall. Idag tog jag och Mathilda tjejerna på en kvart eller så i omgivningen med samma resultat.

Bunny fick busa i paddocken med Calinka och Honey.

Yesterday I tried Embla for about ten minutes in the surroundings. She did well and I got some steps in something that wasn’t trot. Today Leo only wanted his mum so I walked Percy and Mathilda rode Embla. She behaved perfectly. Forward going in the new forrest and tolt/fox trotting. Good girl!

I rode Iris and Whizzy shortly yesterday and got some steps of tolt from Iris. She has a tendency to step pace. I think that is mainly because she is so inexperienced, but also that she needs to tolt with some speed. In the beginning I were so nervous that Whizzy wouldn’t gait, but she did from the start. But now has she started to trot. Well – at least I know that she got it. Today Mathilda and I took the girls for another ten minutes with about the same result.

Bunny got to play in the arena with Honey and Calinka.

     

Embla på besök

Embla, Iris & Whizzy

Embla har kommit hit för att var med på certifierings clinicen om ett par veckor. Matte har inte hunnit rida henne på ett tag och ville ha lite hjälp med töltträningen. Så, vi får se om vi får henne i form inför certifieringen. Embla är det andra rocky fölet som föddes i Sverige, och Pepper och Percys första avkomma. Hon och helsyster Iris fann varandra direkt.

Jättekul att se Embla nu när hon blivit stor – hon flyttade när hon var sex månader. Utseendemässigt är hon väldigt lik sin mamma och efter vad hennes ägare berättar är hon även väldigt lik Percy till sättet.

Embla visiting

Embla arrived here to participate in the certification clinic in a couple of weeks. Her owner hasn’t had time to ride her in a while and needed help with her gait. So, hopefully we get her in shape for the certification. Embla is the second ricky foal born in Sweden and Percy and Peppers first offspring. She and full-sister Iris became friends directly.

It is so nice to se Embla alla grown up. She moved when she was six month old. She resembles her mom very much and, according to her owner, they seems to behave very much the same as well. 

Embla i vagn

Percys första dotter har under våren/sommaren körts in. Fick låna denna bild från hennes ägare Linda. Så kul att se vad de har för sig och hur Embla växer upp!

Embla in harness

Percy’s first daughter Embla has been harness broken this spring/summer. I got the permission to show this picture form her owner Linda. It is so wonderful to see how she is doing and growng up!

1000:e inlägget

Black Pepper
Oj, det här blir 1000:e inlägget. Ofta snor jag bara ihop något lite snabbt, några bilder från någon av de senaste dagarna, eller vad som hänt nyligen men den här gången väljer jag att se tillbaka. Vad har egentligen hänt sedan jag började blogga?

Jag inser att det måste vara ungefär fyra år sedan jag på allvar började fundera på det som jag bloggar om. Det var då jag började att riktigt seriöst fundera på hur jag skulle kunna få in mera hästar i mitt liv och exakt hur jag skulle gå tillväga. Så här kommer en kort resumé av höjdpunkter, vad som inte gått som tänkt och reflektioner:

  • Första mötet med rasen skedde sommaren 2011; det var inte lätt att hitta en bra möjlighet att få se dem i Europa. Jag kollade resor och platser många gånger innan jag tillslut bestämde mig. Det blev en jättetrevlig resa till Toril i Tyskland, men idag vet jag enklare sätt att resa för att få se Rockys än att bila så långt.
    Toril’s favorite mare Friendly – the first Rocky that I rode.
  • Kentucky september 2011. Allt var tillräckligt klart hemma för att kunna köpa ett par hästar om jag skulle vilja… Resan med Margareta blev en riktigt höjdpunkt och varje år kring “The Internationals” längtar jag tillbaka till området, människorna och hästarna…
  • December 2011. Pepper och Percy anlände efter en lång resa. De första Rockysarna i Sverige. Många sena kvällar hade det blivit för att hinna få iordning för deras inkvartering. Plötsligt hade jag eget stall igen och skulle testa detta med lösdrift. Under våren red jag in Percy och certifierade för att sedan betäcka henne med Pepper. Dessutom fixade vi en helsida i tidningen Ridsport.
  • Augusti 2012. Bunny anlände med Tea i magen.
  • Bunny as 2 years old in USA.
  • Ullekalvs Antea (Tea) föddes 14 april 2013 och blev därmed första Rocky fölet i Sverige. Senare samma år föddes även Embla, första fölet som även “tillverkats” i Sverige. Och någon vecka efter Embla kom min egen son David. (Mannen var halvglad när jag sov i bilen höggravid för att vaka över Percy – tur att det bara blev en natt). Embla flyttade kring årsskiftet till sin nya ägare Linda.
  • Tja, tiden rusade fram och när jag trodde att jag skulle få två föl 2014 också ändrades planerna snabbt. Percy fölade ett par veckor för tidigt och fölet levde inte när jag kom på plats. Det var en hemsk upplevelse. Ett perfekt föl som inte levde. Som tur var repade både jag och Percy oss snabbt men den dagen var det tungt. Än värre var det eftersom det var Calinkas födelsedag och den redan är väldigt speciell pga omständigheterna när Calinka föddes (jag har känt henne sedan dess). Redan samma dag bestämde jag att vi skulle åka till Falsterbo; dit vi hade en inbjudan. Jag och Percy hade aldrig åkt iväg någonstans eller tagit en enda ridlektion och hon var inte mycket riden. Men, jag kände henne och jakten på en saddelseat suit
    First time I rode Pepper. Kentucky 2011.

    från USA började. På något sätt kom vi iväg och visade upp oss. Hon sköttes sig som ett proffs och vi kom 5:a av 7 hästar I den första internationella tävlingen för töltande hästar av annan ras än islänning. Jag var mer än nöjd! Aldrig att jag skulle rida på Falsterbo och tänker jag efter var det min första internationella tävling och en av mina första tävlingar överhuvudtaget.

  • Bunny fick däremot en dotter; vackra Ullekalvs Esmerée.

..och tja, det är nog ungefär var vi är. Det har hänt så mycket annat; vi har testat TREC, fälttävlan, hoppning, påbörjat inkörning, tolkat, pink ride, haft besök och blivit omskrivna några gånger…. Jag må ha fullt upp med familjen men över åren har det i alla fall hänt lite.

Vissa gånger har det så klart varit tungt; att förlora Percys föl förra året var en sådan händelse liksom att ibland känna

Percy hadn’t been in Sweden for many days when I took this picture  2011.

att man inte räcker till, att man inte hinner med. Förvisso har jag inga höga förväntningar på oss, men ibland har det gått väl under vad jag önskat; särskilt när barnen blivit sjuka, det har varit resor med jobbet för någon av oss eller bara allt möjligt annat som har varit tvunget att gå före. Tyvärr har det absolut jobbigaste varit resorna för hästarna till Sverige och Skatteverket. Båda dessa två saker har orsakt enormt stresspåslag, irritation och frustration även om det löst sig i slutet.

Jag har dessutom lärt mig många nya saker, fått inblick i sådant som jag inte hade tänkt på. Det här med design och reklam var nya områden för mig. Fotografering har det blivit mycket mer av, både bakom kamerna men även som modell ibland. För att inte tala om allt som kommer med att driva eget företag och alla härliga människor jag har träffat genom att jag gjort det.

Tea & Isac 2013
Generellt kan man säga att allt tar mycket mer tid och jobb än vad jag trodde. Men, det är inte mycket som är bättre än att komma upp till stallet och  känna tröttheten rinna av, energin fyllas på och glädjas över det hjärtliga mottagandet. Mina Rockysar har verkligen överträffat alla mina förväntningar!

Nu blickar jag framåt; mina drömmar är långifrån slut än. Närmast hoppas jag att min egna bok om Rockyn kommer ut (provtryck är på väg) och så drömmer jag om att utöka och om en egen gård… Vi får se vad som slår in och vad som får tänkas om. Det är itne omöjligt att det blir 2000 inlägg om allt går som jag vill.

1000: posts

Wow, this is post number 1000. Often I only write something fast, something about what happened recently or new pictures but this time I chose to look back. What have happened since I started to blog?

Ullekalvs Embla

I realize it is about 4 years ago since I started to think seriously about the topic for this blog. How could I get more horse in my life? I got the plan figured out in details. Here is a short resume´:

·         I first meet the breed Summer 2011. It wasn’t easy to understand were to travel to meet them in Europe. Every place seemed far away and hard to reach. I made a very nice visit to Toril in Germany but today I know easier ways to travel instead of driving the car so far.

·        
  •  Kentucky September 2011. I had planned and planned and I had prepared. If I would find a couple of horses that I liked I would be able to bring them home.. The trip together with Margareta was a hit and every year around The Internationals I want to go back, to the place, the people and the horses….
  •  December 2011. Pepper and Percy arrived after a long trip. The first Rockys in Sweden. There had been many late evenings to get everything ready for their arrival. Suddenly I had my own stable again. I broke Percy during the spring, certified her and covered her with Pepper. We also got a page in the magazine Ridsport.
  • August 2012.  Bunny arrived pregnant with Tea.
  • Ullekalvs Antea (Tea was born April 14 2013 and became the first Rocky foal born in Sweden. Ullekalvs Embla was born later the same year, the first, born and breed Rocky in Sweden. And about a week after Embla’s arrival I gave
    Percy & I at Falsterbo 2014

    birth to my own son David. (My husband wasn’t totally happy while I slept in the car to be able to watch over Percy before her delivery. Luckily I only had to do that one night.) At the end of the year Embla moved to her new owner Linda.

  • The time moved quickly and I thought I should get two foals 2014 as well. But Percy lost her foals only weeks before her due day. A terrible day. A perfect foal except he wasn’t alive. Both Percy and I moved on rather quickly but that day was hard. It was even worse as it was Calinkas birthday. That is already a very special day to me because of the circumstances around her birth. But to cheer us up I decided the same day that Percy and I should go to Falsterbo as we had an invitation. We had never been away anywhere, never had a lesson and she wasn’t trained much. But I knew her so I started to look for a saddleseat suit from US. Somehow we managed to go to Falsterbo and show. She behaved as a pro and we got 5:th out of 7 horses in the first International competition for gaited horses others than Icelandics. I were more than happy! I never thought that I would show at Falsterbo, my first International competition and one of my first competitions at all.
  •  Bunny instead got a beautiful daughter – Ullekalvs Esmerée
Percy & I. Trying my new saddelseat attire.

…and that is about were we are today. We have tried so many other things as well, TREC, cross country, jumping, driving, skiing with the horses, pink ride, visitors and some articles in magazines, showing at Östgötahäst… I have a lot to do caring for my family but over the years I have been able to do some “special” things with my horses as well.
 

Sometimes it has been heavy; to loose Percy’s foal was one such event. It is now and then the feeling of not being enough, that there is a lack of time and engagement. I don’t think that I have high demands on what I want to do with my horses but sometimes my expectations seems to sink like a stone; the kids get sick, my husband travels in work or something else that seems to make it impossible to do anything else than feeding the horses as fast as possible. One of the most hard things has been the tax administration and to get the horses to Sweden. Both things has caused a lot of stress, irritation and frustration even if it all went well in the end.
 

And I have learned a lot of new things, things I never had thought about before. Design and advertisement for example. I didn’t take as much photos either or spend as much time in-front of it as I have. Not to mention everything that comes with running our own business or all interesting and nice people that I have meet by doing so.

It has all taken more time and work as I thought. But I have never regretted it and there are few things that cheers me up more than visiting the horses. My tiredness goes away, I get new energy only by their way of greeting me.  My Rockys really has been better than my expectations!
Ullekalvs Esmerée
Now I am looking forwards; my dreams continues. My book about the breed  is soon ready to relise and I would love to have more horses and my own farm… The future is going to show what happens. I might hit 2000 post if it all goes as I want!

Centre of attention. They just love to cuddle and get attention! (Percy, Calinka, Mira & Tea)