Tröskan
Bunny är inte rädd för tröskan. De övriga stod kvar lika nära tills den var lika nära som Iris.
Bunny isn’t afraid for the combine harvester. The others moved away when it was at the distance seen from the photo of Iris.
Julmarknad
Nu är det julmarkand på Ekenäs.
Så visst var Iris och Whizzy tvungan att gå på sin första julmarknad? Vi passade på när marknaden stängde ner, när säljarna var kvar och den sista kunden tog en matbit. Först tog jag med Whizzy. Lite otäckt var det, så vi gick vår vanliga tur runt byggnaderna. På en marknad finns inte plats ens för att vara lite rädd. Bara snabbt förbi en liten del av marknaden och så bakom där alla säljare har sina bilar, lastbilar och husbilar. Vi tittade på marschallerna på vägen till marknaden (bränn inte nosen Whizzy!) och så gick vi igenom den ordinarie ingången och tillbaka till stallet. Nu hade hon lugnat sig och skötte sig ypperligt. Det kommer inte bli problem att ha med henne i folksamlingar framöver bara hon får lite mer vana!
Iris var mer stressad först, men så hittade vi en syltförsäljare som gillade häst så där stannde Iris och funderade på att köpa eller provsmaka sylt samtidigt som hon fick massor med klappar. Precis som hennes mor brukar göra. Sedan vara Iris lug
n. Vi gick runt baksidan precis som med Whizzy, kollade marschall och så tillbaka igenom marknaden. Någon rengjorde ett matkärl och det lät bra konstigt tyckte Iris men ananrs var det lugnt.
Så, två hästar som skötte sig perfekt! Den här första reaktionen tycker jag är intressant att se, den visar mig hur lätt de slappnar av i miljön och hur mycket vi troligen behöver träna för att vara med på uppvisningar. De här två kan nog gå att ta med på lite evenemang framöver skulle jag tro. Precis som jag hoppades!
It is Christmas market at Ekenäs now.
So Iris and Whizzy had to go to their first market, hadn’t they? We took our chance when the market closed for the day, when the seller was still there and the last customer got something to eat. First I brought Whizzy. She found it a little bit scary and on a market place there is now place for even a little bit scared. So we got on our normal walk, behind the buildings where the sellers kept their cars, lorries and campers. We watched the lights at the entrance (don’t burn your muzzle, Whizzy!) and then entered again, walking across it all. She had calmed down and just walked throw. I think she do great in crowds if she only get more used to it!
Iris was more stressed at first, but we found a seller that liked to pet her so Iris stopped there and nearly got into his shop to try (or buy?) some jam and cheese. Just like her mother has tried before. Then Iris was calm. We got around the back of the market with all the cars, campers etc, looked at the lights and then back into the market. Someone clean a food basin and that sounded a bit strange but otherwise was it fine according to Iris.
So, both horses did great! It is so interesting to watch this first reaction as I believe that it shows me how easily they calm down and accept this type of environment. It probably show how hard it is going to be to get them to be ok with show without a lot of training. I think both is going to be easy to bring to events in the future! Just as I hoped for!
Kor är otäcka och tömkörning med Whizzy
Whizzy spots the cows.
I lördags var en jobbig dag för Iris och Whizzy. Konstigt nog var de lika sällskapliga dagen därpå så jag antar att de bara tyckte det var kul.
Först tog jag med Whizzy på promenad mot hagen med kor. Korna släpptes där nyligen, syns inte från stallet men är ändå bara 5- 10 minuters promenad bort. Whizzy traskade på, träbron jag visade på vägen undvek hon snyggt och jag kom att se korna. Inte Whizzy inte. Korna låg och idisslade. Hittade lite nedfallna vildäpplen och gick sedan ännu något närmare. Och då – OJ – VAD ÄR DET DÄR!!!! undrade Whizzy. Korna såg hur hon hoppade runt och reste sig vilket inte fick Whizzy att känna sig lugnare. Helst ville hon springa raka vägen hem. Nåja, vi tog det lugnt och tittade en stund innan vi försökte gå lugnt och samlat hemåt. På vägen hoppade hon över den lilla träbron men sedan testade vi tömkörning för första gången och det gick riktigt bra. Hon brydde sig inte alls om linorna som rörde sig över ryggen eller runt benen och vågade gå först. Stop, start och styrning får komma mer längre fram.
Iris och jag skulle ta samma tur men vi började med att möta en man med två hundar och ett barn på cykel. OJ tyckte Iris och började styla som en arab. Nåja, träbron var ingen match och hon uppmärksammade korna tidigare än vad Whizzy hade gjort så även om hon tyckte de var otäcka tog hon det något bättre än Whizzy. Tyvärr han jag inte testa tömkörning på Iris, men vilken dag som så…
Whizzy doing great!
Cows are scary – and Whizzys first long rein session
Saturday was a hard day for Iris and Whizzy. Strangley enough they were as social the following day so I guess they just had fun.
First I brought Whizzy for a walk to see the cows. The cows got into this pasture recently, isn’t seen from the stable but only lives about 5- 10 minutes away. Whizzy walked good, avoided the small tree bridge on the way. I saw the cows. Whizzy didn’t. The cows was resting, laying down. We found some wild apples on the ground, ate some and got closer. and then: WHAT IS THAT!!! wondered Whizzy. They cows saw her jump around and got on their feet. Didn’t help much. She wanted to run back to the stable but we tried to stay there and watch for some time and then go back slowly. ON the way back she jumped over the tree bridge. Then we tried long reining for the first time and she did perfect. She didn’t care a bit about the reins going over her back or around her limbs and had no problem to be in the lead. Stop, start and turn is up for the next lessons.
Iris and I took the same walk and started of by meeting a man with two dogs and a kid on a bike. OUPS thought Iris and started to behave as an Arabian. The tree bridge wasn’t a problem and she noticed the cows earlier than Whizzy did and didn’t get so surprised. Still, she wasn’t very happy about them. I didn’t have time to long rein Iris as well, but any day soon….
Iris
Iris spotting the cows
Iris looking at everything, when she was prettier with raised tail and open nostrils I hadn’t possibility to take photos.
Miljöträning av småttingar
David och jag lekte med Iris och Whizzy. Coola tjejer!
David and I played with Iris and Whizzy. Good girls!
David, the umbrella holder…
Whizzy trys to eat the umbrella…
This is what iris fears the most right now, to walk under things…
White is sligthly morte scary than green according to Whizzy.
Kvällar
Nu är det, i mitt tyckte vackraste och härligaste tiden på året. Att bara gå
Whizzy & Calinka in the same pasture without problems!
runt i hagarna och mysa med hästarna är extra underbart. I torsdagskväll tömkörde jag först Pepper och sedan Calinka. Det var nästan magiskt, de var så duktiga, skötte sig så bra, som om de också påverkades av den underbara dagen.
Igår tog jag istället ut Iris och Whizzy på promenad för att titta på allt “läskigt som börjar komma upp inför riddarspelen som går av stapeln nästa helg. Whizzy brydde sig inte om flaggan medan Iris var mycket tveksam. Nu råkade den röra sig lite mer när jag var förbi med Iris, men ändå. Däremot ville båda skynda hemåt lite (jobbigt att vara själv) så vi fick dels lydnadsträna och dels hitta på avledande manövrar. Bl.a. finns nu ett antal stolpar uppsatt och dem gick vi slalom kring, passerade över något litet dike etc. Whizzy följde utan problem med genom en trång passage medan Iris tyckte det var jobbigare. Diken hade Iris lättare för än Whizzy. Det är kul att se deras olika personligheter och vad de reagerar på. Jobbigast av allt tyckte nog Whizzy det var att vara utan andra hästar medan Iris ansåg det vara flaggan.
Evenings
I learned that Whizzy likes a tail rub.
In my view it is the most beautiful time of the year right now. To only be around the horses and cuddel is better than ever. At Thursday evening I long reined first Pepper and then Calinka. It was nearly magical, they worked so well,a s they also were stunned by the evenings beauty.
Yesterday I brough Iris and Whizzy for a walk to look at strange things that are put up because of the Jousting games next weekend. Whizzy didn’t care about the flag but Iris wasn’t happy about it. It happened to move a little while I was there with Iris but she still cared much more than Whizzy. Both wanted to go home fast (hard to be alone) so we had to do some obedience training as well as finding distracting activities. There were a lot of poles put up for the event so we did slalom around them and also found a couple of ditches to pass. Whizzy
Calinka also likes a tail scratch – but she managed to fix that by herself this time!
didn’t care about a tight pass-throw but Iris had to think for a second. But Iris was better with ditches. It is fun to watch their differences and how the react. Whizzy probably thought being alone to be the hardest of it all while Iris disliked the flag the most.
I am at the same spot as with Whizzy but Iris looked very suspicious at the flag. When she looked more closely at it I hadn’t any chance to make a photo as she was more tense.
Whizzy checking out the flag.
Köp boken!
