…kanske var det vad jag sa med tanke på hur Pepper hoppade och skuttade?
(Och många av skutten fick jag inte ens bild på).
Jump and play
…maybe that was what I said to Pepper? (and there was a lot of jumps I didn’t get a photo of)
Innan jag tar bilder från helgen hittade jag de här som jag tog gången innan när de sprang omkring…Den här gången var båda hästarna väldigt sugna på att springa runt, runt. jag smackade nästan inte på dem alls och ända sprang de sig båda varma, pep och skuttade en del…
This time the horses really enjoyed running around. I hardly encouraged them at all. Still, they ran, bucked and screamed… 
Iris tried the sidepull.
Oj, ibland hittar man gamla inlägg som var på gång, men så väntade man på något (inspiration, en film som skulle fixas eller vad det nu kan ha varit).
I alla fall, här är lite bilder från miljöträning av Iris, Whizzy och Percy tidigare i höstas innan jag hade provat att tömköra. Iris gick fram fint även med bara en “töm” och både Iris och Whizzy hasde inga probelm med att jag ställde mig på en pall bredvid dem. (Vissa hästar kan ju tycka det är lite otäckt när man kommer upp lite men de reagerade inte alls. En bra träning inför uppsittning ifrån pall någon gång i framtiden).
Wow, sometimes you find an old post that was on it’s way but then something happened (a film should have been added, inspiration was lost or what ever it could have been).
Anyway, here are some pictures from some environmental training with Iris, Whizzy and Percy earlier this Autumn. Iris walked so nicely in front of me even if it was before I had long reined her. Both Whizzy and Iris had no problems with me standing on a mounting block close to them. (Some horses finds that scary so I find that to be a good thing to teach them even before you want to “get on board”).
Whizzy with me on the mounting block.
Iris with me on the mounting block.
Percy and Maria
Iris
Ett par bilder på Iris i töm med den nya tömmarna som jag fixas specifikt för unghästpromenader. Hon sköter sig bra!
A couple of pictures of Iris with long reins. She is a good girl!
NU var det dags igen. Tistlar. Att hästarna aldrig kan få nog. Varje dag är det minst en (och oftast flera) som behöver få taglet utrett. Jag funderar på varför de så gärna vill stoppa huvud, man och svans i tistlar men har inte förstått det än. Oavsett får jag ta hand om resultatet och de är inte alltid överdrivet imponerade.
It is time again. Thistles. The horses never seems to get enough. Every day needs at least one (often more) horses to get their manes or tails cleared of thistles. I wonder why they seems to be drawn to those things but haven’t understood it yet. Anyway – I need to deal with the result and that isn’t always that fun.
