I USA används ofta talesättet “One horse for all occasions” och Rockyn styrka är dess mångsidighet.
På rastävlingar finns, förutom töltklasser, klasser med hinder som nog mest påminner om westernklassen trail. Det är grindar som ska öppnas, backmoment mellan bommar, passage under föremål, med mera. Det finns även de som tävlar i distans då hästarna är uthålliga. Andra kör fortfarande med sina hästar och någon enstaka har lärt sin häst att arbeta i skogen, dra snöplog eller plöja. Vissa provar att valla boskap, andra tränar pole bending i tölt. De flesta njuter mest av långa uteritter i tuff terräng. Historiskt sett har det varit nödvändigt för Rockys att vara mångsidiga; eftersom ägarna ofta bara hade råd med en häst så fick Rockyn lära sig att klara alla uppgifter.
Många som har Rockys i USA är lite äldre och många är pensionärer. De har valt Rockyn då det är en lätt häst för dem att hantera. Flera har också vittnat om hur bra de kan vara när man har krämpor i kroppen i och med sin specifika gångart; min medryttare, som har ganska svåra ryggproblem, tycker att Rockys är bland de behagligaste hästar hon har ridit. Andra påpekar ofta hur bra hästarna är för barn att lära sig på.
