Hårvård och promenad

Peppers svans börjar bli lång insåg jag igår. Något måste göras, annars kommer han att trampa sönder den… Snabblösningen blev en fläta och när jag väl gjort den bestämde jag mig för att det nog blir en lätt klippning av svansen – den är inte så tjock i neränden. Manen fick också en omgång – jag flätade om den, men så tjusig den var när flätorna kom av – alldeles lockig… Så fort vädret blir lite varmare ska det bli bad av häst och sedan ska jag testa de pälsglans jag bad Maggan köpa på Götebors Horseshow. Då kanske vi slipper flätor.

En promenad i skogen blev det också. Jag valde att inte rida eftersom jag var själv, det var mörkt och jag ännu inte är helt säker på varför han gjorde som han gjorde när min kompis red. Säkerhet är viktigt! Det blev inte så avslappnande rsom jag hade tänkt då Pepper sökte trygghet hos mig, men funderade på att smaka på mig då och då och Mika istället inte alltid var helt lättstyrd. I kombination med avsaknad av stig och mörker var det inte helt lätt att hitta rätt. Vilket vi inte gjorde så promenaden blev kortare än beräknat, bara en halvtimme.

I realized that Peppers tail is getting long. Something has to be done otherwise he probably walk on it and destroys it. The quick fix turned out to be braiding and when I did that I realized that it was not very thick in the end. So I guess I cut it a bit, trying to get it thicker first. The mane also got cared for – re-braiding it. It was so beautiful when the braids came of, in a lot of waves. As soon as the weather is a little warmer I am going to test the show sheens (on mane and tails) that Maggan bought at Gothenburg Horse Show. Just need to give the horses a bath first. Maybe I don’t need to braid anymore then.

We took a walk in the forest as well. I chose not to ride as it was dark, I was alone and I still don’t know why he behaved as he did with my friend. Safety comes first! Not as relaxing as I had dreamed of as Pepper searched for security close to me, but at the same time wanted to play and just chew “a little” every now and then. That combined with Mika that not always is easy to direct, so road and darkness made it a little bit hard. We didn’t really find the way that I had planned and didn’t go as far as expected, just about 30 minutes.