Pepper & Percy på uteritt
Idag red jag och Sylvia ut, men denna gång tog vi mina Rockisar,
Pepper och Percy. Första gången Pepper reds ut med sällskap. Han var lite taggad redan innan vi kom iväg, men verkade sedan som vanligt. Vi red över sjön och så klart var diket otäckt så jag fick hoppa av. Percy gillade det inte alls, men till slut kom vi över. När vi åter var uppe på hästryggarna fortsatte vi, kom upp mer mot vinden och Pepper stegrade. Högt. Sedan var han som en packe dynamit att sitta på över fältet och lugnade inte riktigt ner sig förrän vindriktningen byttes. Då var han cool som en filbunke. Jag börjar tro att herrn är väldigt känslig för ljud/hörselupplevelser. Samt väder.
Det gör inte hans betende ok, men det var något som inte stämde med det och konstigt nog blev jag inte rädd. Och även om han plötsligt kändes som om han kunde sprängas var det ändå inte som andra hästar jag suttit på där jag fått samma känsla. Konstigt. Viktigast av allt – vi redde ut det hela. Dessutom var det en 
underbar dag och en vacker tur. Nu behöver jag bara tänka lite på hur detta ska kunna undvikas och tränas i framtiden.
underbar dag och en vacker tur. Nu behöver jag bara tänka lite på hur detta ska kunna undvikas och tränas i framtiden.Today Sylvia and I trail rode, but this time with my Rockies, pepper and Percy. This was the first time Pepper got out with company. He was a bit worked up already when I brought him in, but seemed to get back to normal.We corssed the lake and the ditch was so scary that we had to get of to get over.. Back on the horseback we got 
more in the opposite direction of the wind and Pepper reared. High. Then he was like dynamite to sit on all over the open field and didn’t calm down properly until we got out of the wind.The he was cool as a cucumber. I start to think that he is very e´sensitive to sounds/hearing sensations. As well as the weather.
more in the opposite direction of the wind and Pepper reared. High. Then he was like dynamite to sit on all over the open field and didn’t calm down properly until we got out of the wind.The he was cool as a cucumber. I start to think that he is very e´sensitive to sounds/hearing sensations. As well as the weather.That doesn’t make his behavior ok, but it was something that wasn’t right about it. And I never got afraid. Even when he was like a bomb he differed from other horses that I have 
experienced with the same feeling. Strange. Most important of all – we got thru it. And it was a beautiful day. Now I just have to do some thinking about the reasons behind this and how to avoid it.
 |
| It is hard to pass this ditch. |
 |
| Trailriding Pepper |
Leave a Reply
Want to join the discussion?Feel free to contribute!