Grimmträning
I år är första året med fyra föl och det fick mig att reflektera lite över hur olika de är, trots att de alla har samma far och är födda på samma ställe. Först av allt: jag brukar ta på grimman när de är i en box med sin mamma de första gångerna. Det är så mycket enklare med fasta väggar och ett litet utrymme. Sedan brukar jag lämna dem där en lite stund så de vänjer sig vid grimman och så tränar vi på att ta av och på tills det känns som att det går att göra i hagen. Någonstans här börjar det även bli dags att försöka leda dem några steg.
Chili fick på grimman och verkade kunna det här med att bli ledd från första försöket.
Alba däremot har Mathilda jobbat med en hel del då hon blev kränkt över att behöva ha den på. Sedan vill hon inte alls prata med personen som satt dit den och hon är fortfarande inte bekväm med att få på sig grimman. Inget föl har tagit sådan tid på sig. Lakrits verkar vara som de flesta föl varit, bara man fått på grimman ett par gånger så inser man att det inte är så farligt. Yakira däremot gick oväntat enkelt att få på första gången, tog av och på en gång till och påföljande dag fick jag på grimman ute i hagen. Så enkelt har det inte varit med någon – särskilt inte om man väntat tills de är några månader – då är min erfarenhet att de tagit lite längre tid på sig att acceptera grimman. Intressant observation är det i alla fall.
This year is the first year with four foals and even if they have the same father and are born at the same place they differs a lot.
First off all – I always put the halter on in the stall when they are there with their mother – so much easier with a restrained area and solid walls for those first times. Then I often leave the halter on for some time so make them realize that it isn’t anything dangerous and after a few days with putting it on and off is it time to start to make them following me with the lead line.
Chili got his halter on early and seemed to know how to follow in the lead rope from the first time. Alba on the other hand got offended about needing to wear a halter and didn’t want to speak with people for a while if they put the halter on. So Mathilda had to work more with her than any other foal I have had so far and she is still not convinced that it is a good idea. Lakrits seems to be as most foals, a little struggle first time but then realizing that nothing bad is going to happen. Yakira on the other hand was easier than any other foal I have had. Just slipped it on in the stall and second day (third time) no problems to do that in the pasture. And she was 3,5 months, at that age is my experience that they can be a little bit harder the first times.
Leave a Reply
Want to join the discussion?Feel free to contribute!