Igår tog jag och Pepper en härlig promenad i den härliga kvällsluften. Han stod vid “rätt” grind när jag kom och följde mig till stallet för att hämta en grimma och sedan tillbaka. Fast helst vill han nog ha gått lös på promenaden med :-). 

Mika var med på promenaden men även Stella en hundkompis och hennes matte Riley. Riley gillar djur, men är ingen hästmänniska. Pepper var ovanligt mycket av en “buspojke” och testade konstant om han inte kunde smaka lite på mig – bara lite? Eller på Riley, eller gräset… Min första tanken var att han inte gillade att jag och Riley pratade så mycket så att han inte fick lika mycket uppmärksamhet som innan. På väg hem hade Riley hunnit observera oss tillräckligt länge och undrade om jag inte lät för “snäll” när jag tillrättavisade honom. Jag tror att hon hade helt rätt. Som tjej är det så lätt att inte ta i, inte använda en mörk och sträng stämma utan mer en flickig röst. När jag ändrade röt svarade Pepper bättre, men jag fick säga till rejält eftersom han blivit så van vid mina snälla tillrättasägelser att han blivit lite avtrubbad för mina tillrättavisningar och inte riktigt svarade som han borde. Troligen har han trott att jag bara har lekt med honom…Nu ska jag försöka komma ihåg detta och börja använda det. Det är inte helt enkelt för ofta behöver jag bli rejält arg för att få fram den mörkare rösten. Och att vara arg när man jobbar djur har jag lärt mig att det inte är bra.

Tjejerna ville inte vara sämre än Pepper så när vi återkom kom de till oss i full fart. Så busiga som de såg ut tog jag ut långpisken och jovisst – de vill gärna springa – till och med mot pisken. Sötnosar! Pepper däremot var inte sugen på att springa.

Yesterday Pepper and I took a walk in the wonderful evening air. He was at the “right” gate when I arrived and joined me to the stable to get a halter and then back to the gate. Probably he would have preferred to walk loose outdoor as well. 🙂

Mika joined us, but also Stella, a dog friend and her master Riley. Riley likes animals, but is not a horse person. Pepper was very much of about playing and constantly tested if he couldn’t taste my clothes (or Riley’s, or the grass). My first thought was that he was a bit jealousy that he didn’t get as much attention when we talked with each others instead of him. On the was back Riley had been observing us and wondered if wondered if I didn’t sound to gentle while asking him to behave. I think she was totally right. As a girl it is not always easy to get the right kind of voice, to make it dark and military. It tend to be more girlish. When I changed myself Pepper responded better, but I he had been so used to my soft voice that he didn’t react directly. probably thought that I had been playing all the time and that it still was a game. Noe I have to try to keep this up. It is not easy – I usually have to get pretty mad to get such a dark and harsh voice – and I don’t want to be that angry cause that isn’t good while working animals.