Måndag kväll

Min förhoppning var att Calinkas värsta träningsvärk skulle vara över efter två dagars vuila. Alltså blev det barbacka skritt i 40 minuter med hund på släp. Vi försökte hitta en ny ridväg, men hindrades (tyvärr) av staket. Kanske kan det gå bättre i dagsljus. Mika följde med eftersom hon gått upp i vikt då hon fått för lite motion på sistone. Calinka var rejält pigg och lyckades bli skrämd av Mika när vi var nästan hemma – att min pannlampa roade sig med att stänga av sig heller tiden gjorde inte saken bättre. Konstigt nog hade jag en svettig häst vid hemkomst.

Percy fick på sig sadel och så blev det introduktion till longering. Lärdom nummer ett: jag gillar inte min longeringslina längre och fumlade med den, måste köpa något som man har lite tyngd i. Percy skötte sig bra även om hon först tyckte det var konstigt att hon skulle gå fortare än skritt – sedan blev det nästan kul. Men helst ville hon mysa med mig. Inga problem med kontroll i enbart grimma i alla fall. Vid uppsittningspallen stod hon så coolt att jag funderade på att sitta upp. Problemet var nog bara hur jag skulle fått henne i önskat tempo i önskad riktning.