Sadel och stigbygelinvänjning

Honey

Nu har jag testat att släppa lös Whizzy, Honey och Iris med sadel och hängande stigbyglar på ridbanan och bett dem springa för att se hur de reagerar på skänklar och för att vänja dem. De sköttesig väl, men alla förvånade mig genom sina reaktioner.

Valet av sadel gjordes utifrån att stigbyglarna är fästa med kardborreband och därför bör lossna om hästen mot förmodan skulle fastna.

Iris tyckte stigbyglarna var lite otäcka, men hon var förvånansvärt lugn ändå. Men jag tror ändå hon får göra det här igen till innan jag sitter upp.

Honey ( som ridits i USA) ville först inte gå fram snabbare än skritt och när jag insisterade bockade hon och stannade sedan. Det upprepades några gånger, men hon blev allt mer framåt och bockningarna försvann. När stigbyglarna kom ner var hon ibland sur på en av dem och sparkade ut med ett bakben för att visa det flera gånger. En sådan tur att jag inte bara satt upp på denna tjej utan har behandlat henne som i princip oinriden.

I tried to let Whizzy, Iris and Honey run free with the saddle and stirrups in the riding area to se how they reacted and to get the used to stirrups. Theybehaved well but neither of them reacted really as I would have guessed. The saddle was chosen because the stirrups is attached with Velcro and therefore probably would fall if if they would get caught.

Whizzy didn’t care at all – with or without stirrups. I knew she was cool but still had expected a little reaction. Iris found the stirrups a little scary but she was surprisingly cool. Even if I think we do it again before I mount. Honey ( that has been ridden i US) didnt want to go faster than walk at first. When I insisted she bucked and then stopped. It was repeated some times but she got more and more forward and the bucking disappeared. When the stirrups got dangling she got a little pissed and kicked at one of them with only one foot several times. Luckily I didn’t just get onboard on her but have treated her as if she never have had a rider.

Whizzy

Whizzy brydde sig inte ett dugg – med eller utan stigbyglar spelade ingen roll. Jag visste att hon var cool men hade förväntar mig lite reaktion på stigbyglarna.

Iris

Honey again – much happier when she discovered that she could have fun with the saddle on her back.

0 replies

Leave a Reply

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.