Percys första ridpass

/0 Comments/in , , /by


Maggan hjälpte mig när jag red Percy för första gången. Hon reagerade knappt inte, det var bara svårt att få henne att gå iväg från Maggan, och styrningen var inte perfekt…Men för en först ridtur skötte hon sig perfekt.

Jag red Pepper också – han var pigg som bara den. Trodde att det bästa vara att låta honom gå på lite, men antagligen triggade det upp honom. Tyvärr gjorde han ett hopp för mycket och jag damp i backen. Funderar fortfarande på varför jag inte klarade av det – det var inget särskilt egentligen. Pepper tog full kareta tillbaka till stallet där Maggan fångade in honom. Jag satt upp igen och nu var han mycket lugnare. Ny tur och nu höll vi oss i skritt. Funderar på hur jag ska kunna rasta av honom när han inte vill springa ordetligt i hagen och jag inte har någon annan bra möjlighet att släppa honom. Herrn behöver JOBBA. Skönt i alla fall att känna att det är det som var problemet. Nu ska det bara lösas 🙂

Efter alltihop övertalade jag stona att springa lite. Inte särskilt svårt. Det är fler som har energi!

Maggan helped me when I rode Percy for the first time.Percy hardly reacted at all, we just had some trouble to get her to walk away from Maggan – and still there is a little hard to get her in the right direction. But according to what she know she did great!

I rode Pepper as well. He had a lot of energy. I thought the best would be to not care to much about him gaiting slowly, trying to canter etc but just continue forward. Probably that made him worse. He jumped around once to much and I fell of. (Still don’t know why as it wasn’t that bad, guess I just got out of balance.) Pepepr headed back to the stable in full speed where Maggan found him and brought him indoors until I came back. I headed of again and this time he was much calmer. I just wonder how to get the energy out of him before I ride him as he don’t play in his pasture. And I don’t have any other possibility where I can let him run free.I guess I know the problem – now I just need a solution… He needs to WORK.

After that the mare got a little encouragement to run a bit. They really enjoyed that!

Hårvård och promenad

/0 Comments/in , /by







Peppers svans börjar bli lång insåg jag igår. Något måste göras, annars kommer han att trampa sönder den… Snabblösningen blev en fläta och när jag väl gjort den bestämde jag mig för att det nog blir en lätt klippning av svansen – den är inte så tjock i neränden. Manen fick också en omgång – jag flätade om den, men så tjusig den var när flätorna kom av – alldeles lockig… Så fort vädret blir lite varmare ska det bli bad av häst och sedan ska jag testa de pälsglans jag bad Maggan köpa på Götebors Horseshow. Då kanske vi slipper flätor.

En promenad i skogen blev det också. Jag valde att inte rida eftersom jag var själv, det var mörkt och jag ännu inte är helt säker på varför han gjorde som han gjorde när min kompis red. Säkerhet är viktigt! Det blev inte så avslappnande rsom jag hade tänkt då Pepper sökte trygghet hos mig, men funderade på att smaka på mig då och då och Mika istället inte alltid var helt lättstyrd. I kombination med avsaknad av stig och mörker var det inte helt lätt att hitta rätt. Vilket vi inte gjorde så promenaden blev kortare än beräknat, bara en halvtimme.

I realized that Peppers tail is getting long. Something has to be done otherwise he probably walk on it and destroys it. The quick fix turned out to be braiding and when I did that I realized that it was not very thick in the end. So I guess I cut it a bit, trying to get it thicker first. The mane also got cared for – re-braiding it. It was so beautiful when the braids came of, in a lot of waves. As soon as the weather is a little warmer I am going to test the show sheens (on mane and tails) that Maggan bought at Gothenburg Horse Show. Just need to give the horses a bath first. Maybe I don’t need to braid anymore then.

We took a walk in the forest as well. I chose not to ride as it was dark, I was alone and I still don’t know why he behaved as he did with my friend. Safety comes first! Not as relaxing as I had dreamed of as Pepper searched for security close to me, but at the same time wanted to play and just chew “a little” every now and then. That combined with Mika that not always is easy to direct, so road and darkness made it a little bit hard. We didn’t really find the way that I had planned and didn’t go as far as expected, just about 30 minutes.

Foto i mörkret

/0 Comments/in , /by




När jag kom låg båda stona och sov i lösdriften och Pepper stod och hängde. Tyvärr hann jag inte få bild på dem innan de ställde sig upp. Jag försökte ta kort medan jag red barbacka igår. Tja, resultatet talar nog för sig själv… Jag och kameran var inte synkade och ofta tog den kort försent. I alla fall jobbade Calinka väldigt bra, även om hon var lite stel i början. Hon fick massage innan vi ens började eftersom högersidan var lite stel (gammalt problem område). Percy studerade noga vad vi gjorde.

Percy fick följa med och städa på ridbanan och sedan blev det longering. Hon kom ihåg allt från sist så vi fortsatte därifrån. Nu kan hon skritta, stanna, “gaita”, sakta av till skritt och så provade vi galopp… Jag är så imponerad av hennes läraktighet! Vid uppsittningpallen stod hon stilla och jag hängde lite på henne. Hade det inte varit mörkt och jag själv hade jag nog suttit upp.

När det var dags för kraftfoder komma alla hästarna snabbt på plats…

When I arrived both mares lay down, resting in their barn and Pepper seemed kind of sleepy as well. . Sadly They got up quick so I didn’t get a pic. I tried to make some photos while riding dressage bareback yesterday. Well, I think the photos speak of themselves… The camera and I was not totally in harmony and most of the time the photos was taken much later than I wanted. Anyway, Calinka worked very well even if she was a little stiff to begin with. She got a brief massage before we started as her right side of the back was stiffer than usual (old problem place). Percy studied what we did carefully.

Percy joined me while I cleaned up at the arean and then we continued our longing lesson. We just picked up from where we stopped last time. Now she knows how to walk, stop, gait, slow down to walk again and then we tried some canter… I am so impressed with how easily she is to teach! She (again) stood calmly at the mounting block and I put some weight in the saddle. If it hadn’t been dark and I alone I probably had got into the saddle.

When time for grain all horses appeared quickly…

Peppers tisdag

/0 Comments/in /by

Idag var det Peppers tur att jobba. Som vanligt försökte han nafsas lite lätt så fort vi sågs. Jag vet att det är hingstbeteende och att det till viss del kommer från att han står själv samt att det kunde vara mycket värre. Men jag gillar det ändå inte. Idag blev jag sur, inte så att jag smällde till honom som jag gjort tidigare utan arg inifrån. Och det fungerade! Han går så mycket på hur man är inombords den hästen, stona är inte alls lika känsliga. Jag tror han vill tydlig ha en stabil ledare, någon med pondus som kan säga ifrån. Där det snarast är energin man utstrålar som räknas. (Låter flummigt, jag vet, jag saknar bara ett bättre sätt att förklara det på).

Jag tror jag måste gå in mer i den rollen – den har inte behövts på många år med Calinka. Hästar jobbar verkligen på att göra en till bättre människor. Tömkörningen då – han var riktigt duktig! På slutet sökte han sig framåt – neråt i gångart. Ett naturligt stöd utan at jag hade något i handen. Det finns mycket kvar, men detta var en bit och han jobbade bättre än någonsin. Slutorna börjar också sitta och sidförande har jag introducera.

Vore kul att få till en liten filmsnutt…

Today it was Pepper’s day to work. As usual he started our time together trying to nip. I know this is stallion behaviour and that he is a bit bored and that it could be ways much worse. But I still don’t like it. Today I got angry, not angry as some other times when I have disciplined him, but more kind of angry from the inside. And it worked! He is so sensitive about my inside. I know horses are, but the mares are not at all as him. I think it is that he wants a leader that now what it wants, someone that tells how things should be done. And not by threats but rather by the energy that person is showing. (Sounds a little awkward, I know, just don’t have any better way to explain it).

I think need to move more into that role – I haven’t neede that for years with Calinka. Horses really tries to make you a better person. The long reining then? He worked really well and in the end he started to stretch down and forward while gaiting. He keep a nice contact with the bit – even if he left me with basically nothing in my hands. He worked better than ever even if there still is a lot to do. The quarter in starts to work ok and I have begun introducing leg yielding.

It would be fun if I could get it on video…

Måndag kväll

/0 Comments/in , , /by

Min förhoppning var att Calinkas värsta träningsvärk skulle vara över efter två dagars vuila. Alltså blev det barbacka skritt i 40 minuter med hund på släp. Vi försökte hitta en ny ridväg, men hindrades (tyvärr) av staket. Kanske kan det gå bättre i dagsljus. Mika följde med eftersom hon gått upp i vikt då hon fått för lite motion på sistone. Calinka var rejält pigg och lyckades bli skrämd av Mika när vi var nästan hemma – att min pannlampa roade sig med att stänga av sig heller tiden gjorde inte saken bättre. Konstigt nog hade jag en svettig häst vid hemkomst.

Percy fick på sig sadel och så blev det introduktion till longering. Lärdom nummer ett: jag gillar inte min longeringslina längre och fumlade med den, måste köpa något som man har lite tyngd i. Percy skötte sig bra även om hon först tyckte det var konstigt att hon skulle gå fortare än skritt – sedan blev det nästan kul. Men helst ville hon mysa med mig. Inga problem med kontroll i enbart grimma i alla fall. Vid uppsittningspallen stod hon så coolt att jag funderade på att sitta upp. Problemet var nog bara hur jag skulle fått henne i önskat tempo i önskad riktning.
I hoped that Calinka’s (exerciser induced) muscle pain should have worn of after two days of rest. Therefore we took a 40 minute walk with a dog on the leash. We tried to find a new road but was (sadly) stopped by barbed wire. maybe I would be easier in daylight? Mika joined us as she has gained weight as her exercises has been reduced due to my sickness, building of stable etc.. Calinka had a lot of energy and managed to be scared by Mika when we nearly was back at the stable. That my otherwise highly appreciates head lamp amused it self by turning it self off as soon as I moved my head didn’t help. Strangely enough I had a sweaty horse when I came home.

Percy got the saddle on her back and then an introduction to lounging. I learned that I don’t like my long line any more. It is to lightweight and I had trouble handling it – need to get something with a little more weight to communicate better with the horse. Percy behaved well but thought I had a very strange idea when I asked her for more speed than walk. But after a while it was rather fun… But most of all she wanted to cuddle. At least I had no problem to control her in only a halter. And at the mounting block she was so cool that I consider to mount her. The only problem had been to get her in the direction I wanted in preferred speed…