Whizzys tredje ridtur

Idag satt jag upp för tredje gången på Whizzy. Åter barbacka och i grimma. Den här gången åkte jag inte bara häst utan började styra henne och be henne gå i den riktning jag önskade. Vi gick nog max 100 meter och jag satt nog inte mer än fem minuter på henne. Hon är så duktig och stabil.  Vi gick iväg bortåt och kollade vad de arbetade med på andra sidan huset ( vindskivorna sattes upp). Sedan tog jag en bild från hästryggen. Så duktig tjej!!! Att kunna starta en unghäst på detta sätt är en av de bästa egenskaperna hos den här rasen enligt mig.

Today I got onto Whizzy’s back for the third time.

Once again bareback and in a halter. This time I asked her to move according to my wishes – not only to accept me on her back. I think we did about 100 meters and five minutes. She is so good and level headed! We looked at what they did on the other side of our new house. Then I took a photo from her back. Such a good girl!!! To be able to do like this is one of the things I like the most about this breed.

Inridning

Idag har jag ridit tre hästar. Eller suttit på kanske är mer rätta ordet.

Iris råkade vara närmast grinden så hon fick börja. Efter lite borstning och mineraler försökte vi få henne att stå vid uppsittningspallen och efter en stund hängde jag på henne. Inga problem så sedan satt jag upp och Matilda ledde oss ett varv runt gårdsplan och mutade Iris med lite godis ibland eftersom hon var så duktig.

Whizzy var nummer två. Samma rutin men jag satt snabbare på hennes rygg eftersom jag redan gjort det en gång. Whizzy var superlugn så vi gick lite längre mellan hagarna. Däremot är hon nog stoig: när jag hängt på henne har hon surat eftersom hon tydligen tyckt att det varit obekvämt.

Sist vart det Honey. Hon är en väldigt försiktig flicka och hon visste att idag var annorlunda så först ställde hon sig inte fint vid pallen utan höll sig undan. Men med lite kel, tid och godis ställde hon sig så att jag långsamt kunde sitta upp och så gick vi en kort bit. Sedan gjorde vi om samma sak och nu stod hon direkt redo för uppsittning. De är så olika de här tre tjejerna och Honey är den absolut känsligaste, som behöver få acceptera saker i sin takt. När hon väl gör det är hon kanon.

Alla tre satt jag på barbacka, med tyglar fästa i grimman och Matilda som ledde dem. Jag vill att de första uppsittningarna bara ska vara en lek, bara en annan av alla saker som jag hittar på. Jag har även väntat för att det skulle bli en bra dag utan is, halv storm eller genomblöta hästar. Tror inget av det gör upplevelsen roligare, lugnare eller säkrare för någon inblandad.

Pepper fick löshoppa lite medan Bunny stod vid grinden mest hela tiden och önskade att hon fick komma ut och jobba.

Starting young horses

Today i rode three horses – or sat at three horses might be a better description. Iris was closest to the gate so we started with her. After she had got her minerals and some cleaning did we try to park her beside the mounting block. After awhile I put all my weight on her and after that I sat on her. Matilda led her around and bribed her with candy as she was such a good girl.

Whizzy was next one up. The same routine but I got on her back faster as I already had done so once before. She didn’t care much so we walked a little longer. But she is probably more mareish: when I just have put weight on her has she been angry as it seems as it hasn’t been comfortably to her.

Finally it was Honey. She is a very sensitive girl and instantly knew that today was different. She didn’t want to stand nicely along the mounting block as she has previously. But some cuddling, treats and time convinced her that she could. So I got on her. We only walked a few steps. When we parked her at the mounting block once more she stood nicely instantly so I got on once more for another short walk.

These three girls are so different. Honey is so sensitive and needs time to accept things and trust you but when she does she is gorgeous.

I sat on all three horses bareback with only reins attached to a halter and Mathilda that led us. I want those first times with a rider to but nothing but a new game, one among many others. Therefore I have waited for a good day when it isn’t ice, half-storm or the horses are all wet. I don’t think any of those things makes the experience more fun, calmer or safer for anyone involved.

Pepper also got to jump a little on his own while Bunny spent most of her time by the gate wondering why we didn’t work her.

Tea jobbar vidare

Tea går från klarhet till klarhet. Vi jobbar inte mycket, men det är så kul. Nyligen sadlade jag henne för första gången och sedan gick vi på promenad. Hon rörde inte en min. På väg hem satt jag upp och så skrittade vi hem. Tyvärr hade jag glömt ändra stiglädrena från min mycket kortare medryttare så jag satt som en jockey. Tills hon ville trava. Eftersom hon har varit svår att få att öka under ryttare lät jag henne göra det. Det fungerade bra och så skrittade vi. Nästan hemma bad jag om aning ökning i ett lätt nerförslut och vi fick nästan ett par töltsteg. Duktig tjej!
Sa jag att detta var sent på kvällen så jag lyste våran väg med pannlampan. Dessutom blåste det inte helt omärkbart.

Tea works on

Tea gets better and better. We don’t work a lot but she does well when we do. Recently I saddled her up for the first time and then we took a walk. She didn’t care at all. On the way back I got in the saddle and rode home. Unfortunately I had forgotten to shift the length of the stirrup leathers form my co-rider that is much shorter so I felt like a jockey. As Tea wanted to trot I let her. She has been a little hard to get to sped up with a rider so if she wanted to. Nearly home I asked her a little more forward when it got slightly downhill. She speed up and nearly took a few strides in gait. Good girl! Did I tell that this was late in the evening so it was all dark – only my headlamp to guide us and the wind that was blowing.