Juver – det närmar sig

Så här såg Bunny ut nu i eftermiddags; hennes juver blir allt större och idag fick jag för första gången ut en droppe klar mjölk. Hon verkar närma sig. Percy har också börjat sätta juver trots att hon bara är omkring 260 dygn dräktig. Men hon ser ännu inte så rund ut, och hon behöver ju vänta ett par månader till.
Bunny’s udder
Bunny’s udder

 

Udders – it is getting closer
It was hard to get a picture from the side – she only wanted to cuddle or be in a totally wrong light.

This is what Bunny looked like this afternoon; her udder is getting even bigger and for the first time I got a droplet of clear milk out of it. It seems as she is getting closer. Percy has also started to get a bit of an udder – and she is only about 260 days pregnant. Still, she don’t look very round and she needs to wait a couple of more months.

Percy’s udder, notice her cool skin color – the creme and silver color.

Isacs hästhistorier

Isac var med mig till stallet idag och i bilen på vägen dit pratade vi om hur många hästar vi hade. “När Bunnys föl är fött, hur många hästar har vi då?” undrade jag.
” Hela handen full” svarade (och visade) Isac.
Sedan hjälptes vi åt att ordna mat och vatten åt hästarna samt borsta på Bunny som av någon anledning är Isac’s favorit.
Isac’s horse stories
Isac was with me in the stable today and in the car going there we talked about how many horses we have.
“When Bunny’s foal is born, how many horses do we have then? I wondered.
“A handful” said (and showed) Isac.
Then we fixed food and water and groomed Bunny that by some reason is his favorite.

Ändrade planer mest hela tiden

Lördagen blev återigen snickrade på hagen – hur mycket tid kan några få detaljer ta?
Söndagen fick jag lite mera tid och tömkörde Pepper, men det var svårt att hitta bra underlag. Däremot hittade vi ett ställe där vi kunde träna på att gå över rännilar av smältvatten.. Sandra hade innan ridit ut Calinka en vända och longerat Percy lite.
Måndag och kanske en begynnande förkylning. Percy fick bli häst nummer ett där vi skulle titta på det där rinnande vattnet. Fast det hade smält undan mera så vattnet minskat och dessutom  nästan frusit till… Nåja, en kort promenad och lite vatten blev det.

 Planen var att tömköra Calinka på banan, men så insåg jag att jag kunde leka med Pepper i hagen bredvid. Bara att han inte alls ville leka utan nosa på alla högar och fläckar stona lämnat där…Antar att det ledde till hjärngympa. Jag gav upp efter ett tag, lämnade honom  

Long reining Pepper, the castle in front of us.

där och hämtade upp Calinka till tömkörning på andra sidan staketet. Ridbanan har varit lite isig, men nu var det så illa att inte ens Calinka med skor kunde jobba annat än i skritt där. Det krasade och lät under fötterna mest hela tiden. I alla fall fick det Pepper att springa lite på sin sida staketet och det var kul att se att flörtiga Calinka visste att det var jobb som förväntades trots uppvaktning bara en meter bort. Inte ens fältet fungerade särskilt bra för mer joggning då snön var tung och även där hal på flera ställen. Nåja, mycket volter blev det (jag orkade inte springa runt där) och lite bra  from samt lite trav och galopp jobb. Men inget av passen riktigt som jag hade tänkt. Tur att man kan vara flexibel.

Bunny krävde uppmärksamhet i stallet och jag passade på att mysa lite extra med henne innan det var dags att åka hem.

Change of plans most of the time
Saturday turned into a day with work with the fence – again. How much time can a couple of small details take?

 

Pepper is getting really light – but is not posing at his best.

I got some more time during Sunday and long reined Pepper, but is was hard to find somewhere to do it – ice or mud everywhere. But, we found a place where we could work with walking across puddles with water… Sandra took Calinka for a rail ride and longed Percy. 



Monday and I had the beginning of a cold. Percy got to be number one – my plan was to show her the water pepper and I found previous day. Only thing was that it had melted more and was less water – and nearly frozen.


Calinka’s favorite – scratching the ears.

I planned to long rein Calinka, but got the idea to let Pepper play in a pasture beside the arena. Good idea – but he only wanted to check out everything the mare had left there.  I guess he got some brain work to do anyway. So I went for my first pan and got Calinka and long reined her on the other side of the fence. The arena was so icy that even Calinka had problem with anything else than walk – and she has grips in all feet. It was mostly crashing beneath our feet all the time. On his side, Pepper had to run a little as he got a pretty lady close by. Calinka, that use to flirt actually knew it was time to work and didn’t care much. The field wasn’t much better – snow but

really heavy snow to walk into. Therefore we most did circles, but got some nice trot and some nice canter and a frame that was ok. None of my initial plans really worked out – luckily I can be flexible.

Bunny demanded attention so I groomed her and cuddled a little extra before I headed home.

 
 

  


342 dygn för Bunny

I söndags var Bunny på dygn 342 i dräktigheten. Hon blir allt större för varje dag, men visade sig kunna galopera iväg i bra fart. Däremot är hon inte den renaste, det börjar äntligen komma fram lite lera under all snön och hon fäller.
This Sunday Bunny was 342 days pregnant. She is getting bigger each day, but showed that she could take of in a rather fast canter. But, she isn’t the most clean – it finally starts to be some mud under the snow and she is shedding.

Rocky 4 & 5 i Sverige samt en Kentucky Mountain

Sweetheart
I torsdags kom de till Sverige från Holland, två ston och en valack. Idag hade jag äntligen möjlighet att besöka dem:
  • Bart’s Sweetheart, ett silverbrunt nio årigt Rocky sto.
  • Fortunate Fiona, ett silverbrunt femårigt Rocky sto.
  • EFM Sam’s Faegan, en silvergulsvart treårig Kentucky Mountain Horse valack. (Hans pappa är Sam’s Dusty Shadow, en Rocky)
Sweetheart
De var precis så sällskapliga som Rockisar ska vara och myste gärna trots att de knappt hunnit landa i sin nya miljö. De bor bara några kilometer från mina hästar, hos Sylvia, som träffade sina första rockisar hos mig. Tanken är att de, med tiden, ska ingå i Sylvias turridningsverksamhet. Vi planerar även att hjälpas åt att visa vilka härliga hästar Rockisar är. Länk till Sylvias hemsida.
Idag var de inte på sitt mest fotografvänliga humör (de föredrog att äta) men några bilder blev det.
They arrived in Sweden from Netherlands this Thursday, two mares and one gelding. Today I finally got time to vist:
  • Bart’s Sweetheart, a nine years old silver bay/red chocolate Rocky mare.
  • Fortunate Fiona, a five years old silver bay/red chocolate Rocky mare.
  • Sweetheart and Fiona
  • EFM Sam’s Faegan, a silver smokey black / chocolate smokey black Kentucky Mountain Horse gelding. (His sire is Sam’s Dusty Shadow, a Rocky)
Fiona
They was as sweet as Rockies should be and liked to cuddle even if they hardly have settled in their new environment yet.  They only live a couple of kilometers form my horses, at Sylvia, that had her first meetings with Rockies at my place. The plan is, that my time, these horses should be part of Sylvia’s trail riding company.We also plan to help each other to show what a wonderful breed the Rocky Mountain horse is. Link to Sylvia’s webpage (in Swedish).

It wasn’t their most camera friendly day (they preferred to eat), but I got some pictures.

Fiona and Sylvia
Faegan
Faegan and Sylvia