Blogg – Page 53

Bus i hagen

April 4, 2017/0 Comments/in barn, Bunny, Calinka, familj, Iris, Pepper, Percy, Whizzy/by Ingrid Amadori

Eftersom familjen blev magsjuk i helgen har det inte blivit mycket häst på sistone – särskilt inte mycket jobb. Idag var jag på benen och fick med mig yngste sonen så vi lekte med hästarna i hagen. Först ville alla äta, men vissa var mer entusiastiska än andra… Tror det blev ett bra jobb med tanke på förutsättningarna.

As the family got stomach sick this weekend there hasn’t been much done with the horses lately. Today I was ok so I brought the youngest son and we played with the horses in the pasture. First everyone wanted to graze but some got more happy to play than others… But, think they all got a good job anyway.

David used my phone to photo – have to look at those and se what he caught.

Bunny didn’t play much so this was the only “action” shoot that i got.

Calinka & Iris

Why did she blink here? (Whizzy)

Pepper got his spirits up (as well as his hoofs)

All the mares in one pictures.

Whizzy is a horse with a lot of speed!

Iris

Hur Pepper är med ston

April 1, 2017/0 Comments/in avel, hästfilosofi, Pepper/by Ingrid Amadori

Running after a mare.

Under ett besök fick jag frågan hur Pepper är med ston. Så här i efterhand, när jag tänkt lite på det kan jag nog beskriva det bättre.

Ofta börjar han med att visa upp sig lite, svävar i traven , kröker nacken, gnäggar. Låter jag sto och hingst gå på var sida staketet så är det snabbt lugnt. De tittar lite, men snart står troligen Pepper och betar – även om han finns i närheten och spanar lite.

När läget känns avspänt, stoet har hunnit se sig omkring och jag släpper ihop sto och hingst blir det ofta ett par varv i galopp, lite skrik, några frambensslag och kanske någon bakutspark. Men, Maria som vill fotografera brukar gnälla över att det är för lungt – hon får inte tillräckligt med tillfällen att få tjusiga bilder, de lugnar ofta ner sig för fort. Sedan kommer det att pippas, slås med bak eller framben, tas ett varv eller så lite då och då. Men inte massor.

Stona som har kommit har sällan varit i brunst – ägarna har åkt ett par dagar innan de förväntat sig brunst. Därmed har jag inte heller sett betäckning under första dagen. Utan de går där, är lite nyfikna, kollar in varandra lite. Men, mer än så är det inte. Det är också därför jag låter Pepper gå med stona – han tar det lugnt. Låter dem landa på nya stället och uppvaktar dem lite. Märker han senare att stoet verklingen är högbrunstig men ändå inte riktigt “släpper till” kan han säga till lite, jaga henne om så behövs. Men, då kan de ha gått tillsammans en vecka. Och hanlyssnar fortfarande om de säger från.

How Pepper behaves with mares

During a visit I got the question how Pepper behave with mares. I started to think about it a little more after visitors had left.

Often he starts with showing of, trot with high lift, bend the neck, neigh. If I have mare and stallion with a fence between it cools down fast. They look at each other but soon Pepper go and eat some grass. Even if he still is close by and keep an eye on the new lady.

When they feel a little more relaxed, the mare has looked around and I let the mare and stallion meet they often take of for a lap or two in canter, they scream a little, kick a little with front or hind legs. But, as Maria has complained about several times when she has tried to get nice photos – they calm down quickly. She don’t get many chances to get nice photos with some action. They still go back to scream now and they, canter a little, maybe kick, but it just for short times.

The mares that have arrived have rarely been in heat – the owners have arrived a few days before the day they think they will get in heat.Therefore there is no breeding during the first day. They are a little curious of each other, look at each other, but that is it.That is also why I keep Pepper with the mares. He gives them time to check the new place out. But, when he noticed later on that the mare is very much in heat but still don’t stand still for mounting he can push her. He has been hunting mares if he feels that is needed. But then the mare might have been with him for a week or more. And he still listens to the mares.

Pepper and the first mare of 2017 on their second date. They did only run like this for a few laps, then slowed donw, maybe ran a lap more after some time and then another one but mostly they did no nothing.

Bygglov

March 29, 2017/0 Comments/in allt annat, familj, gård/by Ingrid Amadori

Nu har äntligen bygglovet kommit! Nu känns det som om vi kan börja. I alla fall med att riva de gamla husen och förbereda inför bygget. Det kommer ta lång tid innan allting är färdigt, men nu känns det som en ny fas har inletts. Nu kan vi sätta igång med en hel del saker som vi bara kunnat planera tidigare vilket känns skönt.

Snowdrops everywhere – this is only a few of them.

I helgen var vi ute och arbetade lite på det här med fokus på staket. Det var paddockens ena långsida som var planen för att se hur det fungerar att sätta trästaket. Inte kom vi långt, men något är det i alla

Isac is painting.

fall. Hela familjen arbetade flitigt: morfar och make fixade med staketet, äldste sonen målade plankor till lösdriften, yngste följde med mig i traktorn när jag åkte runt och var lite allt i allo samtidigt som jag fyllde på med mer grus i nya lösdriften. Så härligt att se och något som jag tror kommer att prägla barnens uppväxt. De lär sig lite allt möjligt fix samtidigt som de gör en verklig insats. (Okej, yngste sonen är inte riktigt där än, men det kommer…)

Så här på våren gillar jag vår gård lite extra mycket. Snödroppar överallt, men även lite blåsippor och scilla. I det första huset jag bodde hade vi en backe med snödroppar och i det andra stora huset (där mina föräldrar fortfarande bor) ”sjöar” med scilla. Efter all rivning och byggnation får vi se vad som finns kvar, men egentligen är jag bara orolig för

I nearly ran over this baby hare with the tractor so we moved it a little to make sure it wouldn’t happen. I hope its mother found it then.

blåsipporna då de främst finns precis kring nuvarande bostadshus. De övriga finns på andra ställen där vi inte nödvändigtvis kommer att gräva.

We finally got the permission to build our new house! It feels as we can start things now. At least to get the old buildings away and prepare for the new one. It is going to take some time before there is a new house, but a new phase has started. We can begin with things that we only planned for before.

We worked at the farm last weekend. The main project was fencing. We tried to put some tree fencing up for

The plan is to get a straight fence line – for about 300 meters…

the riding area. It took a lot of time, but we got started. All the family helped; husband and granddad with the fence, the oldest son was painting parts for the shed and I and the youngest son was filling up with some more gravel for the sheds floor and helping everyone else out. I really like when we work together like this and I think it is going to be an important lesson for the kids. They learn a little bit of this and that but also to be helpful. (Ok, the youngest son isn’t really there yet, but he get there…)

At springtime I like the farm a little extra. It is snowdrops everywhere, but also blue anemone and scilla. In the house where I lived my first years we had a place that was full of snowdrops – might be therefore I like them so much. In the second house (where my parents still live) there is “oceans” of scilla. After all the work at the place I don’t know how much is left, but I am most worried about the blue anemones as they are the only ones that only seems to live around the houses. The other exists also in other areas.