Oskolade Bunny

Bunny är inte mycket riden vilket märks. Särskilt om man rider själv och går runt på ett fält. Det blev i alla fall ett bra pass (med David sovande i vagnen bredvid). Kanske kom vi en liten bit på vägen. I alla fall fick vi till att skänklar betyder öka farten och det blev allt lättare att svänga. Gångartsvalet därefter är däremot väldigt obestämt. Mestadels trav. Idag blev det en galopp – och döm om min förvåning – några bocksprång. Antingen hade Bunny fått nog, eller, vilket jag tror mer på, var det något som irriterade henne med mig som ryttare, hennes kropp eller utrustningen när hon började galoppera. Nåja, bara att träna vidare. Och försöka förstå vad som kan ha stört henne.

Unschooled Bunny

Bunny hasn’t much time under saddle, and that shows. Especially if you get of alone and around a field. We got a good work today (with David sleeping in the stroller beside the field). Maybe we got a little further. At least we got the leg cues to mean forward and it got easier and easier to turn. The chose of gait on the other hand is not specific. Mostly trot. But we got a canter and I got a surprise; Bunny started bucking! Not much and I stayed on-board. Either Bunny had had enough or, as I suspect, she got unhappy about something with me as a rider, her body or the equipment while starting to canter. Well, we just have to continue to school her, she is a very good girl. And try to figure out what might disturb her.

Tömkörningen igår

Ytterligare en bild från igår. Han var så lekfull

One more picture from yesterday’s long reining. He was so playful.

Kolla, jag kan med!

I guess I can put my feet there as well…
Ok, this is how mum does it… (look at my pretty halter that Isac chose for me)

Det sägs att nästan inga djur (om något) lär sig av att titta på andra. Det må vara sant, men både Embla och Tea tyckte det var mycket lättare att ställa sig på lastpallen och gå över presenningen efter att de sett sina mammor göra det. Med presenningen blev det lite “följa John”, men det gällde inte för lastpallen.

I can too!

It is said that few ( if any) animals learns by watching others. It might be true, but both Embla and Tea found it much easier to cross the tarp and step up at the step after watching their mothers. The tarp became a bit “follow me” but not the step.
OK, this is how mum does it…
I can tap it a little…
OK, I can stand on it as well.

Calinka – min lärare

Ännu en gång har calinka lärt mig något. Idag blev det tömkörning för att hon skulle få röra lite på sig. Jag har inte velat att hon skulle gå på böjda spår tills benet fått träna upp sig, men idag hade jag ingen annan möjlighet. Så, tömkörning och benskydd fick det bli. Lärdomen då?
Various old long reining photos of Calinka
Calinka har tappat ena bakbenet vid ridning några gånger, vilket verkar bero på att hon är trött. Vid tömkörning såg jag att hon från början var kortare i steget på höger bakben. Det blev en del övningar för att stretcha ut benet och det såg ok ut även om hon inte riktigt ville gå i form och var väl framtung. Galoppfattningar brukar kunna hjälpa, så jag testade det. Plötsligt blev problemet tydligt – hon fick inte med benen vid fattningarna. Hon hoppade nästan jämföra bak, eller så såg hon ut som om hon skulle halka. En gång “tappade” hon benet. Det kan verka grymt att jag fortsatte, men precis som jag trodde blev det bättre för varje försök. Vilan har helt enkelt gjort henne så stel att hon har svårt att ta en bra galoppfattning. Nu jobbar vi vidare, framtiden får utvisa om hon behöver hjälp av kiropraktorn för att lossna helt.

Den viktigaste lärdomen från dagen? Man kan få en känsla för vad som är problemet när man ser hästen från en annan vinkel och få en aning om vad det är man känner när man sitte ri sadeln.

Calinka – my teacher

Once more Calinka has tought me something. Today I long reined her as I wanted her to move a little bit more. I have not wanted her to work on bent lines before her leg is totally fine but today I had no other choice. So, back to the lesson. Calinka has “lost” her hind leg some times recently while being ridden.
 
As soon as I started to long rein I noticed that her right hind foot took shorter steps than the left. So we started of with excersies that would stretch her leg. When we came to canter the problem got even more obvious; she could hardly start of. Her hindlegs jumped nearly together, she was out of balance, just had a very hard time. The rest seems to have stiffen her up, it was also seen as she was more front heavy and not in such a nice frame as usually. It might seem harsh but I continued to ask her for canter and each time she got better and better. Her body got better and better as she got stretched. Now we have to continue to work her, but I think the problem will get better and better. If not I have to contact the chiropractor.
Most valuable lesson? To watch the horse work from the ground can give you clues about what is wrong and what you feel while in the saddle.

Söndagsjobb

Maria red Percy och tränade på att stanna med bara vikthjälper/röstkommando. Själv tömkörde jag en busig Pepper på stubbåkern – han skuttade precis så att jag klarade av det när jag hade David i bärsele på magen…Han vet precis hur mycket han kan busa den där hästen. Calinka fick en promenad med mig, David och Mika och Bunny fick överleva utan att ha jobbat.
Not the sharpest pic – but at this field we got Percy to trot – and look how little Maria uses the reins

Sunday work

Someone is playing…
Maria trained Percy to stop with only weight /voice cues. I long reined Pepper and he jumped around a lot – I just managed to fix it, carrying David as well… He knows how much he can play that horse. Calinka got on a walk with me, David and Mika and Bunny had to survived to to be worked.