Östgötadagarna

A good picture of our view – tractors, horses and calves. And the let the kids try the tractors as well..
We had to look at the calfes
Idag var jag och Percy ute och åkte. Närmare bestämt till Vretaskolan nära Ljungsbro.
Där var vi med och hade ponnyridning för barn som kom förbi till Östgöta dagarna. Kul och bra miljöträning för Percy. Vädret var dessutom helt underbart!
Today Percy and I traveled to the Vreta School close to Ljungsbro (a school were you can learn about horses and how to be a farmer for example).
We took children to try Percy. Fun and  good training for Percy. And the weather was wonderful!
A happy girl that tried Percy!
Two of the Gotland ponies that also carried children.

Percy loved the grass so much that she didn’t want a carrot she was offered…
The calves again.

Östgötadagarna

På lördag ska jag och Percy vara med på Östgötadagarna. Vi ska åka till invigningen och där ha lite “prova på” verksamhet. Percy verkar taggad, hon har ända sedan Östgötahäst varit väldigt sugen på att få komma ut och jobba. Jag tror hon börjar gilla det här med att det händer lite omkring henne.

Isac & Percy

During Saturday Percy and I are going to participate in Östgötadagarna, a possibility to visit many small companys in the region called Östergötland.

Mankhöjd

Mira

Annelie där Bunny och Mira har varit har en bra mätsticka för mankhöjd. Jag lånade den och passade på att mäta… Jag hade inte helt rätt angående deras storlekar visade det sig. Antar att de har växt sedan de mättes sist.

Annelie, that had Mira and Bunny at her place has a measuring stick for horse height. I borrowed it and measured. I was not totally right about heights… I guess they have been growing since they were measured.

Pepper: 159 cm
Bunny: 151,5 cm
Percy: 149,5 cm
Calinka: 163 cm (164 with shoes)
Tea: 134,5 cm
Mira: 121,5 cm

Mira
Mira & I

Så mycket stora fordon

Jag tror aldrig att jag under mina år med hästar har mött så många stora fordon, så nära,  under samma ridtur. I vanliga fall är det inte mycket trafik på vägarna, men detta slog rekord…

Percy och jag skulle ta en av våra vanliga vändor men kom inte en kilometer innan vi mötte två stora traktorer som med jättevagnar som tog hem hö. Vägen är en “asfalts”väg, men utan mittlinje även om man kan mötas. Percy skötte sig väl, men de fick stå still för att vi skulle kunna passera. Vi kom inte så långt innan nästa trakotr med hölass kom, men denna gång hann vi gå av vägen och ut på en vall. Tydligen höll de på att köra fram och tillbakak med traktor och vagn och jag misstänkte ett gärde längre bort. Vi kom en bit utan flera möten, men så precis innan fältet kom en ny omgång. Självklart hade vi inte heller denna gång plats att gå av vägen.

När vi så äntligen kommit av vägen och in på skogsvägarna av våran tur trodde jag att det var nog. Vi travade, töltade (och gjorde massor med andra gångarter däremellan) och så plötsligt dök en likadan traktor med släp upp! På den lilla skogsvägen. Tydligen fanns ett av fälten där. På fältet körde nämligen maskinen som samlade upp höet i vagnarna som traktorerna körde hem. Ok, traktorn backade ut mot fältet igen och vi passerade lätt.

When we had a little rest from all big machines…

När vi precis var på gång att lägga lite fart igen ser jag en timmerbil, lastad och med släp på samma lilla väg komma emot oss. Som tur var kunde vi ta oss förbi genom att gå upp i skogen – på vägen fanns inte plats att passera. Tydligen höll man på och avverkade skog bortåt och en bit in i skogen fanns även maskinen som avverkade skog. Nåja, den slapp vi och på hemvägen såg vi faktiskt bara en av traktorerna med vagn på avstånd, så det vart lungt. Men 5 stora traktorer med vagn, en timmer bil och två stora maskiner som arbetar kanske hundra meter från vägen vi rider på… Det kommer (tack och lov) att ta lång tid innan vi slår det skulle jag tro!

Tur att Percy skötte sig så bra!

I never think that I have meet that many big vehicles, so close and at the same trail ride during my years at horseback. Normally it is rather little traffic around the stable.

Percy and I should take one of our usual trail rides but hadn’t got a kilometer before we meet two huge tractors, one with a huge wagon after, filled with hay and the other with a huge thing to turn the hay around at the field. The road is about as big as two cars can meet ok. Percy behaved well, but they had to stop so we could pass as we didn’t have any way to go outside the road. We didn’t get long before we meet with another tractor and wagon with hay but this time we were lucky and could get of the road a field. Apparently they were “harvesting” hay from a field and I remembered that I had seen a newly cut field on my way to the stable (the road we were walking at). Right before we got to the field we meet with another tractor and wagon full of hay. No possability to get of the road this time either.

Finally on our road into the forest and I thought we were safe. We gaited, trotted (and some things in between) and suddenly we meet a new big tractor with a wagon full of hay! On the small road in the forrest. Apparently the field was there in the forest, not the one I had  seen. Luckily the tractor could back a little bit back to the field so we could pass.

So, we started up again, getting some speed. Then there was a truck fully loaded with timber from the forest. Luckily it stopped and we could get up in the forest and pass it – the road was to narrow to pas even with a horse. Along the road they were cutting down treea so a bit further we saw one of those big machines that does that.. But , we didn’t have to meet it up close and on our way home we only saw one of those tractors with a wagon at a distance. But 5 big tractors with wagons and one trailer as well as two other big machines close to the road.It is (luckily) going to take a long time before we meet that many again!

And Percy did great!

Underbara morgnar

Percy and I

Jag hade helt glömt att publicera detta inlägg, så ett par veckor i efterhand, men lika aktuellt..

Morgnar kan vara den allra bästa tiden att rida. Tidigt brukar det vara enormt vackert och de flesta av mina härligaste ridturer har skett då.

I totally forgot to publish this post. But, it is as accurate even if it is a few weeks old.

Some speed.

Mornings can be the best time to ride. Early in the morning it can be so beautiful. Many of my best trail rides have been at that time.

Tea

Pepper waits patiently for his girl to get back home.