Idag blev det promenad med Pepper. Off road. Jag glömmer ibland hur härlig han är – han följde mig snällt överallt – oftast märktes det inte att det var en häst i andra änden av grimskaftet. Genom samla passager, över stenar, nedfallna träd, över is, diken, upp och ner. En kort vända, men jag tror att han fick tänka lite. Det enda som märktes på honom var att han gick väl snabbt i den oländiga terrängen, som om det skulle lugna ner honom.
Percy var så söt så hon fick komma in och bli borstad en vända. När jag sedan gick gick Calinka mot maten och Percy följde mig i motsatt riktning till grinden. När jag åkte stod hon och tittade efter mig. Bilden är från förra veckan när båda hästarna sa hejdå.
Today Pepper took a walk with me. Off road.I sometimes forget how wonderful he is – he just followed me everywhere – mostly I didn’t notice that it was a horse in the other end of the lead rope. We went thru small passages, stones, fallen trees, ice, small ditches, up and down.. It was not a long walk, but I think that he got to think. The only thing that I notices was that he wanted to walk a little bit to fast.
Percy was so sweet that I brought her indoors to brush her off. When I left Calinka headed for the food put Percy followed me to the gate in the opposite direction. When I left she just stood there looking at me. The picture is from last week when both horses said goodby.