Alla är de individer

/0 Comments/in /by

Täcke på frusen åring, flätor till den vars man bara blir till tovor. Jag gör inte alltid samma för alla utan försöker utgå från individuella behov. En gillar vatten, nästa behöver träna mer på det. En bryr sig inte det minsta om rep och linor kring kroppen medan det bekommer en annan så mycket mer.

img_8393_resizeTrots att han är hingst vill Pepper ha sällskap i hagen om det är möjligt (precis som de flesta hingstar). Maten smakar så mycket bättre i sällskap och oj vad man kan retas med damerna.

 

Så lika men ändå så olika, mina Rockys får mig alltid att häpna över hur rasbeskrivning kan ge så olika individer, trots att de alla är rastypiska.

 

They are individuals

The frozimg_8371_resizeen yearling got a rug in the rain, the one that got only tangles in the mane got braided. I don not do the same for all my horses but try to se what everyone need. One likes water, another needs extra training with it. One don’t care at all about ropes around the body, the other reacts.

Even if he is a stallion Pepper likes company in the pasture if possible (as most stallions). The food is so much better if you have company and he likes to tease the girls a little.

They are all very much the same and all very different. It amazes me how the same description of the breed can transform into so different individuals even if all are typical Rockies.

img_8375_resize

Whizzy inte välkommen

/0 Comments/in , /by

För första gången har jag haft svårt att introducera en häst i flocken. Calinka avskydde tydligen Whizzy bara hon fick syn på henne och försökte jaga henne hem till Holland igen… Så det var bara att separera dem när hon inte gav upp. Till och med inne i stallet var Calinka fly förbannad bara Whizzy visade sig. Så har Calinka aldrig visat sig tidigare,; min tanke var att hon skulle bli en bra och lung introduktion till flocken men istället blev hon raka motsatsen.

Lite senare försökte jag med Percy och det verkade gå bra, men när jag kom hem från den korta skrittur jag tagit med Calinka var både Percy och Whizzy svettiga eftersom Percy skoningslöst jagade Whizzy hagen runt…

Iris har däremot tack och lov tyckt att det är kul med en kompis så de går tillsammans och Whizzy trivs allt bättre. Första dagarna var hon lite reserverad (inte konstigt med tanke på mottagandet hon fick) men nu blir hon mysigare och mysigare och visar allt mer vilken underbar häst hon är.

Att jag inte vill ha ett par ettåringar själv har jag hittils inte kunnat lösa. Vi får se om det går att introducera någon av de äldre stona om ett tag, Calinka är i alla fall inte förbannad i stallet längre. Annars får tiden gå lite till så kanske det ger sig hoppas jag. Just nu är jag inte så sugen på ett nytt ihopsläpp.

Whizzy isn’t welcome

For the first time I have had trouble introducing a new horse in the herd. CAlinka hated Whizzy instantly and tried to get her to run back to Netherlands… So I had to separate them as she didn’t give up. Even in the stable Calinka wanted to kill Whizzy. Calinka has never been like that before, my plan was that she would be the old, stable company that would introduce her to the herd but she became the opposite.

I tried with Percy a little later and they seemd ok. But when I came back from my short walk with Calinka both were sweaty as Percy chase Whizzy around the pasture…

Iris has (thankfully) been happy to get a friend and they do fine together. Whizzy starts to like us more and more and get cuddlier and cuddlier. The first days she was a bit reserved but who can blame her after such a reception? She is showing more and more of her lovely character.

I don’t really like to keep the one year old alone together but so far I don’t have any good solution. Hopefully I can introduce the older mares later but I wait a little longer. Calinka is at least not pissed of in the stable any more.

 

Tea såld

/0 Comments/in , /by

Nu är Tea såld. Stoet som jag redan när hon låg i mammas mage hoppades på skulle bli ett framtida avelssto till mig. Mitt första rocky föl. Men ibland sker förändringar och så blev det denna gång. Tea var egentligen inte till salu men så råkade Sylvia behöva låna henne över en helg. Helgen blev till en vecka och veckorna gick…

Och eftersom de är en så bra matchning så fick jag lov till att släppa Tea och ändra mina planer lite. Jag tror Tea hittat ett bättre hem än mitt och varför skulle jag förneka henne det? Nu blir hon mattes ögonsten och kommer få så mycket uppmärksamhet. Det kan hon aldrig få hos mig eftersom jag har ett antal hästar. Det finns inte tid och möjlighet att låta henne blomma ut så som hon kommer att kunna göra hos Sylvia.

Det betyder itne att jag tycker att mina hästar har ett dåligt liv hos mig; jag tror de har det bra. De får röra sig på stora ytor, får leva flockliv och vara med om lite allt möjligt. Men hur mycket jag än tycker om dem så räcker inte min tid till att ge var och en av dem samma sak som om de har en egen ägare med mycket tid. Självklart beror det även på hästen vad de föredrar men Tea gillar att få vara i centrum. Så jag sålde henne.

Tea is sold

Now is Tea sold. The mare that I hoped would be a future broodmare even before she was born. My first rocky foal. But sometimes things change and they did this time. Tea wasn’t for sale but Sylvia needed to borrow her for a weekend and that turned into a week and then it became more weeks…

As they are such a good match I had to change my plans. I think Tea got a better home than my and why would I refuse her that? Now she becomes the apple of the eye of her owner and gets a lot of attention. She can never get that at my place as I have more horses. There is not time to let her flowerish that much as she will do at Sylvia’s.

It doesn’t mean that I think my horses don’t have a good life at my place; I think they have. They have big spaces to move around within the herd and I let them try this and that. But even if I love them dearly I can’t give them as much as if I had only one horse. Of course it is also up to the horse what it like and I know Tea loves to be the center of attention. So I let her go.

När det blir alldeles rätt

/0 Comments/in , /by
För ett par veckor sedan hörde Sylvia av sig och undrade om hon kunde få låna Tea eftersom hon skulle iväg med en av sina hästar en heldag och den andra skulle bli själv. Tea gick där i somras så hon känner ju de två så självklart kunde hon vara där några dagar. 
Sylvia promenerade upp Tea en kväll och efter bara några dagar insåg jag att Tea nog borde stanna kvar. Sylvia har alltid haft ett gott öga till Tea och sagt att hon är så mysig. Det blev snabbt tydligt och minskade inte när hon började jobba henne lite. Så, Tea stannar där ett tag framöver. Vi hade innan pratat om att hon skulle ha Bunny hos sig, men det är klart Tea hon känner extra för.
Det är säkert  roligare för Tea att få full uppmärksamhet av någon som verkligen fallit för henne än att vara en i mängden i min flock, även om det säkert inte heller är så illa. Och det viktigaste är att mina hästar har det bra!
Sylvia är (minst) lika kompetent som jag på att få henne certifierad så det ser jag inte som ett probelm. Däremot är Tea väldigt grön och vinglig så vi får se om hon kommer att hinna bygga upp sig så mycket som krävs innan hon fyller tre år.
Så, det börjar bli tomt hemma när tre flyttat på ett par månader, men det känns bra att veta att Tea har det bra! Och inte är hon långt borta heller.

When it turns out right

A couple of weeks ago Sylvia wondered if she could borrow Tea when her horse went to the vet and the other would be alone during the day. Tea was there this summer so she already knew both horses. Of course she could borrow Tea.

Sylvia walked Tea to her place late an evening and shortly afterwards I realized that Tea should stay. Sylvia has always liked Tea and when she started to work her a little she was even more hooked. So, Tea stays a little longer. We had talked about her borrowing Bunny before this, but obviously it is Tea that should be there.

I think that it s more fun for Tea to be cared for exclusively than to be one in my herd (even if I don’t think that is bad either). And what I care about most is that it is good for my horses!

I don’t need to worry about the certification either. Sylvia is (at least) as competent as I am to deal with that part. Still, Tea is very green so we aren’t sure that we are going to make it before she turns three.

It starts to get empty at home (three horses has left in a couple of months) but I have a good feeling about Tea! And she isn’t far away.

Pepper barnvakt

/0 Comments/in , , , , , /by
Under avvänjningen har Pepper fått sitta barnvakt. han sköter det bra och fostrar sina barn men är också snäll och tillåter dem en del. Joe har setts äta på sin fars svans…
During the weaning Pepper has been baby sitting. He does that well, teaching his offspring good behavior but also plays with them. Joe has been seen chewing on dads tail…