DMRT3 – gångartsgenen
 |
| Percy as a 3 years old. |
För ett tag sedan råkade jag se att SLU sökte hästar att testa för DMRT3 genen – den som visar sig skilja på om en häst kan tölt eller passgång hos Islandshäst och som får travare att vara mer framgångsrika. Efter kontakt med dem kvalade alla mina vuxna hästar in till studien. Det innebar att jag svarade på några frågor om varje häst och skickade in tagel för analys av DMRT3 genen.
Idag kom svaret tillbaka. Jag tänkte att det hela säkert skulle ta ett år eller så, men de var redan klara med studien och det var först då jag fick reda på resultaten. Alla Rockies som testats hittils verkar ha haft två kopior av genen som ger passgång hos islandshäst även om det bara verkar röra sig om kanppa 30 hästar. Därmed blev jag blev inte förvånad när Pepper, Percy och Bunny alla hade två kopior. Calinka däremot har aldrig varit bra på travbanan så jag misstänkte att hon bara hade en upplaga av genen – eller kanske ingen alls. Men, faktiskt hade även hon två upplagor av gångartsgenen! Nu gör det ju inte att hon töltar, men det var ändå kul att få veta.
Vad innebär det här rent praktiskt då? För Calinkas del innebär det inte mycket, kanske borde hon kunna tölta, men det har hon ännu inte visat. För mina Rockisar däremot innebär det att jag vet att alla avkommor efter min nuvarande hingst och ston kommer att få två omgångar av gångartgenen. Det i sin tur borde ge bra förutsättningar för tölt. Det skulle även kunna innebära att om Pepper korsas med ston som inte har en extra gångart så kommer avkomman att kunna tölta. Jag skulle tro att sannolikheten för det är hög, men det kan mycket väl finnas flera gener som inverka. Däremot kan jag garantera en omgång av gångartgenen oavsett vilket sto Pepper korsas med.
 |
| Pepper last summer. |
DMRT3 – the gait gene
Some time ago I noticed that SLU (Swedish University of Agricultural Science) looked for horses that would participate in studies regarding the DMRT3 gene. The gene that turned out to predict if Icelandic horses would pace or not and if trotters would be more successful. I got in contact with them and all my grown up horses participated. I only had to fill in some questions and pull som hair for DNA samples.
Today I got the results. I thought that it would take a year or more before they had finished the study and I would receive any feed back. I thought that all my Rockies would have two copies of the “gait gene” as all Rockies that had been tested so far seems to have had that even if the papers only have listed less than 30 tested Rockys. Calinka on the other had has never been a good race horse so I thought that she might only have one copy of the gen – or none. Surprisingly enought she had two as well. Still, she is not gaiting, but it is fun to know.
What does those results imply? Calinkas results is most for fun. Maybe she could be taught to gait, but she hasn’t shown that yet. Breeding with my Rockies is another thing. Now I know that all my foals that are a combination of my present stallion and mares are going to have two copies of the gait gene. That is probably making them good gaiter. It is also possible that all foals that Pepper would sire with non gaited mares could be gaited. Still, I wouldn’t promise anything like that, there might be other genes that influence the ability to gait as well. Still, I can guarantee one copy of the gait gene.
Tid på hästryggen
Idag frågade en jobbkamrat hur mycket jag hann rida egentligen. Det här är vad jag borde ha svarat:
En gång i tiden red jag ungefär en timme, sex dagar i veckan, med lite tur blev det mer på lov och helgerna. När jag skaffade egen häst och jobbade eller pluggade blev tiden per pass något kortare och ibland smög sig en extra vilodag in för att hinna med. Största förändringen var nog ändå att det inte fanns lika bra ridvägar så att det blev mycket skritt istället för att ha varit hårdare arbetspass.
Sedan föddes Isac och ridningen minskade än mer, utan barnvakt är det svårt att jobba häst. Dessutom fanns få rundor att rida där vi då var uppstallade – antingen blev det väldigt långa, väldigt lugna eller en kort och snabb. Så, när Isac äntligen var lite större skaffade jag Rockisarna och det innebar än mer jobb med att få iordning till dem, att fixa, rida in unghäst, jag allt möjligt. Konstigt nog sjönk ridtiden och Calinkas vilodagar blev allt fler… Första året med Rockairna gick till historien som det år då jag haft minst tid i stallet, Isac sjuk, jag sjuk, Kristian bortrest (många gånger), jag sjuk länge igen, Isac sjuk… När och hur skulle jag kunnat sitta på hästryggen? Eller jo, när det äntligen började komma igång på hösten igen blev Pepper dålig och var inte ridbar och sedan blev jag gravid… Summa sumarium: Min ridtid verkar bara sjunka, trots att antalet hästar ökat. Även när jag väl vill rida passar det sällan, om inte annat så är hästarna inte i form (de har föl/är dräktiga/ sträcker sig/är inte i form/isgata utomhus… även den listan verkar oändlig).
Nåja, en dag blir det nog mer tid och bättre flyt. Just nu roar det mig mest att jag rider mycket mindre än när jag hade en häst och medryttare… Å andra sidan lägger jag mer tid på tömkörning och avsuttet arbete med hästarna. Särskilt sådant där man kan ha med barnen.
Och, idag hann jag faktikst med flera minuters dressyr på Calinka!
Horse back time
Today a friend at work asked how much time I rode. This is what I should have answered:
Once I rode about an hour a day, six days a week, and with some luck even more during holidays and weekends.When I got my own horse and worked and studied each work-shift often got a little shorter and sometime the horse got an extra day of. The biggest changes were probably the lack of good trails and that walk became the most used gait instead of trot and canter as before.
Then I got Isac and I got even less time with my horse – without a babysitter it is hard to ride. Once again I got problems with the trails, they were either long and good (but I hadn’t the time), mostly made for walking and one (too) short and good. When Isac got a little older I got the Rockies and that turned into even more days of for Calinka. We had to get the place in order before the horses arrived, then start Percy, and a lot of other small stuff. The time at horse back become even less. The year the Rockies arrived turned into the year that I had the least time to spend in the stable ever. Isac was ill, I were ill, Kristian got away with work (many times), I got ill for a long time (again), Isac got ill… When should I work the horses? When everything seemed to get back to normal Pepper wasn’t ok and then I got pregnant…
Conclusion: My time at horseback only seems to get less and less, even if the amount of horses has increased. When I finally have time the horses are not fit (they have foal/are pregnant/injure them self/is out of shape/ it is so icy that it is hard to walk… even that list seems to be endless).
Well, one day it probably becomes more time and better timing. Right now I have to see the fun in that I spend much less time at horseback than when I had one horse and someone that worked her once or twice each week… On the other hand I have been long reining much more and tried a lot of thing from the ground, especially things that allows me to bring children around.
And today I actually got to do dressage with Calinka!
Unghästträning
Jag tror inte på att jobba hästar för hårt i tidig ålder – däremot tror jag på att långsamt vänja dem vid olika saker och låta dem vara med. Därför låter jag Tea få prova olika saker då och då, särskilt när hon är så sugen på att få vara med. Nu senast blev det att testa tömkörningsgjorden. Inga problem sa Tea, men jag insåg att gjorden var alldeles för stor.
Working young horses
I don’t believe in working young horses to hard to soon. But I believe in slowly get them used to things and let them join. Therefore I let Tea try things now and then, especially when she wants to. Recently she got to try the girth I use for long reining. No problem was her thoughts, but I realized the girth is to big for her.
Ensamma hemma
 |
| Tea came to say hello. |
David och jag har varit ensamma hemma i helgen så det har blivit lite längre tid i stallet, även om det inte blivit så mycket gjort. Mest har vi borstat av päls och lekt lite med dem på hemma plan även om Bunny fick följa med på en lite längre promenad.
Jag hämtade David och jag hösilage medan Frida och Nanette motionerade hästar. Pepper var väldigt nöjd med att äntligen bli riden igen!
Home alone
 |
| The mares wanted a “girls day in the pasture”, so Pepper got to be alone a day. |
David and I have been home alone this weekend so we have spent a little more time in the stable. It has mostly been grooming, trying to get rid of some hair and some playing at home. But, Bunny joined us for a walk yesterday.
Today David and I go some more food for the horses while Frida and Nannette worked the horses. Pepper was very happy to finally be worked under saddle again!
 |
| David was very happy to see her and she had to try the grass close to us! |
Köp boken!
