Lightfoot In The Wind

Ni som följt mig ett tag har nog märkt mina problem med att få Iris betäck i år. Jag har både försökt åka utomlands och testa semin. Kontentan är att jag lärt mig massor, men dräktig, det är hon inte. Redan innan jag bestämde mig för att betäcka Iris visste jag att det inte skulle bli vare sig billigt eller enkelt, men att det skulle bli riktigt så krångligt som det blev denna säsongen hade jag inte räknat med. Jag är så glad att jag har Pepper, annars hade min avel inte varit möjlig. För att fortsätta aveln på avkommor födda i Sverigehar jag insett att det behövs fler hingstar i Sverige. Därför har jag börjat tänka på vad jag skulle vilja ha för att komplettera mina ston, särskilt Peppers avkommor och börjat hålla ögonen öppna. Fölunge, unghingst eller äldre, allt har varit intressant att titta lite närmare på, främst i Europa. Men, hästarna går bort på än det ena än det andra. Jag vill ha en mindre hingst eftersom Pepper ger relativt stora avkommor. Däremot vill jag ha mycket av det Pepper är, men en helt annan stam. Jag älskar Peppers lätthet till form och samling, hans intelligens och hans korrekta och lite grövre exteriör. Så jag gjorde en lista över vad jag önskar i en framtida hingst.

Så jag gjorde en lista med de egenskaper jag önskade hos en kompletterande hingst. Bättre att vara förberedd och veta vad du söker NÄR den hästen dyker upp. Det ger också tid att tänka igenom VAD som verkligen är viktigt och behövs.

Och så fick jag en förfrågan. Det är inte rätt tid egentligen, men till slut kunde jag inte låta tillfället gå mig ur händerna. Han må vara lite äldre än vad jag hade planerat, men det är alltid några saker som inte är ”perfekta”. Vem det är –  Lightfoot In The Wind!!!!  En häst vars avkommor jag hållit ögonen på i flera år i förhoppning att det någon dag skulle passa att köpa en avkomma efter honom. En häst jag inte trodde Petra någonsin kunde tänka sig att släppa då jag vet hur högt hon älskar honom.

Han anlände precis. Jag hoppas han kommer att trivas bra här. Jag tror han har väldigt mycket att bidra med i aveln. Det är också anledningen till att Petra lät honom komma hit, för att föra sina gener vidare. Därför kommer jag betäcka de flesta eller alla mina ston med honom nästa år. Och har du ett rockysto och funderar på föl tycker jag du ska ta chansen. Pepper hoppas jag lever många år till och det hoppas självklart även med Footy. Men, Footy är 21 år, så oddsen är lägre för att han kommer att verka många år i aveln. Hans sida på min blogg kommer uppdateras framöver. Gå in där och läs mer om varför detta är en så fantastisk hingst!

Those who have followed me for some time probably noticed my problems to get Iris in foal this year. I have tried both to get abroad and AI. I have learned a lot, but she isn’t pregnant. Even before I started to search for a stallion for Iris did I know that it was going to be a lot of work. Neither cheap nor easy. Still, I didn’t get really how difficult it would be. It makes me even more happy to have Pepper – without him hadn’t my breeding been possible. To be able to continue breeding in Sweden, using offspring born here, did I realize a long time ago that we need more stallions. So, I started to think about what kind of stallion would I like? What would benefit mares with pepper as a sire? I have been keeping my eyes open for both foals, young ones and older ones in Europe. But, it seems as I find something wrong with all of them. I want a smaller stallion as Pepper offspring tends to be on the bigger side. I want a lot of what Pepper is, but with a different pedigree. I just love Peppers easiness for working in a correct frame and collect, his intelligence, his correct and sturdy conformation.

So I made a list for what I would like in an additional stallion. Better to be prepared and know what you need WHEN that horse shows up and to get time to think about WHAT is important and you really want.

And then I got this request. Not at the right time, but  as it checked out basically all my demands I just couldn’t refuse it in the end. He might be a little older than my plan was, but there is always somethings that isn’t “perfect”. Who it is – Lightfoot In The Wind!!!! A horse that I have kept my eye on for years, wanting to snatch an offspring of his one day when the timing was right. A horse I never, ever thought Petra Van Den Berg would let go as I know how much she loves him.

He just arrived here. I hope he settles well. I think he still has much to contribute to for the bred. That’s also why Petra let him go. To spread his genes. Therefore most, or all my mares is going to be bred to him next year. And if you have a Rocky or Kentucky mare I highly suggest that you think about using him. I hope Pepper lives for many more years and have a lot of offspring to. I hope the same for Footy, but he is 21 so the odds are lower. He is getting a page at my webpage. Check it out – it is going to be updated with new pictures and info as soon as I get the chance to take photos. And learn about what makes him a great stallion!

Inavelskoefficient – COI

Jag råkade snubbla över en diskussion med en länk om inavelsindex och så började jag läsa.

2019

COI – coefficent of inbreeding /inavelskoefficient är ett sätt att beräkna hur stor sannolikheten är för att en individ har fått gener från individer som finns flera gånger i stamtavlan. Får man gener från samma individer ökar risken för att man har ”två av samma” –  dvs. är homozygot för en viss gen. För homozygota genpar vet man alltid att avkomman får det anlaget. Det kan göra att avkomman ”typas”, alltid får en viss egenskap eller utseende nästan oavsett hur den andra föräldern är. Vilket man ofta ser som positivt och har gjort att man inom husdjursaveln ofta använt sig av inavel och linjeavel. Problemet är bara att ALLA individer har både bra och dåliga gener. Många dåliga gener är inget problem om man bara har dem i enkel upplaga, men om man är homozygot för genen kan det ge problem. Det ger upphov till att ovanliga sjukdomar kan bli vanliga i vissa raser, till att avkommorna blir minder än annars, att hundar som ofta får flera valpar, får mindre kullar etc.  För att balansera detta så att man ”får vad man önskar” med aveln utan att ha så stor sannolikhet för de negativa effekterna kan man räkna på COI. Många källor anger att under 5% är det egentligen inga problem, men över det börjar man se minskad storlek, fler sjukdomar, minskad kullstorlek och så vidare. Andra säger att man bör hålla sig under 10%, även om det bästa är under  5%.De flesta hundraser lär ligga mycket högre än så enligt en studie jag läst. Men, COI beror i många fall på hur många generationer man studerar. Generellt är det så att ju fler generationer man tittar på desto säkrare blir beräkningen och när stamtavlan är okänd kan det ge en lägre COI än vad som egentligen är fallet. Jag såg skillnader på att jämföra fem och sju generationer hos några av mina hästar.

Det var också intressant att se hur många % som kom från olika anfäder och hur många gånger de dök upp i stamtavlan. I vissa fall är COI högre än vad jag fick fram då jag vet att särskilt Tobe återkommer ytterligare gånger något led längre bort än vad COI beräkningssidan klarade av. Oavsett klarade jag mig under 10%, men bara ett av mina ston korsade med Pepper hamnar under 5%. Den stora anledningen är Tobe som förekommer många gånger i många stamtavlor, även om det oftast är 4 eller fler generationer bakåt. Detta trots att jag har försökt skaffa hästar som inte är så nära besläktade med varandra.

Här är en länk till den COI beräkning jag använde mig av. http://bullypedigrees.com/inbreeding-calculator/

Fortfarande har jag mycket att lära, vilket jag tror kan vara viktigt att ta sig tid att göra då jag avlar med en ovanlig ras som redan initialt har en relativt liten avelsbas. Fel val kan påverka mycket framöver, i värsta fall även ett dåligt rykte som uppstår på grund av fel val.

När jag nu kollat mina hästar med programmet ovan får jag följande resultat. Förhoppningsvis har jag fått in alla släktingar på rätt plats –  det blir lätt att de hamnar fel har jag märkt när man använder sju generationer. Skulle även tro att den verkliga siffran är lite högre – dels för att det i vissa fall inte finns information om stammen, dels för att en gemensam anfader (oftast Tobe) återkommer åtta till nio generationer bort hos vissa individer.

Whizzy x Pepper

Pepper x Percy

Pepper x Honey

Pepper x Bunny

Pepper x Rose

Tittar man på RMHAs beräkning av inavel (finns uträknad för alla hästar i deras pedigree database)kan jag se följande för mina hästar:

Pepper 5,57%

Percy 5,06 %

Bunny 7,74%

Honey 4,22%

Rose 6,64%

Whizzy 9,74%

Avkommor  mellan Percy och Pepper 3,83%

Avkommor mellan Bunny och Pepper 6,61%

Alltså är Whizzy min mest inavlade individ och Honey den med lägst inavelsgrad.

När Pepper korsas med Percy blir inaveln högre än Percys men lägre än Peppers. På samma sätt sker för Bunnys avkommor; inavelsgraden blir på en nivå mellan föräldrarna. Det är däremot inte alls självklart – korsar man två halvsyskon som båda har låg inavelsgrad så kommer avkomman inte att få låg inavelsgrad….

Hur det kommer sig att inavelsgraden blir högre med RMHAs program vet jag inte – kanske räknar de med fler generationer än vad jag hade möjlighet till, eller så har jag lyckats skriva in fel någonstans när jag beräknat.

Hemsidan

Hemsidan har varit lite styvmoderligt omhändertagen, liksom bloggen. Jag lovar inte att det kommer hända mycket mer här, men nu är ett stort problem avhjälpt så att det går att lägga till nya hästar och ändra innehåller på sidorna. Planen är därför att se över alla texter under hösten och ändra där det behövs samt ge årets föl varsin egen sida. Nu ska jag bara få se till att jag kan redigera bilder skapligt – vi har även bytt dator hemma och plötsligt saknar jag det program jag tidigare använde… Kontaktformuläret fungerar inte heller som det ska än, så vi får se om det går att lösa eller om det måste tas bort helt.

The webpage has been a little maltreated, as well as the blog. I don’t promise a lot more action here, but at least a big issue is solved and it is now possible to add new horses and change the content at the pages. Therefore I plan to look at all pages during the Autumn and change when it is needed as well as give this year’s foal a page of their own. Now I only need to try to re-learn how to fix the pictures – we got a new computer and now I need to learn new programs… The contact formula still doesn’t work, so we’ll se if it can be solved or if I have to take it away.

Föl 2020

Till nästa år hoppas vi på föl igen! Tre av mina ston är betäcka och konstaterat dräktiga med Pepper: Bunny, Honey och Whizzy.  Går allt som det ska blir det fölningar i  slutet av april, maj och kanske ända in i juni. Sedan har vi Iris också, men hon är ännu inte konstaterat dräktig. Spännande är det i alla fall. Whizzy är inte certifierad ännu, jag har haft ont om tid att träna hästar och i och med att RMHA släppt på sina regler och medger registrering när föräldrarna är certifierade även om det sker efter betäckningen så är planen att certifiera henne innan hon fölar.

Färgmöjligheterna blir många, det är stor sannolikhet att något föl blir konstantskimmel, men det finns även möjlighet till champagne (både golden och classic är möjliga), silversvart, skimmel, svart och fux. Förutom en möjlig tobianoskäck som kan bli både gulbrun, brun eller svart och med eller utan konstantskimmel om Iris är dräktig.

Är du intresserad av något av fölen kan det redan nu vara dags att höra av sig, då jag de senaste åren fått fler förfrågningar på föl än vad jag haft att sälja. Därmed finns även lite av en väntelista om de som hört av sig tidigare fortfarande är intresserade.

We are expecting foals next year too! Three of my mares are covered and confirmed in foal with Pepper: Bunny, Honey and Whizzy.  If everything goes well is the first foaling in the end of April, followed by foals in May and maybe June. Then there is Iris, but I still don’t know if she is pregnant. Whizzy isn’t certified yet,. But as RMHA has changed their policy is it now possible to register foals even if parents are certified after breeding. I just haven’t had much time to train horses and with this rule change did I relax a little and plan to start to work Whizzy soon again and have her certified before foaling.

The color possibilities next year are many, there is a big chance for roan, but also champagne (both golden and classic is possible), silver black, grey, black and chestnut. Except for that tobiano that can be black, bay or buckskin with or without roan if Iris is pregnant.

If you are interested in any of the foals, don’t hesitate to contact me. I have had more inquiries about foals than I have had foals the last years so there is a bit of a waiting list if people are still interested.

Betäckning av Iris

Iris är hemma igen efter en dryg vecka på Markebäck. Jag har jagat möjlighet att betäcka henne då jag tror att särskilt hon skulle mogna av att få ett föl. Att få tag på en hingst har däremot varit svårt, vilket jag skrev om tidigare i somras. Innan familjens semester fick jag dock nys på ett alternativ, så när vi väl kom hem satte jag igång för att se om det gick att få till. Det handlade om en ung halvblodshingst som står på semin. Sir Statham ML. Varför honom, varför ett halvblod? Jo, rockys får inte ha för mycket vita tecken vilket gjorde att det  startades ytterligare ett rasregister för töltande mountainhästar – Spotted Mountain Horse – med mer vitt än vad både rock mountain och kentucky mountain saddelhorse rasförbund tillåter. Kraven för att registreras där är en töltande häst av mountainhäst typ. Därför har jag haft ögonen öppna efter hingstar som garanterat ger skäckavkomma. Iris är homozygot för töltgen så avkomman bör töltmässigt bli likvärdig med en islänning som är fyrgångare.

Det finns painthingstar men jag har haft svårt  att hitta information om ifall de verkligen är homozygota, ofta har de flera olika skäckanlag, men det garanterar tyvärr inte en skäckavkomma. Samma sak med tinker och frågan är om det inte riskerar att bli lite för grova/för mycket hovskägg. Men, så hittade jag denna, avelsgodkända halvblodshingsten, som även är homozygot tobiano och liten för att vara ett halvblod (ca 161 cm).

Semin är inget jag provat innan och jag har lärt mig massor. Iris roade sig exempelvis med att se redo ut för seminering, men efter inseminering ändrade hon vilket ägg som växte till och släppte inte det som man beräknat skulle vara redo. Ett par gånger, tills hon plötsligt hade jättebråttom att ovulera så de fick inseminera mitt i natten. Än vet jag inte om det har fungerat, men spännande är det!

Breeding Iris

Iris is home after a week at Markebäck. I have tried to find a way to breed her as I think she would benefit from having a foal. To find a stallion hasn’t been easy, as I have been writing about earlier. Before our vacation trip did I hear about an alternative, so while we got back home did I start to se if I could get that to work. It was about a young warmblood stallion at AI.
Sir Statham ML . Why him, why a warmblood? Rockys can’t have too much white and because of that was a register started for gaited horses with mountain horse origin –
Spotted Mountain Horse – for those horses with more white than RMHA and KMSHA allows.. Therefore did I keep my eyes open to try to find stallions that could guarantee spots.  As Iris is homozygous for the gait gene would the foal would be comparable to a four gaited Icelandic.

There is paint stallions, but I have had trouble to find homozygous ones, they often have more than one pattern gene, but that don’t guarantee a spotted foal. The same thing goes for gypsy cobs, but they often seems to heavy as well. So, then I heard about this warmblood stallion that is homozygote tobiano and not very big to be a warmblood (161cm).

I hadn’t tried AI before and I have learned a lot. For example did Iris amuse herself by seem to be ready for insemination, but after insemination she changed her mind and didn’t release that egg, but started to grow another. Twice, until she got it growing really fast and have to be inseminated in the middle of the night. I still don’t know if it worked, but it is exciting!