En vecka inte helt som jag tänkt

Veckans första tre dagar hann jag egentligen bara upp och säga hej på hästarna och fixa mat och vatten. Mycket mer blir det inte om man har omkring en timme på sig att åka fram och tillbaka när man kommit hem från jobbet, har en bebis med sig och behöver vara hemma snabbt för att få mat i familjen.
Torsdagen hade jag däremot sett ut som min “jobba med hästar dag”. Men, så var Isac hemma från dagis och där gick den planen. Som tur var var han frisk nog att följa med till stallet och han gillade verkligen att vara ute i skogen med Calinka. Dessutom hann vi leka lite med Pepper och fota honom lite när han sprang runt.
Fredag var Björns dag och äntigen fick Calinka lite mera motion. Perfekt! Lördagen var trevlig, men kom att bli ett besök av Sylvia och koll av hovar och tips på hur jag kan göra med Peppers hålvägg. Dessutom blåste det massor, även om jag lyckades tömköra Pepper lite.
Så var det söndag, kanske kunde det bli lite mera gjort idag? Calinka och jag skulle ta en härlig utetur och sedan kanske en vända med Pepper… Om nu inte Calinka vissat sig ha trampat in en rejäl “spik” i hoven. Turligt nog fick jag ut den, men frågan är hur det kommer att utveckla sig. Pepper och jag kom i alla fall ut på en härlig uteritt – den längsta jag någonsin gjort på honom! Det gick perfekt, förutom att han påstod att grusvägarna var lite väl hårda att gå på. Stackars Percy, Tea och Bunny fick däremot inte mycket uppmärksamhet idag heller.

A week, not really as I had preferred it.

The first three days of the week was mostly looking after the horses, fixing food and water. If you come home from work and the family needs to eat about an hour later and you have to bring a baby to the stable, that is pretty much what I manage to do with that time-frame.
Thursday was planned to be my “work the horses day”, but then Isac was not fit to be in kindergarten. Luckily he had no problem to join me and really enjoyed riding Calinka. We also got time to play with Pepper and make some photos of him running in the pasture.
Friday Björn cared for the horses and finally Calinka got to do something more than walking around with a kid. Perfect! Saturday arrived and was nice, but as Sylvia visited and I got tips for Peppers front feet I didn’t get much time to work the horse. I long reined Pepper but it was so windy that he had problems to concentrate.
Finally Sunday, no wind and a day to get more things done. Calinka and I should have a nice trail ride, and perhaps one with Pepper as well… If Calinka hadn’t came inside with a big “nail” in her hoof. Luckily I got rid of it, but I don’t know how it is going to proceed. Anyway, Pepper and I got a nice trail ride – the longest I have been on with him ever. He behaved perfectly, even if he thought the roads were a little bit to hard. Still, poor Bunny, Tea and Percy didn’t get much attention.

Avelsston och arbete

När ska man sluta jobba sitt dräktiga sto?
Förra året fick Bunny ledigt ungefär fyra månader innan fölning medan jag satt upp på Percy sista gången drygt en månad innan hon fölade sista gången. (För att få lite fina bilder med två tjocka magar och medeltidsbakgrund). I år har planen varit lite annorlunda. Jag har försökt känna efter vad stona har föredragit. Eftersom Bunny bara blev piggare på ridturerna och orkade mer kändes det bakvänt att sluta rida henne, så jag har fortsatt. Samma sak med Percy, hon har varit så pigg och villig att arbeta och farit runt vilt när hon sprungit fritt.
Därför är tanken just nu att fortsätta på samma sätt, lätta, korta pass, som blir allt lugnare med ryttare, men som kan få innehålla fart om de tömkörs eller springer löst. Jag hoppas de visar när de inte längre vill vara med – just nu har det snarast varit tvärtom och de har sprungit mer än någonsin. Men, kanske är det dags att sluta snart. Båda två är mera hemkära än tidigare och kanske såg jag att Bunny började vända sig inåt, vilja vara mer ifred häromdagen.
Oavsett vilket blir det nog lite enklare saker hemma – vänja sig vid vagnen, leka med presenningen, tömkörning, trickträning eller något annat som får dem att använda hjärnan då och då. För de vill ju så gärna, så mycket att jag lätt får dåligt samvete när de inte får vara med. Men, skulle de inte vilja förstår jag dem helt och då får de vara och bara bli borstade lite. Personligen tror jag att de har bäst koll själva på hur de mår och vad de vill hitta på – jag måste bara lyssna till dem.

Pregnant mares and work

When to stop working a pregnant mare?
Last year Bunny got of ridden work 4 month before her due day and I got on Percys back the last time about one month before hers.  (Only to get some nice pictures of two big bellies and a middle-age background). This year the plan has been a bit different. I have tried to look for what the mares want. As Bunny only got more energetic and wanted to go faster for each ride I figured that she probably hadn’t any problems about it. The same thing with Percy, she has had a lot of energy and will so I had continued.
My thought is to continue in the same way, easy, short exercise with rider. While long reined and or running free they can get to work harder. I hope they show when they aren’t in the mood any longer – right now they nearly seems to run more than ever. But, it might soon be time to stop. Both seems to want to get back to the pasture more than ever and Bunny had a glow of “I want to be alone” yesterday.
Either way it is going to lighter work at home: preparing for driving, play with the tarp, long reining, trick training or something else that makes them use their brain every now and then. Cause they want so much. Still, if they start to prefer to only be brushes that’s want I’ll do. Personally I Think they know what is best for them when it comes to hard they wants to be worked.

Ett härligt dressyrpass

Onsdagen hade jag och David för oss själva i stallet. Vi pysslade och fixade – hur är det möjligt att det tar lika lång tid att ta fram en ny hösilagebal och fylla på vatten som när man enbart behöver fylla på vatten? När Calinka och Bunny var borstade somnade David lämpligt nog.
Därmed blev det dressyr på Calinka. Hon var så fin och det kändes så bra, det är inte ofta jag är så nöjd! Jag kunde tänka på min sists och det kändes som om jag inte sjönk ihop, som om armar och händer var på rätt ställe och det flöt på bra. Kanske var det bara att solen kikade fram bakom molnen och fåglarna kvittrade, oavsett vilket var det härligt! Förvisso var det ingen riktigt bjudning i början, men det blev bättre och vi avslutade med att göra galoppfattningar från skritt och nästan göra ett galoppombyte. Inte dåligt för mig och tant!
David fortsatte att sova så jag satt upp på Bunny. Hon var inte så entusiastisk och väldigt stel i höger varv. Däremot fick jag lite tölt, den kommer åter mer och mer även på henne! Men, det var nästan bara skritt och fokus på att försöka få igenom böjning i höger sida.
Percy fick sedan gå med på promenad med Mika och David, men hon uppskattade mest hemvägen.

Wonderful dressage!

During Wednesday had I and David some time alone in the stable. We cared for the horses and prepared food and water. How is it possible that it takes the same amount of time even if you have to open a new hay roll, Clean up and fill up water as it does when you only have to fill up water? When Calinka and Bunny had gotten some cleaning David fell asleep.
Therefore Calinka and I did some dressage. She was so nice and felt very good, I rarely get as content as I did with this work. I could focus on myself,, my hands, arms, legs…Everything felt fine. Maybe it was only because the sun cast a few rays in my way and the bird were singing, but it felt great! In the beginning we lacked energy to move forward, but it got better and we ended by doing transition from walk to canter and even nearly a change of lead in canter. That is hard work for the two of us!
As David continued to sleep I brought Bunny out and did some dressage with her as well. She wasn’t very enthusiastic and was very stiff in her right side. But I got some gait, it gets there more and more!Still, nearly all work was done in walk and tried to get her to loose up a little in her right side. 
Afterwards I brought Mika, David and Percy for a walk but Percy appreciated most when we turned back home.

Äpplet faller inte långt från trädet…

Tea the daughter

Vad ska man säga – hästarna är övertygade om vad som är högsta mode i alla fall – själv är jag mera tveksam till tistel dekorationer

The appel don’t fall far away from the tree…

What can I say – the horses seems to know what is most in fashion this year. I am more skeptic about the thistle high couture.
Mother Bunny

Körträning med Bunny

Pictures from yesterday.

Walking away with all equipment.

Trying to get Bunny in position…

Bunny did fine – wasn’t bothered about anything, even Björn pulled the wagon.
Tea got to look at it as well.
“Maybe there is food there?”
It is kind of strange…