Polis Percy

/0 Comments/in , , /by
Calinka är brunstig – riktigt brunstig. Men Percy är som ett plåster på henne så Pepper får inte komma till. Plötsligt går det knappt att komma nära Percy och hon ser lika sur ut som tant Calinka i sina suraste stunder. Hur gick det till? Sockersöta Percy -förvandlad till en surtant. Jag inser att jag nog aldrig har sett henne med bakåtstrukna öron eller ens grinig. Plötsligt är det som om hon är den som dikterar vad som är tillåtet i hagen. Hon som är lägst i rang? Samspelet mellan hästarna är helt klart intressant.

Percy fick bli borstad och vila inne – skönt. Hon är nog rejält stressad och förvirrad stackars lilla tjejen. Trots allt går det ändå relativt bra med hästarna, även om det är ett antal skråmor på dem, Calinka har ett par konstiga svullnader under buken (spark eller insektsbett?) och de andra har ett par mindre sparkskador.

Jag åkte även upp en vända på kvällen då det trots allt känns lite turbulent i hagen. Denna gång fångade jag in Percy och se, plötsligt fick Pepper ”komma till”. Calinka skötte sig exemplariskt och stod helt stilla under betäckningen. Han hann bestiga henne 4 gånger (även om han inte lyckades alla gånger) medan jag höll i den förvirrade Percys grimma medan vi tittade på. Tror det var nyttigt för lillan att titta på. När jag var på väg hem såg de sugna ut igen – men Percy var förstås i mitten. Jag fångade henne åter igen och visst… Den här gången blev det bättre och Pepper kunde äntligen slappna av lite, han insåg kanske att han inte vilken sekund som helst riskerade hårda hovar i magen från Percy.

Calinka is in heat – very much in heat. But with Percy as a wrap around her Pepper don’t stand a chance. It is hard to get close to Percy and she looks more like Calinka in her angriest moments. Sugersweet Percy – transformed into a pissed bitch. I have probably never seen her ears pinned back or even a bit grumpy. Suddenly she seems to dictate what is allowed and not in the pasture. She that has the lowest place in the herd? The interaction between the horse is so intressting. I brought Percy inbdors to brush her a bit. She enjoyed it and got a chance to relax a bit. I think she is very stressed out and lost right now, poor little girl. A part from that the horses gets along well. There are some smaller bruises, Calinka has a strange swelling under her stomac (insect or horse?) as well as the other.

I returned in the evening as I felt it was a bit turbulent in the pasture. This time I cought Percy again, and in a moment Pepper got his chance. Calinka behaved perfectly, standing totaly still during the hole covering. He managed to get on her four times (even if not all of them was a succes) while I held the confused Percy as we watched. I think taht was good for her to watch. When I was on my way home I noticed that the horse wanted to do it again – but Percy was in the middle. So, I cough her again and yes…But this time was better and finally Pepper could relax a bit as he probably realised that there was no Percy that would come and hit him in the stomach.

På rymmen

/0 Comments/in , , /by
På förmiddagen fick jag ett telefonsamtal om att hästarna var på rymmen – det lät som de gått till granngården någon kilometer bort och där finns hästar… Jättekul om man har en lös hingst. Jag fick med AnnSofie att hjälpa mig och så for vi iväg. Fast det var lugnt. Pepper och Percy stod inte borta hos grannen utan precis utanför hagen och Calinka var kvar i hagen. Vi hade funderat på hur det skulle vara att fånga Pepper eller något av stona nu – skulle Pepper ”försvara” sin flock – skulle det bli svårt? I alla fall denna gång var det precis som vanligt att trä på dem grimmorna. Det visade sig att hästarna hade gått igenom staketet vid grinden, troligen hade någon blivit intryckt där för de hade gått rakt igenom tråden och till och med lyckats rycka upp grindstolpen.

Calinka, som var kvar i hagen, hittade ut när hästarna väl närmade sig den demolerade grinden och följde sedan med löst bort till stonas vanliga hage. Jag hade ändå tänkt släppa dem där senare under dagen eftersom det var så mycket bromsar, blinningar och andra blodsugare, nästan stora som små flygplan i nya hagen och den inte erbjuder något skydd – i stohagen kan de trots allt stå inne i lösdriften och söka skydd. Percy har även hon börjat brunsta.

I got a phone call in the morning that the horses was running free. It seemed as they have went for a neighbor a kilometer away and that have horses… Very fun with a loose stallion. I got Ann-Sofie with me and we left. But everything was calm. Pepper and Percy wasn’t at the neighbors, only just outside the pasture and Calinka still inside the pasture. We had wondered about how Pepper would deal with it when we caught him or one of the mares – would he ”defend” his heard? At least this time it was only to put on the halters as usual. The horses had got loose by pushing thru the fence at the gate, probably one of them had been caught and passed thru the fence. Even one of the poles that connected the gate was lifted up.

Calinka, that was left in the pasture, found her way out when the horses came close to the destroyed gate and joined us free to the mares usual pasture. I ahd planned to put them there anyway as all those insects, some in the size of smaller airplanes was eating the horses. In the mare pasture they all could find some help in the shelter. And Percy had got into heat.

Med hingsten på plats

/0 Comments/in , , /by
Inget av stona brunstade när vi släppte samman hästarna. De slutade visa brunst för 1 – 2 brunster sedan. Men se, när nu hingsten var i samma hage – inte på andra sidan staketet så blev Calinka väldigt fort rejält brunstig. Redan en dag efter att de släpptes ihop. Fast Percy gillade det inte riktigt och hängde efter Calinka och tillät inte Pepper att hälsa. Det kunde aldrig leda till något gott tycktes hon tänka och agerade ”förkläde”. Mycket sparkar och skrik från henne alltså. Nåja, i övrigt verkade de ha det bra. Jag lät dem bara vara för att komma in så bra som möjligt i sin roll.

None of the mares was in heat when the horses got together.. They stopped to showing heat 1-2 periods ago. But now, in the same pasture as the stallion and not on the other side of the fence Calinka got in heat really quickly. After just one day she was very much in heat. But Percy didn’t like it and followed Calinka and didn’t allow Pepper to say hello. ”It could never come anything good out of that”, she seemed to think and acted as a chaperon. That resulted in a lot of screams and kicking from her. Otherwise they seems to be fine. I just let hem get some time to get used to their new situation.

Ihopsläpp

/0 Comments/in , , /by
Allt var förberett. Jag och Mimmi tog förmiddagsledigt från jobbet, alla hästarna hade i lugn och ro fått undersöka nya hagen, långpiskar framtagna, hinkar med godis, kameror, hjälmar och skyddsväst. Alla hästarna skulle föras samman. Vi var föreberedda på allt. Nya hagen blev det självklara valet då den är helt plan och full med högt gräs, enda nackdelen är att även alla blodsugande insekter trivs extra bra där.
Först släppte vi in Pepper och Calinka ifrån två olika grindar. De hälsade, skrev någon gång, travade några steg. Calinka läxade upp Pepper rejält (tur att jag tog av skorna). Och så var det lugnt. Percy var däremot lite orolig på sin sida staketet. Så, då ansåg jag att det var dags att släppa in henne med. Fortfarande inga problem, det tog flera minuter innan Pepper hälsade på henne. Och hon vågade säga ifrån – tack och lov. Jag var osäker på det i och med att hon är så mild, men antagligen kände hon Calinkas stöd. Så mycket mer aktion blev det inte. Maria suckade då hon hoppats på att få lite härliga bilder i fart –tji fick hon.
När jag kom upp senare på dagen var det fortfarande lugnt. Percy och Calinka gick närmare varandra, men Pepper fick nästan vara med dem, i alla fall ibland.
Everything was prepared. Mimmi and I had taken the morning of work, all horses had had time to check out the new pasture peacefully, the long whips was there, feeding buckets with candy, cameras and helmets. Prepared for everything. All horses was going to be together. The new pasture was the place as it is flat and full of grass, the only set back is all blood feasting insects that thrives here.
First we let Calinka and Pepper together. The said hello, yelled a couple of times and trotted some steps. Calinka told Pepper who was the boss( luckliy I took of her shoes). And that was it. Percy on the other hand was a little bit worried on her side of the fence. So I thought that we could bring her in as well. Still no problems, it took minutes before Pepper grated her. And she had the courage to say no to him – thanks! I wasn’t sure if she would as she is such a mild, but probably she felt Calinkas support. Then there wasn’t much more action. Maria sighted as she had planned to get some nice photos of running horses. Not happened this day.
 
When I passed by later in the day it was still calm. Percy and Calinka grazed closely to each other, but Pepper was allowed to be close as well. At least every now and then.

3 ridna hästar

/0 Comments/in , , /by


Calinka roade sig med att hitta på så mycket hyss hon kunde med Maria när de tog en “långsväng”. Hon började med att inte vilja bli fångad samt ha tappat en sko. (Tur att jag kan slå på tappskor). Tydligen fanns det en livsfarlig vagn som inte gick att passera och när det väl gick framåt skulle tempot vara högt…Möjligen börjar damen (äntligen) vara lite i form.

Jag hängde med en kort bit med Percy, men vände snabbt då gigantiska traktorer med lika gigantiska hösläp körde skytteltrafik i rallytempo på den mycket smala asfaltsvägen som ledde mot bättre vägar. Percy gillar inte att vara själv, så jag ledde henne hemmåt. Väl där satt jag upp en stund och red en kort bit åt ett annat håll. Jobbigt tyckte Percy, men, trots många stop, kom vi dit jag ville. Och just det, raspade lite på Percys hovar för “hovslagarträning”. Hon stod som om hon aldrig har gjort annat. Vilken skillnad mot när hon kom och hon nästan la sig när vi kratade hovarna!
Pepper visade direkt när jag kom till stallet att han ville jobba. På med sadel och träns och så bar det av. Fast Percy gnäggade såpass – kunde vi lämna henne? För att inte tala om de konstiga fåren långt där bortta – de behövde studeras noga tyckte Pepper. Han står nämligen gärna och länge alldels still och titta på saker, vackra vyer, får, eller något annat… Nåväl, det blev en trevlig tur och så fort det vart gräs under fötterna visade han att han lärt sig galoppskänkel (eller, är på gång att lära sig snarast). Härligt! Hemväg däremot – seg och ville inte gå. Är nog första hästen jag ridit som inte vill hem…
Calinka amused herself by getting Maria angry when they headed for a “longer” trail ride. She started with not wanteing to be caught and alost shoe. (Luckliy I can attached a shoe). Apperently there was a wagon, in the middel of a field that threatened to eat her – as long as Maria was on her back. And when Maria was on Calinkas back they have to move fast – full speed… maybe hte lady starts to shape up.
I joined them for a short distance, but turned back as big tractors with as big haywagons drove back and fourth in highspeed on the very narrow road. Percy don’t like to be left alone, so I walked at her side home. There I got in the saddle again and headed shortly for another direction. Not Percys favourite – but we got, after several stops, where I wanted. Oh, and by the way, I “polished ” Percy’s feet as training for the farrier. She didn’t bother a bit. What a difference from when she arrived and nearly fell to teh floor as soon as we tried to pick her feet!
Pepper showed that he wanted to work as soon I we turned up in the stable. So I tacked him up and we left. But Percy screamed – could we really leave her? And it was some strange sheep far away that we needed to study carefully. He likes to just stand still and watch things, beautiful scenary, sheep, or something else…Anyway, we had a nice ride and as soon as he got grass under his feet he wanted to proof that he had learnt canter aids (or, is learning). Nice! On teh way home ont hte other side – he was lazy and just wanted to stop. Probably the first horse that I know that don’t want to go home…