2013 i bilder

It was a long winter full of snow.

We got new people helping us with the horses.

Ullekalvs Antea was born April 14.
In April Sylvia’s Rockies arrived, and in the summer Rockies arrived in Denmark.

When Tea got a little bit older she and her mum got to meet Pepper.

Jousting games at the castle, as usual in May, we used the scene for photos.

Percy and I nearly had the same due day.
 
 Ullekalvs Embla was born June 19.

David, our son that was born  June 26, grew as well as Embla.

All rockies in one picture – spending some time in a real herd.

All horses tried to jump…
During the warmer months we got some visitors, here is one of them.

Pepper loves to play with me.

Hosting a TREC traning. Calinka and Percy participated.
RMHAs Pink Ride to get money for breast cancer research.

We tried rythem bead – Isac really like the pretty necklace and wanted to use it all the time on all horses…

I November I experienced my first hoof abscess – and then Tea got it back and Embla got one as well…
Embla grew up and left for her new home December 27.

Tea has grown as well. She stays with us to be a future brood mare.
It might not be very obvious yet, but we are expecting two foals in May 2014.

Hejdå Embla!

Before the exam – waiting in a stall.
Idag åkte Embla till sitt nya hem. Hon lastades lätt in i transporten. Men först vart det veterinärbesiktning på kliniken i Mantorp. Det tog hon med ro, även om hon kände sig lite ensam. Roligast var när hon skulle springa, hon följde med om man sprang före henne, lös i ridhuset. Att lastas för vidare resa var lite tråkigare, men det gick bra och nu är hon framme om än lite trött efter dagens vedermödor.
Nu önskar jag henne och nya matte allt gott!

Bye Embla!

It is a big place, with many trotters and their racetrack.
Today Embla left for her new home. She loaded easily in the trailer. But first we stopped for a pre-purchase check in Mantorp.She took it well, but felt a bit alone. Most fun was when she was supposed to run; she only did that if someone run in-front of her. To load once more to continue the trip wasn’t her favorite, but it went well. Now she is in her new home, a little tired from all new things during the day.
Following new mum to show how she moves.
Now I hope her and her new mummy all good!

Hästägare och Jul

En favorit när det kommer till julafton är att börja dagen istället. Att komma upp en stund till hästarna, pyssla om dem och rida ut en kortare tur barbacka är en så skön kontrast mot resten av dagen när min familj mest sitter inne, äter eller väntar på tomten. Allting annat kan läggas åt sidan en stund, ingen stress för att packa in alla i bilen eller laga mat eller… Bara avslappnat med hästanra.
I år lyckades jag (tyvärr) inte helt; tiden i stallet blev för kort för en ridtur och jag prioriterade att ge varje häst en stunds uppmärksamhet. Så, alla blev borstade och fick göra något trick för att få lite julgodis (morot och knäckebröd). Fölisarna däremot har itne riktigt förstått detta med “godis” ännu; Embla kunde äta morot men Tea ville inget ha.
Juldagen hade jag något mera tid (och mörker), men förutom lite uppmärksamhet till varje häst blev det dressyr med pannlampa på en pigg Calinka. Inte fel för att ordna med någon form av aptit till kvällen.
Idag, annandagen, blev det däremot lite mera tid – 45 minuter med Bunny. Mest i skritt, men hon blev lite svettig i alla fall. Kondisen är inte i topp, men pälsen lång. Pepper tömkördes och var slö – dessutom passerade Sylvia och tre ryttare till så han var ju tvungen att titta på dem. Men, inga skrik, rop eller stress – han ville bara kolla på dem. Skönt. Embla och Tea fick lite ledträning och Percy och jag lekt i hagen. Hon börjar veta vad som gäller och gillar det.

Horse-owner and Christmas

A favorite at Christmas Eve is to stat the day in the stable. (In Sweden we celebrate Christmas Eve more than Christmas Day and Santa Clause comes with all presents in the evening, traditional food is eaten etc). To start the day caring for the horses, cuddle and go for a shorter bareback trail ride is a nice contrast to the rest of the day when my family is mostly indoors, eating and waiting for Santa Clause. In the morning everything can be put aside, no stress to get everyone and everything in the car, cook food or…  Just chilling with the horse.
This year I (sadly) didn’t get enough time to ride and prioritized to give every horse some attention. I groomed everyone and got them to make some tricks for candy (carrots and hard bread). The foals haven’t really got the candy thing yet; Embla like carrots but not the bread and Tea didn’t wont any of it.
Christmas day I got some more time (and darkness), but some attention to each and everyone and bareback dressage with my headlamp and Calinka. Not a bad way to get some appetite for the evening.
Today I got some more time – 45 minutes with Bunny at the trails. Mostly walk, but she got some sweaty anyway. She isn’t in the best shape but her fur is long. I ling reined Pepper and he was very lazy. Sylvia passed with three more riders so he got a bit distracted as he wanted to look at them. But, he didn’t call at them, trying to follow, show of or anything – just wanted to stand still and watch. Good. I did some lead training with Embla and Tea and played with Percy in the pasture. She starts to know what it is all about and likes it.

God Jul!

Varför har vi inte tänkt på det – handhäst

Same place as yesterday with Bunny, looking forward.

Förra året red vi med handhäst både Maria och jag några gångar. I år har vi helt lyckats glömma det… Men idag kom jag ihåg det och var ute med Calinka och percy. Förvisso ville inte Percy gå så fort, men vi tog oss fram bra och passerade två minimala diken på våran väg.
Pepper och jag lekte lite och han passade på att rulla sig. Däremot var det helt ok att vänta på att få gå ut en stund. han som annars bankar i dörren om han får vänta. Nu visste han att han fick vara själv kvar för att hinna torka så mycket som möjligt så jag kunde borsta och lägga på täcke. Den där hästen slutar aldrig förvåna mig.

Why haven’t we thought about that?

Last year both Maria and I rode with an extra horse on a lead rope. Now we have totaly forgot about it… But today I remembered and brought Calinka and Percy. Percy wasn’t very fast, but we wlaked our way – even crossing two minimal ditches.
Looking behind me…

Pepper and I played a little and he got to roll. For once he was fine with waiting to get out as both of us knew he had to dry so I could brush some mud away before putting on the rug. He never stops to amaze me.

Nearly home – of course we can pas under with two horses.

Someone thought he got an early Christmas present…