Pepper hamnar visst alltid i kläm…

/0 Comments/in , , /by
Och så var planen att jobba Pepper idag, tömköra eller rida lite. (Och förhoppningsvis hinna ta ut Calinka och Percy). OM det nu inte hade varit så att jag råkade på den härliga sjukan som Isac har varit hemma för i veckan. Så istället fick Kristian och Isac se till hästarna. Suck. Just idag känns det som om förra året börjar om. Förra året som hela tiden innebar massor med oförutsädda mindre förhinder och som jag trodde skulle vara en engångsföreteelse. Aldrig under mina år med hästar, har jag haft ett år med åt hållet lika många hinder som 2012. Precis som förra året verkar det dessutom var Pepper som, av olika anledningar, hamnar mest i kläm…
Precis när jag tyckte det börjat flyta på med nya medryttare så blir det förhinder varje gång jag ska göra något med Pepper – eller i varje fall förska få kontinuitet. Vilket han kräver mest av alla (så klart). Antingen börjar mina magmuskler bråka när jag ska göra något med Pepper, eller så åker mannen iväg, eller så blir jag sjuk, samtidigt som det envisats med att vara isgata under snön i ett par månader nu! Och, som bonus verkar han just nu vägra att uppföra sig bra med någon annan än mig… Och jag som inte ens tycker att jag brukar vara sjuk ofta – det är sällan jag är rejält däckad – om man nu inte räknar in 2012 då jag slog rekord i det.
Ja, ja, det är väll bara att tänka positivt och försöka komma igång så fort det går. Och allt verkar ju lösa sig sakta men säkert, trots allt även om det tar längre tid än jag önskat.
Today I planned to work Pepper, long reining or dressage.(And hopefully have time to do something with Percy and Calinka). IF i hadn’t got the wonderful illness that kept Isac from kindergarten this week. So, instead Kristan and Isac had to go and feed the horses. Today it feels as last year starts all over again. Last year that meant a lot of unpredicted obstacles for spending time with my horses, and that each of them seemed to be a “one thing”thing.  I have never, thru all my years with horses, came close to as many obstacles for working my horses as 2012. And, as last year Pepper seems to be the one that is most neglected.
I just thought that it started of good with new people that help me with the horses, but still something stops me every time I am supposed to do something with Pepper. Or at least try to get some consistence working with him. Of course he is the one that demands that the most. Either my abdominal muscles starts to complain badly, my husband goes away or I get sick; not to mention the icy roads beneath the snow that have been around for two months now! And, as a bonus, he seems to behave only with me right now…I really don’t think that I am ill often, or at least ill in the way that just make you sit in the bed and feel sorry for your self. But during 2012 I broke the record and I really hope this year isn’t going to continue in the same way…
Well, I guess the only thing to do is to think positive and start over as soon as possible. Everything seems to work out in a good way, even if it takes more time than I would wish for.

Hästar uppför sig inte alltid lika med olika personer

/0 Comments/in , , , , , , /by
Isac bestämde sig i sista stund för att inte följa med på sin fars dagstripp utan blev hemma med mig. Så, istället för att ha en hel dag att göra vad jag kände för i stallet blev det en kort vända med Isac. Tack och lov kom även Sandra ut.
När vi kom upp hade Sandra varit ute med Percy – och Percy hade börjat se monster och vara ovanligt konstig. Hon, som brukar vara en klippa. Må vara att nya containrar hade placerats ut, men ändå?  De vände hemmåt istället – inte lätt att bråka med tanke på underlag. Calinka var på sämre humör än vanligt – eller hon kan snarare ha varit på extra bra humör senaste tiden. Så, det måste ju varit ett kul byte av häst från rädda/fåniga Percy till griniga Calinka… Men, det jag såg av deras dressyrpass blir allt bättre och Sandra hade hittat flera ljuspunkter när hon kom tillbaka in.
Isac was amused that Bunny liked the trash bin.
Isac och jag tog ut Bunny och Mika på en kortare promenad – där var det en liten ryttare som istället ledsnade väldigt fort. Pepper fick vara kvar i hagen. Han har varit en ängle med mig, men jobbig med övriga i veckan så jag ville inte hålla på med honom med ett litet barn i närheten. Och Isac hade inget tålamod kvar heller för den delen.
Det är intressant hur en häst som man tycker sig känna väl plötsligt kan visa andra sidor för andra personer. Att Calinka är på detta sätt visste jag redan, men att även Percy och Pepper visar dessa tendenser… Till bådas försvar måste jag säga att det verkar vara lite stökigt i hagen nu. Jag tror Bunny försöker ta en högre position i flocken och att det gör både henne coh Percy nervösa. Alla dräktighetshormoner som spelar ut. Kanske även Pepper påverkas, eller om det för honom bara handlar om vårkänslor och överskottsenergi.
It is not always easy to get back in the pasture when the girls are out.
Tidigare i veckan förresten: Maria tog ut Calinka på tisdagen. Jag tömkörde Percy ett väldigt kort och lungt pass på onsdagen och skulle tömkört Pepper med, men mina magmuskler började bråka med mig i precis fel tid. Torsdagen var jag och Sandra ute; vi tog en ungefär 40 minuter lång vända med Percy och Pepper. Nanette pysslade med Bunny och Tora red på henne och Björn red dressyr på Calinka. Jag fick se ett filmklipp ifrån det och han har redan blivit mycket säkrare i sadeln och lärt känna Calinka bättre. Fredagen fick Calinka ett uterittspass med Maria – hon måste få springa på lite ibland också – det är ju vad hon gillar bäst.
Isac decided in the last minute to stay home and not join his father on his day-trip. Instead of having a day when I could do whatever I wanted in the stable I got a very short visit. Thankfully Sandra visited as well.
Percy showing of – canter.
When we arrived Sandra had been out with Percy – and totally unexpected Percy had seen monsters. She, that usually is very cool. Ok, there was some new containers placed close to the road, but still? They decided to go back home instead – the roads are not giving the option to fight with a horse. Calinka was crankier than usual – or maybe she has been in a good mood for some time. A fun change of horses – from the spooky Percy to cranky Calinka… But, from what I saw of the dressage work they did that is improving and Sandra told me when she came back that she had had some good moments.
That got into a trot.

Isac and I took Bunny and Mika for a short walk – then the young rider got bored. Pepper was left in the pasture. He have been an angel with me lately but  not as much with the other people and therefore I didn’t want to work him with Isac around. And Isac didn’t have any patience left either.

Pepper is shedding, look how bright his neck is.
It is interesting how horses you think you know behaves rather unexpected with other persons. I knew that Calinka do that, but both Percy and Pepper as well? I have to say to their defense that it seems to be a little disturbance in the pasture right now. Bunny seems to claim a higher position and I think that makes both her and Percy nervous. All pregnancy hormones flying around… It might be that even Pepper is influenced by that, or if it is only spring hormones and to much energy.
Earlier this week by the way: Maria took Calinka for a trail ride at Tuesday. I long reined Percy very shortly during Wednesday and should have worked Pepper as well but my abdominal muscle started to fight with me at the wrong time- At Thursday Sandra and I was out for about 40 minutes with Pepper and Percy. Nanette cared for Bunny and Tora took a walk tour on her back. Björn did some dressage work with Calinka and I saw a video from that. He has already became much more secure at Calinka’s back. Friday turned into a fast trail ride for Calinka – she needs to run sometimes as well.
Best time of the trip according to Isac – walking back to the car.

Percy gentestad

/0 Comments/in , /by
Percy är registererad som silvergulbrun både i sitt svenska pass och i RMHA. Men, i och med att man och svans inte är kritvita har flera ifrågasatt hennes färg. Det bero troligen på att islandshästar (som nästan är den enda rasen i Sverige med färgen) oftast verkar behålla mycket mer av det vita i man och svans än många andra raser. Maria och jag har varit tämligen säkra på att det är rätt, men i julklapp gav Maria mig ett gentest på Percy. Igårkväll kom resultaten – hon har en silvergen.
För att testa för färg använde vi oss av US Davis i USA. Det innebar att tagel togs enligt specifika instruktioner från deras hemsida och sedan postades till USA. Det är mycket billigare än att göra analysen i Sverige och laboratoriet utför sådanahär analyser. Priserna ligger nu från 25 dollar (+ porto) per färggen, även om vissa tester är något dyrare.
Percy is registered as a silver buckskin both in her Swedish passport and in RMHA. But, some people in Sweden have questioned her color as her mane and tail isn’t bright white. That is probably as Icelandic horses (that is nearly the only breed with the color in Sweden) seems to maintain the white mane and tail much more often than many other breeds. Maria and I have been rather certain that she carry the silver gene, but for Christmas Maria gave me a gene test for Percy. Yesterday evening the results came back – she carries one copy of the silver gene.
To test fot the color we used US Davis in US. We had to take a hair sample according to instructions from the laboratory and then send them to US. It is much cheaper than to do the analysis in Sweden and the laboratory is used to the procedure. The prices range now from 25 dollars (+ stamps) for a single color gene up to about 40 dollar, depending on color.

Ny vecka

/0 Comments/in , , , , , /by
Hemma med febrigt barn fanns det plötsligt tid att skriva en, eller ett par, rader. Igår tog jag, Pepper och Mika en promenad i mörkret. Mitt i promenaden var Pepper bara tvungen att kolla om jag var med – men insåg snabbt sitt misstag. Jag var beredd på att han skulle kolla mig lite extra när han nu hamnat i den situationen med andra. Nåja, ingen fara eller något svårt.  Tyvärr var det sådan skare att Mika började blöda på benen så sista biten fick jag bära henne. 
Bunny verkar hormon påverkad och ville absolut inte vara i stallet så hon fick stå själv utanför medan övriga var inomhus. Det var ok enligt henne och det var inga problem att leda Pepper förbi henne när jag väl tog ut honom.
Idag galoppjobbade Maria Calinka och tydligen var hon lite stel – jag tyckte det inte blev så hårt i söndags, men visst, en hel del trav så det kanske inte var helt oväntat. Percy och Bunny lär ha disskuterat rang.
Home with a child with fever I found some time to write a line, or two. Pepper, Mika and I took a walk yesterday in the dark. In the middle of it Pepper had to test me – and soon realized his mistake. I were prepared that he might do something like that as he had with the new people. Well, nothing difficult to handle.Sadly the snow was so sharp that Mika started to bleed on her legs so I had to carry her the last bit.
Bunny seems to be changing (hormones?) and didn’t want to stay in the stable. So, she stood outside while the other was indoors. That was much better accordning to her and there were no problems to lead Pepper by when I brought him out.
Today Maria did some canter work with Calinka and she was a bit sore. I didn’t think I worked her very hard this Sunday, but not very little either. Percy and Bunny seems to be discussing the pecking order.

Ny ridväg

/0 Comments/in , , , /by
Idag red jag för första gången ut med Silvia och hennes Sunshine sedan före jul. Kul, Sylvia kan ridvägarna runtomkring bättre så nu fick jag se en ny härlig väg. Dessutom träffade vi på de i närmaste grannstallet och lärde oss lite mer om dem.
Please, let us in!
Under tiden var Nanette, Björn och Tora i stallet. Nanette marktränade Pepper och han testade henne rejält och på ett sätt som jag aldrig har upplevt. Mindre kul, men vi får nog jobba ihop med det framöver. Därefter tog de ut Percy och Bunny på en promenad och Tora red Percy. Hon, som brukar vara lugnt var skärrad så Tora fick byta häst till Bunny istället.
Väl hemma satt jag upp på Pepper och han var jättelugn och snäll direkt i stallet och i all hantering, bara lite pigg när jag longerade honom innan. Men väl i sadeln var det inget problem och vi jobbade lite i dressyren.
A not very good picture of Bunny’s belly.
Today I went for a trail ride with Sylvia and her horse Sunshine, the first one since before Christmas. Nice, Sylvia knows more roads in the neighborhood than I do so she showed me a new one. We also meet a person from the closest stable and learned more about them.
At the same time Nanette, Björn and Tora cared for the other horses. Nanette ground worked Pepper, he tested her in a way that I have never experienced . Not very nice, but we have to work on that together for a time. They also took Bunny and Percy for a walk and Tora sat on Percy. Percy, that usually is very calm was tense and Tora changed to Bunny instead.
When I came back I did some dressage with Pepper. He was calm and nice in the stable, only a bit energetic when I longed him a couple of laps before getting in the saddle. Otherwise he behave very well.