Ankungen blev en svan?

Nu i fälltider funderar jag på om någon har bytt min häst? Mig veterligen köpte jag en silvergulbrun häst, som mest var gul (bild från säljaren i augusti förra året), eller den i smutsig vinterpäls från efter att hon kommit till mig.

Men nu är det detta som står i hagen, en varmt gul chokladfärgad häst. Hade det inte varit för att det fortfarande finns gula tussar kvar skulle jag verkligen undrat vem som bytt ut min häst över natten. Och nej, jag vet inte om den nya färgen är “snyggare”, men helt klart förvånande. Så ankunge till svan vet jag inte om det stämmer helt. Dessutom ser manen plötsligt mycket längre ut! Och ja, sadeln är lång på henne, men den är bomlös och är inte tänkt som långtids sadel.

Det ska bli spännande att se hur hon ser ut när all vinterpäls har försvunnit helt! Jag som trodde att jag bara hade en häst som bytte färg (konstantskimmeln Pepper).

Now shedding I starts to wonder if someone came and gave me another horse? According to my knowledge I bought a silver buckskin that looked mostly yellow (at least in the vendors August picture above) or when she arrived in got herself a dirty winter coat.

But now there is something totally different in the pasture – a warm chocolate yellowish kind of horse. If it hadn’t been because of the yellow hair that still remains a little bit in different places I really would have wondered who changed my horse during night. I don’t know if the “new” color is prettier or not, but surprising for sure. And the mane has grown as well. And yes, the saddle looks really big, but as it is a treeless it is a little bit different from others and this is a solution just for the moment.

It is going to be interesting to see what she is going to look like when all winter coat is gone.I that thought that I just had one horse that would change color (the roan Pepper).

Alla hästar ridna








Mariah och en kompis tog ut Calinka och Percy på en tur. Det gick bra förutom oturen att möta gigantiska gödselspridaren flera gånger…. För att få lite mer stimulans blev Calinka dressyrriden efteråt. Pepper fick gå på promenad med mig på ryggen och Maggan i snöret, Inga problem – förutom med underlaget för Maggan en bit. Under tiden jobbade maken och Isac på att ordna med boxdörren och lite annat som behövde ordnas medan Mika tyckte mest synd om sig själv.

Mariah and a friend brought Calinka and Percy for a ride. It worked well except that they meet the gigantic tractor and fertilizer more than once…To get some more stimulation Calinka was worked a bit in dressage afterwards. Pepper want on a walk with me on the back and Maggan holding the lead. No problem – except with the surface for a Maggan for a short while. And while we did this my husband and Isac worked with the stall doors and some other stuff while Mika mostly felt sorry for herself.

Ponnyridning

Igår red Mariah Pepper för första gången och jag tog honom i lina. Och så gav vi oss av på promenad i mörkert. Kul tyckte Pepper! Han hade gärna sprungit på lite men det fick bli lite träning på halt och start istället. Mariah var mest fascinerad över skillnaden på hans och Calinkas gångarter.

Tjejerna behagade knappt komma och hälsa – de har bevisligen börjat beta en del. Plötsligt går det inte alls åt lika mycket hösilage längre.

Yesterday Mariah rode Pepper for the first time. I took him on a lead line and then we went for a walk in the nature. Pepper liked it and had preferred some more speed but we trained start and stop instead. Mariah was most fascinated about the differences in gait between Pepper and Calinka.

The girls hardly came to say hello – they have started to graze. Even if I don’t see any grass the hay is not consumed as much as usual.

Oengagerad tömkörning

Äntligen dags att motionera Pepper. Han var på riktigt bushumör och när vi gick iväg mot banan ville han helst inte stå still. Väl på banan blev han däremot trött eller uttråkad först. Han jobbade fint, särskilt i början, men tappade sedan framåtbjudningen lite. Bettet jag testade denna gång tuggade han mer avslappnad på. Försökte med lite galopp, men det blev slängigt in i galoppen och han höll inte igång. Kanske var han trött, kanske oinspirerad. Nåja, han var rolig när jag hämtade honom i hagen och verkade nöjd att bli pysslad med. Ibland får det vara nog.

Eftersom det gick så snabbt med Pepper fick Percy komma in, bli borstad – hon FÄLLER – och så provade vi lite tömkörning på parkeringen med grimma och två grimskaft. Det gick bättre än senaste försökte i alla fall. Jag försökte även få henne att gå i öppna, men då vill hon antingen stanna eller springa på frammåt. Jag tror någon är lite stel eller okoordinerad. Vi får fortsätta jobba på det – jag tror det kommer att underlätta i ridningen om jag får henne att runda ryggen.
Finally time to work Pepper! He was playing in the field and when we walked towards the arena for a long reining session he had trouble to halt. He worked nicely and seemed to like the other bit that I tried. After just a short while he lost a bit of impulsion so I tried to canter him but he just ran into the canter and didn’t get any extra energy.. Maybe he was tired or just uninspired. Well, at least he seemed to appreciate some attention. Sometimes that has to be enough.


As I worked Pepper so quickly I brought Percy in as well. She is SHEDDING. We tried some long reining in the parking lot with a halter and two lead ropes. It worked better than last time anyway – she hasn’t got the concept yet. I also tried to do shoulder in from the ground and Percy tried to stop or run. I guess someone is a little stiff and/or uncoordinated. We have to continue that work as I think it benefit her while riding her to get her to round her back.

Percys tredje ridtur

Eftersom det är så svårt att få till allt på helgerna fick Percys tredje ridtur bli en helt vanlig vardagskväll i mörkret. Eller vanlig kväll – stjärnorna gnistrade och det var VARMT. Mariah och Calinka fick följa med som sällskap. För första gången fick jag själv placera Percy vid uppsittningspallen och sitta upp – inga större problem. Inte heller att vänta in att Mariah kom upp på Calinka var svårt. Mariah pannlampa fungerade också bra. Själv hade jag bara en lampa som gav ledsyn om vi mot förmodan skulle komma ifrån Calinka och för att störa Percy mindre Alal hästar gillar ju inte pannlampor.

Vi traskade på bra, möjlighen var Percy lite öm i fötterna. Efter ett tag testade jag att be om lite fart och hon svarade glatt på ökningen och töltade ikapp Calinka. När Calinka travade gick det däremot för fort, jag kände hur hon tappade fart och hamnade i någon annan gångart. Bäst att låta bli nu alltså. I övrigt turades vi om att vara först – Percy går gärna om. Vi försökte gå igenom ett litet, litet dike, men det ville inte Percy. Nåja, det var ju minst sagt överkurs så hon slapp denna gång. På hemväg kände jag att Percy tappade gnistan lite så jag hoppade av och ledde henne hem.

Själv är jag väldigt imponerad av Percy – hon känns otroligt stabil med tanke på hur lite riden hon är. Hon lyssnar också bra på mina hjälper. Nu blir det bara till att jobba med gångarterna. I grunden är det bra, men tölten behöver tränas så att den blir korrekt. Och så behöver orken byggas upp lite också.

As it has been so hard to work the horses during the weekends Percy’s third ride turned out to happen a regular weekday evening. Or regular – the stars was glittering and it was WARM. Mariah and Calinka joined us for company. It was the first time I had to get on board without any help, but Percy had no problem with the mounting block. Neither she had any problem to wait until Mariah was on Calinkas back. She didn’t react on the head lamp that Mariah wore – I just had on that wold give a small glimpse of light if we – accidentally – would get separated. Not all horses like head lamps and I thought it was one thing we didn’t have to train on Percy’s third ride. We tried to pass a very small ditch but Percy didn’t want to. This time she got it her way – it was a little to difficult task in my eyes. On the way home she felt tired so I got of and walked home by her side.

Percy walked away in a good move – maybe a little sore in her feet. After a while I asked her to gait and she answer willingly and gaited up to Calinka. When Calinka trotted it turned out to be to fast for Percy and she lost the gait . Guess we have to be careful about that so she don’t get bad habits.

I am very impressed with Percy. She feels much more experienced than she actually is. Now we just need to work with the gait, and to give her the strength to perform it.