Pass, tömkörning, hovböld…

Tiden rullar på och det händer lite allt möjligt: 

  • Fölens pass har kommit och tydligen blir de billigare när man har en betäckningsrapport från Svenska Hästavelsförbundet. 
  • Calinka fick ett bra dressyrpass i helgen och Pepper en promenad.
  • Bunny går från klarhet till klarhet, vid tömkörning på banan lyssnar hon kanon, är inte orolig över att vara själv, töltar och travar hon och har en trevlig form för hennes utbildningsnivå! Jättekul och det verkar Bunny med tycka.
  • Fölen blev lite dåliga i magen när jag började med hösilage trots att jag försökte vänja in dem försiktigt och idag blev det svanstvätt för båda. Dvs uppbundna och svans doppad i hink. Duktiga tjejer!
  • Tea blev väldigt halt och veterinären kom ut och hittade en ordentlig hovböld. Dessutom fick hon sin vaccination. Nu hoppas jag hon snabbt tillfrisknar. 

Passport, long reining, hoof abscess…

Time flies and this has happened:
  • The foals passport have arrived. Apparently they are cheaper when you have a stallion report from the association that makes the passports. 
  • Calinka got a nice dressage workout and Pepper a walk during the weekend. 
  • Bunny is just getting better and better. She long reined very nice, listened well, had the right amount of energy, didn’t care about being alone and both gaited and trotted nicely as well as kept a good frame for her level of education.  I like it and Bunny seems to like it too!
  • The change to hay upset the foals stomachs a little even if I tried to introduce it slowly so today I washed their tails. Both were fine with  being tied up and getting the tail in a bucket of water. Good girls!
  • Tea suddenly got very lame. The vet visited and found a hoof abscess. She also got her first vaccination. Now I hope for a quick recovery.

Orena hästar

Calinka blir lätt kantig, halt till och med om man inte sköter henne noga med rätt arbete och värme (=täcken). Men i år vet jag inte vad som hänt. Pepper har sett lite konstig ut några steg då och då, men med täcke blev det bättre och jag har också tagit det som att han haft lite svårt med koordinationen då han plötsligt börjat hitta tölten igen. Idag var han däremot inte alls som han skulle och det blev inte heller bättre som det blivit tidigare gånger.
Däremot var han pigg och busig och lyckades få mig att flyga av medan jag jobbade honom ett tag för att se om det skulle släppa. Allt för att jag lät honom ta sig över ett dike som han gillar och efteråt blev han så glad och stolt att han var tvungen att bocka. Det har han inte gjort förut och eftersom jag gav honom långa tyglar för att balansera hoppet över diket bättre hade jag ett dåligt läge när han tog ett glädjeskutt. Nåja, jag slog mig inte och för första gången stannade Pepper kvar och nästan kom tillbaka till mig. 
Maria har tyckte att Percy inte heller varit sig lik och när vi tittade på henne gick inte heller hon helt rent med bakbenen… Jag undrar vad de gör i hagen?
Maria goes bareback.
Nåja, nu blir det täcke och några dagars vila för Percy så får vi se om det hjälper och Pepper blir nog liknande och eventuellt arbete från marken. Samt att jag ska känna igenom båda hästarna innan de jobbar en dag. Annars får jag tillkalla lämplig person att kolla på dem, när det gäller Pepper tror jag nu mer på kiropraktor eller massör än veterinär, men gällande Percy har jag ännu inte fått någon riktig känsla.

Stiff horses

Calinka easily get stiff and even lame if not cared for properly (right kind of exercise and rugs). But this year I don’t know what. Pepper has looked a little bit strange a couple of steps at some times, but got better with a rug . I also thought he had problem with coordination as he just started to offer more gait under saddle and got better as soon as he got warmed up. But today he was worse than ever and didn’t seem to improve.
But he had a lot of energy and while trying to see if he would get better by time he got me on the ground. Just as I let him enjoy himself and pass a ditch that he likes; afterwards he got so happy and proud that he had to buck. He hasn’t done that there before and therefore I gave him long reins to balance his passing the ditch better. When he then bucked once I didn’t stay on board.Well, I didn’t get hurt and for the first time Pepper stayed and nearly came up to me. 
Maria has thought that Percy hasn’t been moving perfect lately and when I looked at her I confirmed her feeling, her hind limb didn’t look 100%. I wonder what they do in the pasture?
So, now  Percy got a rug and a couple of days of and then we watch her again. Pepper probably get something similar, maybe with some work from the ground added. If this doesn’t work out  I have to call someone to check them; when it comes to Pepper I thin it is more something for  a chiropractor but I haven’t got a feeling about Percy’

s problem yet.

En bra dag

Got his nose in everything…
Idag satt jag upp på Pepper. Lite blåsigt idag med, men inte som sist. Tack och lov verkade han inte påverkad av olyckan senast utan skötte sig precis som han brukar. Vi hade därmed ett roligt dressyrpass och lite skoj på vägen runtomkring medan David sov i vagnen.
David sov så bra att jag till och med han rida Calinka lite i dressyr. Hon är stel och kantig igen och  grinar rejält när man börjar – hon måste visa på hur mycket hennes kropp tar emot. Det blev i alla fall ett bra pass därmed (barbacka) och hon kom precis loss tills David vakande.
Sedan var jag klar med vad jag hade tänkt mig, bara lite småsaker kvar som ny hösilagebal, vatten, lite lätt raspning (enligt hovslagarens rekommendation) på några hovar, äpplestretch och borttagande av mängder med kardborrar i manar och svansar (Tea var dagens värsta).
…Or his mouth..
Dessutom koll med viktbandet. Pepper har äntligen kommitupp på över 500 kg, den vikt jag hela tiden tänkt att han borde ha. Calinka var tillbakak på dryga 500 kg med (hon gick upp en vända i somras) och Percy var i ganska bra skick medan jag tycker Bunny väger för lite med omkring 430 kg. Jag vet inte hur nära sanningen viktbandet ligger, men jag har i alla fall sett skillnaden. Ska man tro på bandet väger fölisarna ungefär lika mycket, strax under 200 kg.

A good day

Today I got on Peppers back. It was a little windy today as well. Thankfully he didn’t seem to be bothered about a rider, it was the first time since the accident. We had a lot of fun, doing some dressage and playing a little at the road around while David slept in stroller.
The horses spends a lot time eating here now…
David slept so much that I got time to do dressage with Calinka as well. She is stiff and not very happy in the beginning – she has to show how  much her body complains. We got a good work and while I got her to loose up David woke up.
Then I were finished with what I had planned and just some small stuff left, like a new hay roll, water, an easy trim at the hoofs of some horses (according to the farriers recommendation), apple stretch and a lot of thistles to detangle from mane and tails.(Tea was today’s worst).
I also checked the foals weight with the weight tape. Pepper has finally got the weight I always thought he should have, a little above 500 kg. Calinka has lost some weight since the summer and Percy is ok. Bunny instead a little to thin, only about 430 kg. I don’t know how close the truth the weight tape is, but I can see the differences. If you believe the tape, both foals were just below 200 kg.

Säkerhet

Idag blåste det bra. Jag vet att Pepper kan reagera på det och jag varnade Sandra som skulle rida honom. Det verkade fungera bra på ridbanan så de gav sig iväg på grusvägen bortåt. De kom inte långt innan Pepper bockade. Antagligen på grund av överskottsenergi, han får ofta det när det blåser.  Sandra klarade av bockningen men böjde honom klokt huvudet in mot sadeln så att han inte skulle kunna bocka mera. Problemet var bara att sadlen då snurrade runt och hon låg plötsligt på marken.  Jag var i stallet och tog snart emot Pepper som kom tillbaka i galopp md sadeln under magen.
Stackars Sandra linkade långsamt tillbaka, men säger att det bara bör vara en muskelskada.
Själv är jag glad att det inte var som jag befarade när jag tog emot Pepper – att Sandra släpats efter honom. Stigbyglarna hade nämligen lossnat från sina fästen och satt fast i Peppers svans. MEN, det fick mig att än en gång komma ihåg hur viktigt det är att stigbyglarna kan lossna och att stigbyglarna i största mån förhindrar att man fastnar bakom hästen. En olycka händer så lätt.
Hur hade vi kunnat förebygga detta? Jag rider alltid med förbygel på min bomlösa sadel. Hittils har jag aldrig känt att den har varit på gång att glida runt, men tog rådet från vännen som rekommenderade mig sadlen. Hon hade känt av det, men hon har å andra sidan en mera tunnformad arab som saknar manke. Idag glömde Sandra att ta förbygeln och det fick hon betala ett högt pris för.

Jag var rädd att Pepper blivit skrämd av händelsen, men han brydde sig inte när jag sadlade honom och longerade honom ett par varv.

Safety

The stirrups that “fell of”, Luckily they are easy to attach again.

Today it was windy. I know that Pepper can react to that and warned Sandra that rode him. It seemd to work fine at the (outdoor) arena so they headed of along the road. They didn’t come far away before Pepper bucked. Probably because of to much energy, he gets that when it is windy. Sandra managed the buck and wisely bent his head close to the saddle so he couldn’t buck more. But, when doing so the saddle slipped and turned t the side – and Sandra found herself on the ground. I were in the stable and soon Pepper showed up with the saddle under his belly.

Poor Sandra limped slowly back, but thought it to be only a muscle damage.
I am happy that it wasn’t as I suspected when Pepper came back – that Sandra had been dragged behind him. The stirrups had fell of and got tangled in Peppers tail. BUT it got me to once more remember how easily something like that happens and how important it is that the stirrups can be released form the saddle and to use safety stirrups to minimize the risk to be dragged behind the horse- An accident happens so easy.
How could this have been  hindered? I always use a breast color with my treeless saddle. So far I have never felt that the saddle has tried to turn around, but I took the advise form the friend that recommended me the saddle. She has nearly been going around and, but she has a more round shaped Arabian with less protruding withers. Today Sandra forgot the breast color and payed a high prize for that.
I were afraid that Pepper got scared after this accident, but I could saddle him up without any problem and loung him some laps, so I think he i fine.

Träckprov, promenad, avvänjning och utfodring

Idag blev det äntligen gjort – träckprov. Jag skulle ha ordnat med det i våras, emn det visade sig inte helt enkelt att få till prov från fyra hästar samtidigt en dag som det gick att posta. Särskilt inte när man var höggravid och jobbade heltid. Men, nu är det postat, ska bli intressant att se resultatet. (De avmaskades istället ändå).
I övrigt bestämde jag att det var dags att börja utfodra lite i hagen så de fick en mindre mängd hösilage i hagen, ännu finns en hel del gräs kvar, men det är bra om de får börja vänja in sig så att övergången inte blir så snabb.

Medan jag fixade med träckproven och hösilaget lät jag separera på Tea och bunny i olika hagar. Tidigare har de bara varit i olika boxar inomhus. Det gick bra, Tea sprang ett par varvoch hängde lite vid grinden, men åt efter ett tag med de andra i flocken. Bunny tog det ännu lugnare. Egentligen hade jag tänkt vänta med avvänjningen, men kasnke att jag börjar dela dem varannan dag snart – då slipper jag ha en ensam häst de gångerna. Just nu är ju antingen Pepper eller Calinka själv och även om de tar det bra trivs de bäst med sällskap. När Tea är avvand kommer det att lösa problemet.
Motionsmässigt då? Promenad med Bunny och Calinka (och barnvagn och Mika) och promenad med Pepper.  Pepper har blivit riktigt trevlig att promenera med och jag känner mig ofta väldigt lugn och harmonisk när jag är ute med honom. Bäst att hålla sig på vägarna nu – älgjakten började idag.

Walk, weaning and feeding

Today I finally got it done – poop test for worms. I should have done that in the Spring, but it turned out to be hard to get a sample form all horses a day when I could put it in the mail. Especially when pregnant and working full time. It is going to be interesting to get the results (And the horses was wormed anyway in the Spring instead).
I also decided to start feed some hay to get them some time to adapt to the new food. There is still grass  to eat, but a slow change in feed is best.
While I collected the poop test and brought hay I put Tea in one pasture and Bunny in the other (both together with other horses). They have only been separated indoors, but it worked out fine outside as well. Tea whined a little and run a couple of laps, but soon started to eat hay. Bunny was even calmer. I had planed to wait longer to separate them, but until I do that I will have one horse alone every day (Pepper or Calinka). Both do fine alone, but prefers company.
Exercise? I took Bunny and Calinka for a walk (with the stroller and Mika) and the another walk with Pepper. Pepper is really nice to walk with most day and I often become very harmonious when I do. But for now on we keep us at the roads – the moos hunt started today.