Falsterbo – sammanfattning

/0 Comments/in , , /by
Percy in the morning at the stable where she stayed over night.
Igår blev en lång dag, men nu är jag hemma, uppackad och börjar komma iordning… Så här kommer en redogörelse för min och Fridas vistelse!
Första dagen hamnade vi i långa köer på nerväg, men de som kom efter oss missade nästan uppvisningen på grund av dem. Inte var det kul att stå i kö när det var 30 grader varmt ute med tanken på hur varmt det måste ha blivit för Percy. 
Percy skötte sig bra på uppvisningen av töltande hästraser även om det var varmt. Bara ett par timmar efter att vi ankommit Falsterbo och trots att hon inte varit inne på banan tidigare. Troligen var där 2-300 personer som kollade, trots att vi var på en banan som låg längst bort och ny för året. Det hon ogillade mest var applåderna som fick henne att tappa gångart. På kvällen provade Frida att rida henne på banan – det är ju få förunnat att få rida på Falsterbo. När hästarna inte rids står de flesta på box, men det fanns ett område där man kunde beta dem även om få utnyttjade det. Jag vet eftersom vi spenderade flera timmar där varje dag för att Percy inte skulle få lite mindre förändring från hur hon haft det ett par dagar tidigare när hon gått på bete dygnet runt.
Torsdagen var lugn för oss – inget på schemat, men det kom att vara två internationella Paso Peruanotävlingar – de första i sitt slag. En i tregång och en i tölt. Istället betade vi Percy, gick på mässan och kände in oss. På kvällen skulle vi tränat på tävlingsbanan, men något hade gått fel så vi kunde inte vara där utan kom att rida på parkeringen eftersom det inte fanns någon plats vi kunde vara på.
Gårdagen började med att jag betade Percy medan Frida mockade ur boxen för att spara tid till senare. Klockan 11 var det den första internationella tävlingen för töltande hästar i Sverige (dvs. för andra raser än islandshästar). Vår klass fanns med i programmet tillsammans med alla andra. Totalt deltog 7 hästar, 2 paso peruano, 2 saddelbred, en töltande travare, en Kentucky Mountain Horse och så jag och Percy. Domare var Walter Feldmann. Han är bland annat skapare till rasen Aegidienberger och har deltagit i Tyska landslaget för Islandshäst.
Before we did our first show. I only wore the hat for the picture.
The first show – Peruvian Paso Ameli and Marie Wretfors and gaited Standardbred Kaiser and Sarah Isaksson. Percy and I in the backg
Nu fick Percy för sig att hela området med högtalare och publik var lite konstigt vilket gjorde henne lite ovillig att passera och att hon tappade gångarten. Kvällen innan hade hon varit fantastisk… Nåja, vissa stunder fick vi till det och var mycket bättre än onsdagens uppvisning. Till min förvåning kom vi inte sist utan på 5:e plats. Bra jobbat Percy! Vann gjorde en paso peruano hingst som dessutom vunnit båda tävlingarna föregående dag.
Marie and I discuss something.
Gaited Standardbred Kaiser and Sarah Isaksson and Percy and I.
Det blev en snabb tur tillbaka mot stallet (då vi mötte ett antal svenska kända ryttare) och avspolning av häst för att mindre än en timme senare sadla på igen och ge sig tillbaka till arenan. Nu skulle Walter Feldmann hålla i en clinic. Först red alla deltagande ryttare ett par varv runt och sedan red Walter varje häst och kommenterade hur de gick. Percy skötte sig bra trots att hon var själv på arenan och för ovanlighetens skull gick hon i passgång mest. 
Väl klara blev det full fart hemmåt, Frida plockade ihop materialet i den monter vi haft vid banan medan jag började göra iordning Percy och byta om. På rekordtid var vi lastade och på hemväg (14.40 – var vi först 🙂 ?). Trots att vi bara stannade en gång för att tanka och byta förare var klockan tjugo i nio innan vi kunde lasta ur Percy igen.

Frida riding at Falsterbo.

Percy verkade nöjd över att komma hem och Pepper var ännu nöjdare, han skrek och hoppade av glädje. Mellan förmiddagens tävling och eftermiddagens clinic märkte jag att Percy började titta på andra hästar på ett nytt sätt. Jag trodde hon var på gång och skulle brunsta. Däremot visade hon inga andra tecken. Väl hemma visade det sig stämma – hon stod för Pepper som inte var sen på att betäcka henne bar några minuter efter att hon släpts in i hagen…

Wednesday evening training. Therese Larsson took of the saddle and bridle from Saddlebred Dolly and showed that she gaited well anyway. I hope to see them like this more times!

Jag är så nöjd mer hur Percy tog den här resan – hon var alltid lätt att ha att göra med. Att överhuvudtaget genomföra denna resa utan några problem när vi aldrig har åkt iväg någonstans, aldrig tagit en ridlektion tillsammans och ingen av oss någonsin har deltagit i en riktigt tävling tidigare… En äkta mountain häst!

Competition time – we have some visitors!

Falsterbo – all about it

Yesterday was a long day, but now I am home, have unpacked and start to get back to normal.. So, here comes the story about Frida’s and my trip!
The Saddlebreds – Gullan and Anna-Lisa  Lundqvist & Dolly and Therese Larsson
On our way to Falsterbo we got in a long queue, but the ones in my group that got there slightly later nearly missed our show because they got stuck even longer. It wasn’t fun to stay in the queue knowing how hot it had to be for Percy as the termometer said about 30 degrees (Celsius). 
Thursday we had a day of  – but it was 2 international peruvian paso competitions, one in gait only and one 3 gaited competition. We grazed Percy and took a look at the vendors and the competitions.
In the evening we should train at the show arena again, but some mistake made that impossible and we ended up at the parking as there were no other place for us.
Kaiser + Sarah, Anna-Lisa + Gullan, Therese + Dolly
Percy behaved well during the show of gaited breeds even if it was hot. Probably we had about 2-300 spectators. Still, she wasn’t very happy about all applause that got her out of gait. At the evening Frida tried Percy at the show arena – few people get the chance to ride at Falsterbo. When the horses aren’t ridden most stay in the stall, but there was a place to graze them even if few used that. I know as we spent several hours each day grazing Percy to try to keep things as close to before we left – living in the pasture all day around.

Anna-Lisa + Gullan in front, then the winner – Peruvian Paso stallion RTP Thalus + Jette Obelitz
Percy

Yesterday started with me grazing Percy while Frida mocked out the stall to save time later. At 11 the first  International competition for gaited horses in Sweden (= none Icelandics) was held. There were 2 peruvian paso, 2 saddlebred, a gaited standardbred, a Kentucky Mountain Horse and Percy and I. Walter Feldmann was the judge. He is the creator of the breed Aegidienberger and has been in the international team for Icelandic horses in Germany. 

Now Percy got the idea that the speakers and the public was a bit scary and that made her a little bit suspicious to pass them and she lost the gait. The evening before she had been fantastic…Well, at some times she got very nice and much better than Wednesday’s show. To my surprise we weren’t last but as number 5. Good work Percy! The winner was a peruvian paso stallion that had won both classes the previous day as well.

We hurried back to the stable (when we meet a lot of famous Swedish riders) and some cooling down of Percy before we less than an hour later put the saddle back and returned to the arena for a clinic with Walter Feldmann. First all riders took a couple of laps around the arena and the Walter tried all horses himself and commented on their gait. Percy behaved well even if she was alone at the arena. But  she did a lot of pace – a gait that she hardly ever does otherwise.

When the clinic finished I headed back to the stable while Frida took care about the material we had to promote the breed close to the arena. We got changed and loaded in record time and hit the road home (14.40 – was anyone earlier? 🙂 ) Even if we only stopped for gas and to change driver we weren’t home until 20.40. 
Percy seemed happy to be home and Pepper was even happier; he jumped and screamed. Between the competition in the morning and the clinic in the afternoon I noticed that Percy changed her way of looking at horses. I thought that she was going into heat even if she showed no other signs. Back home Pepper covered her only minutes after she was put in his pasture…

Peruvian Paso Lilly + Amanda Satryan

I am very pleased about how well Percy took this big adventure – she was always nice and easy to have around! This was the first time we traveled somewhere, we have never had a riding lesson together and none of us has never competed in a real competition before…A true mountain horse!

Kentucky Mountain SAddle Horse/Rocky Mountain Horse Bart’s Sweetheart and Jessica Sannö
Percy’s first ribbon – no problems!
Walter Feldmann – the judge.
Most of the participant in the gaited class.

Clinic with Walter Feldmann – here he tries Percy
We got to help to try to get Kaiser in the mood to move around the arena.

I still think Percy is happiest at home. I know Pepper is.

Falsterbo uppladdningen – sista förberedelserna

/0 Comments/in , /by
Packlistan är lång och sakerna som ska göras många. Dagen är sedan länge slut och mycket mer finns att göra imorgon. Percy fick ett sista arbetspass och fick dessutom ett bad hos Sylvia där hon också stannar över natten.
The list of “to do” and “to pack” is long and the day should have been ended long time ago. Still there is a lot of more things to do. Percy got her final work and a bath at Sylvia’s where she spends the night. Tomorrow is a new day with a lot of things to do.

Falsterbo – utrustning

/0 Comments/in , , , /by
The final result.

Inför Falsterbo ville jag ha ordentlig utrustning. Att det inte var helt enklet att hitta den sortens tävlingskläder som gällde visste jag – de finns bara i USA. Då blir det ju problem med storlekar och att många företag inte skickar utrustning utomlands. Jag googlade, läst och försökte hitta vad jag sökte – en marinblå sadel seat suit. Upptäckte att jag missat en kanonbra deal och fortsatte leta – allt var svindyrt. 

Till slut hittade jag en affär som sälde begagnade dräkter och som lyckades plocka fram det jag sökte, i min storlek och efter mina önskemål på bara någon vecka. När paketet kom fram satt allting perfekt – jag behövde inte ens gå till en sömmerska här för att fixa något vilket jag räknat med. Det enda jag behövde kompletra med var skor och skjorta – samt underpasses – det vill säga remmen under foten som ser till att ridbyxorna inte åker upp. Det blev till att sy egna underpasses och är jag ändå var i farten blev det remmar för att förhindra att man trampar på ridbyxorna när man inte sitter i sadlen. De ska nämligen vara så långa att man lätt gör det.
Percy då – hon behövde en sadel – hoppsadeln jag har passar inte Percy och den bomlösa passar då rakt inte att visa upp i på Falsterbo. Googel övertygade mig om att en Maxflex verkade bra och efter mycket tänkande funderade jag på att beställa en – då såg jag att det var 8-12 veckors leveranstid och det skulle inte hinnas med… Otroligt nog hittade jag precis det jag sökte på annons, hörde av mig och lyckades vara före övriga (för det var fler än jag som var intresserade). Så, ett par dagar senare åkte jag och David till Västerås för att hämta upp den nya sadlen – en Maxflex Fina Island. Tjusigt rödbrun – det skulle passa Percy perfekt.
Här började problemen – rödbrunt är inte årets färg visade det si

g. Att hitta ett machande träns verkade omöjligt och sadelgjord ska vi inte prata om – dressyrgjordar i annat än svart är ovanligt och något annat än mörkt, mörkt brunt existerar nästan inte….Efter många timmars sökande bestämmde jag för att köpa ett träns och en gjord i färgen “New Tan” eftersom ljus läder går att få mörkare. Tränset hette dessutom “Calinka”. Det smörjdes och smörjdes, men vad som slutligen gjorde susen var en bad i olja. Gjorden däremot var inte lika enkel. Jag trodde det var en ren lädergjord, emn det var bara ytskiktet – undersidan var i något absorberande material. Självklart reagerade gjorden inte på olja alls… Skokräm blev lösningen – på utsidan. Efter ett antal behandlingar har den nu antagit en färg som fungerar. Eftersom det inte var en dressyrgjord fick jag även själv fixa en hälla som håller stropparna iordning – tur att jag har en liten aning om (och material för) att sy i läder.

Hat case
Bekymren var inte över där – ett typiskt pannband ville jag ha, men när jag hittade det perfekta skickade de inte till Sverige… Tillslut blev det Ebay och ett som skulle vara i brunt och lavendel. Jag ville nämligen undvika svart till mitt bruna träns. Väl hemma var kanterna svarta, lädret brunt och mitten lavendel. Nåja, det får duga, jag har inte hittat/hunnit leta efter vinyl som man använder till dessa. Nästa gång jag reser till USA beställer jag pannbandet jag vill ha!
Original color of bridle and girth.

Mitt i röran har det desutom blivit en hel del “gör det själv”: En sadelväska, ett par tygkassar, ett bomullstäcke (varför fanns det bara fleece överallt?) och en hattask (till min fina homburg hatt). Dessutom dyker det upp småsaker att köpa konstant, en feberterm
ometer, en vojlck (efter den jag hade inte passade bra) etc…

Two sides of the girth after working the color.

Falsterbo – equipment

To Falsterbo I wanted to find the appropriate clothes. I knew that would be a little bit hard as they only can be found in USA. Then sizes really becomes difficult and some companys don’t ship abroad.I googled, read and tried to find what I was looking for – a navy saddle seat suit. I lost a very good deal by note being fast enough and continues my search – everything was very expensive for just a one time occassion.
Finally I found a store that sold used suits and they managed to find what I wanted in my size in about a week.When the packages arrived everything fitted perfectly – I didn’t need to go and get it fixed ad I had thought. I only needed to add shoes and a shirt and I already had those things.Or, well, I had to get underpasses – but I used my sewing skills and made me a pair and while doing that I also made a couple of straps to tie up the jods while walking as they are very long and easily get destroyed otherwise.
Percy then? She needed a saddle. The jumping saddle that I have don’t fit her and the treeless isn’t good looking enough for Falsterbo. Googel got me into the Maxflex saddle and I thought of ordering one – but they had 8-12 weeks to delivery – that wouldn’t work.Unbelievably I found a used on for sale and got the deal (among many other). So, a few days later David and I went to Västerås for my new saddle – a Maxflex Fina Island. A nice reddish brown one that would suit Percy perfectly.
And that was the beginning of the problems – that is not the color of the year. To find a matching bridle seemed impossible and then to find a dressage type girth that wasn’t black was hard and one that was lighter than a dark brown…After many hours of searching I decided to order a bridle and a girth in the color “New Tsn”, too light, but that can be made darker.After several oiling sessions I found out that the way to get the bridle dark enough was to put it in the oil. The girth on the other hand didn’t react to oil at all. Part of the problem was probably that it wasn’t only leather as I thought but part absorbing material. The solution? Brown shoe polish on the outside! After several treatments it now has an acceptable color. It has also got another fix – tas it is no dressage girth it lacked something to put the girth straps into. Luckily I know something about leather sewing (and has some material to do so) so I fixed that as well.
The “problems” didn’t end – I wanted a typical browband and found a perfect one – but they didn’t ship to Sweden. Finally I found one that seemed ok on Ebay, a brown and lavender one. I wanted to avoid black to my brown leather and most others had black in them.
 At my place the leather end of the browband was brown but “border” was black. Well. it has to do, I haven’t found/haven’t have time to look for vinyl to make my own. Next time I travell to USA I order the one that I really want!
In the middle of all this it has been some DIY as well: A saddlebag, a couple of bags, a cotton rug (why couldn’t I find that easy?) and a hat case (for my pretty homburg). And of course I constantly find things I need to buy – a new temometer, a saddle cloth (that doesn’t fit well with my regular) etc…

Falsterbo uppladdning – träning

/0 Comments/in , , , /by

Uppladdningen träningsmässigt inför Falsterbo har inte varit särskilt lyckad. Jag tror inte att någon någonsin kommit med en så otränad häst… Percy och jag har aldrig varit iväg någonstans tillsammans som innebär transport. Förvisso deltog vi i TREC träning och Pink Ride förra året och har miljötränad under Riddarspelen på Ekenäs samt under julmarknaderna, men det är också vad vi gjort… Tanken var nog att rida en lektion eller ett par, men eftersom Percy blev halt oväntat ett par gånger precis när hon började vara i form för att det skulle vara någon idé att uppsöka tränare har det ine hunnit med och nu känns det för sent.

Som sista veckan jobb har jag inte velat lägga till och ändra massor – jag tror att det viktigaste är att vi litar på varandra och att det finns lite kondition så det är vad vi gjort. Det har inneburit ett par helt underbara kvällar med Percy, första kvällen hade det nyligen regnat, luften var underbar och dimman låg här och var i det vackra landskapet. Kvällen därpå började det regna och en regnade uppenbarade sig. Dessutom har vi haft kul och galopperat glatt, sett många vilda djur (inklusive en baby älg) och bara njutit!
Så, att vi åker beror på det jag sett av Percys temperament – hon har hittills inte reagerat på folksamlingar och konstiga saker i sin omgivning och är generellt lugn. Nu har hon så klart slutat tölta sista veckan, men annars är hon väldigt töltsäker. Dessutom sätter jag mina mål efter detta: om Percy är kontrollerbar och vi tar oss igenom det hela i någon form av gångart så  kan jag inte önska mer. Skulle vi pricka tölten perfekt är det en bonus och några tävlingsresultat – det vågar jag inte ens drömma om.
Våra härliga kvällar har oavsett vart till nytta på en punkt – de har fått mig att slappna av och släppt lite på nerverna inför detta galna upptåg!

Falsterbo – getting in shape

Getting in shape to Falsterbo hasn’t been easy. I don’t think anyone ever has come this unprepared… Percy and I have never been away from home together. We participated in a TREC training last year and The Pink Ride and she has been around at the Jousting games at Ekenäs and the Christmas Market but that is also about that. The plan was to take some lessons but as Percy got lame when she started to get in shape there was no idea to take lessons before that and now is to late.

With our preparations I didn’t want to add a lot last week but has only continued to work on her fitness. It has been some wonderful summer evenings. The first evening it had been raining and the air was very fresh and the fog started to come. The other evening we got a rainbow and other nights there have been wild animals (including a baby elk) and fun cantering!

With those preparations the only reason to go away is Percy’s temperament – so far she hasn’t reacted at all to gatherings with people and horses. Of course she has started to loose her gait this last week, but normally she is very gaited. I also adjusted my goals to this: If Percy is controllable and do some kind of gait I can’t wish for more. If she would do a perfect Rocky Mountain gait that is a bonus and when it comes to the competition I don’t even dream about a ribbon.

Those evening has anyway served one purpose – to get me relaxed and loose the tension that this adventure is putting on me.

Uppladdning Falsterbo

/0 Comments/in , , /by
Vi är på gång… Igår provade jag vår utrustning för att se hur det ser ut tillsammans och om allting fungerar som jag hoppas. Tyvärr råkade jag bara ha stångbetet i närheten och Percy var inget vidare förtjust. (Det var henne första gång med det). men på Falsterbo blir det hjälm hur snygg hatten än är…
We are on our way! Yesterday I tried all the equipment for Falsterbo to see what it looked like and if everything worked as planned. Unfortunate I only had the shank bit close by and Percy wasn’t very impressed (her first encounter with it). But at Falsterbo it is going to be a helmet – even if I really like my hat.