Dagen

Ett barn mindre

Percy and Björn
I måndags åkte stora sonen, Isac 4 år med farföräldrarna på en vecka. Så, plötsligt är det lugnare än vanligt hemma och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Lite mer tid i stallet har det nog blivit, men eftersom David inte är mycket för att sova är det ändå inte helt lätt att jobba hästarna…
My safety west makes me look a little stiff..
Innan Isac for hann jag i alla fall rida ut en tur på Pepper. Det fick mig verkligen att tänka på hur grön han är – han tittar på saker som han borde vara van vid. Nåja – bilar, halmbalar och annat som många hästar brukar reagera å sötr honom inte alls – däremot konstiga skuggor i dikeskanten får honom att glida över till andra sidan (tack och lov glider han bara, inga tydliga skyggningar här). Han var nog fortfarande lite trött efter lördagens ritt så vi tog det ganska lungt. När han väl var klar blev det var sin kort tur med Percy och Bunny. Percy tog det lungt som alltid, men även Bunny när vi nu gick utanför hagen. Den enda som inte helt gillade läget var Embla som var själv i boxen – tydligen ska Calinka dela box med henne och inte stå i boxen bredvid… Tea däremot verkar ta det lungt att stå helt själv, i alla fall om det finns hästar i stallet.
Sandra motionerade tog ut Calinka under tisdagen – Pepper ville visst inte alls. Därmed satt jag upp på honom idag, men allt verkade lungt. Nanette tog därför över honom och vilken skillnad det blev när han kom ut på stubbåkern – hela hästen lyste upp! Däremot bröt han snabt av galoppen så kanske är han fortfarande lite tagen av våran galopp…
Björn tog ut Percy en vända runt husen och jag på Calinka och Björn på Bunny tog samma tur medan Nanette passade bebisarna. 

One child less

At Monday my big son, Isac 4 years, went with his grandparents for a week. All of a sudden I only had one child to care for, so I hardly know what to do sometimes. I guess it has been some more time in the stable, but as David don’t sleep a lot it is hard to work the horses….
Nanette and Pepper coming back from the field, he is so happy here even if it doesn’t show very well in the picture.
Before Isac left I got time to bring Pepper put for a short trail ride. It reminded me about how little he has done as he reacted at thing where he shouldn’t, typical for a green horse. Well, cars and big hay roles isn’t a problem, it is those small things that he notices. like a shadow in the ditch. That makes him glide to the other side of the road (thankfully he don’t spook, just glide away). He was probably a little tired from Saturdays adventures so we made it rather slow. Back home I brought Percy and Bunny for work. Percy was as cool as ever, and Bunny as well as we this time went outside the pasture. The only one who didn’t like it was Embla that was left alone int the stall. Apparently it is ok if she is left in the same stall as Calinka – not if Calinka is visible and in the stall next to Emblas. Tea on the other hand was fine alone – as long as there were together horses within the stable.
During Tuesday Sandra worked Calinka – Pepper didn’t want to. Therefore I got on his back today, but he seemed cool. Nanette took over him after some time and let him be at the field. He got a totally other attitude – he was so happy! But he broke the canter rather quickly – maybe he is a little soare yet since Saturday?
Björn brought Percy out for a short trip around the houses. The he and I brought Calinka and Bunny the same route while Nanette watched the babies.

Barn och föl

Happy horses spending some time together in the pasture.
Isaac took this photo of me and Embla performing mutual grooming. She was very carefull and one of few horses that  didn’t use her teeth. 
Hard to believe that Embla is only one week older…
Curious Embla
Someone still have some problems to reach the ground…

Överambitiös? Nejdå!

Igår tyckte jag att det räckte att motionera Pepper eftersom alla hästarna hade fått komma ut dagen innan. Sagt och gjort, vi tog en promenad han och jag – och så barnvagnen. Trots att klockan var elva och det kanske var på väg att bli sommarens varmaste dag kändes det helt ok. Det var till och med så skönt och David sov så bra i vagen att jag bestämde mig för att gå en runda och inte bara fram och tillbaka längs med samma väg. Så, vi gick runt en åker med en gräskant runt. Första halvan var bra, men när vi var längst bort vaknade David och var inte nöjd. I ungefär samma veva blev vägen mycket sämre och ju närmare hem vi kom dessto sämre blev den – vagnen fastnade i det långa gräset eller på jordhögarna som låg under gräset med jämna mellanrum. Jag kan dessutom säga att våran barnvagn är väldigt terrängående (jag har testat mycket…) Dessutom passade Pepper så klart på att äta lite gräs så han fungerade som en liten handbroms.
Innan vi kom tillbaka på askfaltsvägen som skulle ta oss hem hann jag bli mer än högröd, genomsvettig och lite stressad. David var ledsen, men jag kunde inte ta upp honom – solen stekte och skuggan verkade ha flytt mitt närområde. Vi kom hem i alla fall, och egentligen var det en härlig tur. Pepper var nöjd och skötte sig bra – särskilt när vi mötte bilar på hemvägen. Men, det kan ta ett tag innan jag tar samma promenad igen med barnvagn.
Idag hade jag turen att ha maken med i stallet och smet därför iväg en liten tur med Pepper längs med grusvägarna – vi var borta 20-25 minuter, men i alla fall. Pepper blev varm och det var den längsta tur jag har kunnat ta hemifrån sedan jag fick David (om man nu inte räknar barnvagnspromenaderna). Som avslutnig visade Pepper att han visst kan galoppskänkel – om han får galoppera på en äng (och inte på grusväg eller ridbanan). Isac skrittade Calinka en tur (med mig som förare).

To ambitious? No!

Yesterday I thought that I only had to work Pepper as everyone had been out the previous day, So, we took a walk with the stroller. It was nice – even if it was around eleven AM and might turn into this summers warmest day. It was so good, and David slept so nicely that I decided to walk a little longer than planned – to not only go the same way back and fourth. To do that we have to walk at a the border of a field, but it is ok as it is only grass there.The first half of the grass went fine, but farthest away David woke up and wasn’t happy. About the same time the “road” got much worse: the stroller got stuck repeatedly in the grass and the uneven ground beneath it. (Or stroller works very well in the terrain, but apparently not here). And of course Pepper used the time to graze to he became as extra weight slowing us down even more.

Before we got back on a normal (asphalt) road I was all red faced, sweaty and a little stressed. There were no place where I could pick up and comfort David as the sun was so strong and the shadow was far away. Anyway, we got back to the stable and it was a nice walk (mostly). But, it is going to take some time before I try the same thing again with the stroller.

Today I had the luck to have my husband with me in the stable so I sneaked out and used the opportunity: Pepper and I took of along the road. Only for 20-25 minutes, but that is longer than anytime since I got David (except for the walks with the stroller and horse). Nearly back home Pepper showed me that he can canter on cue – if asked at a field of grass (not the harder roads or the smaller arena). Isac walked Calinka (with med leading here along).

Själv med två barn i stallet

..jodå, det går – vi bevisade det idag.
Tea
Jag känner att mitt tålamod inte har varit riktigt så bra som det borde (och brukar vara) på sistone och inte blev det idag bättre av att jag upptäckte att någon häst roat sig med att öppna två hösilagebalar… De var ordentligt instängslade och det finns massor av gräs i hagen. I ett försök att rädda det som går la jag ut hösilaget på tork och fodrar Percy med det – vi får väll se. Tack och lov sov David mest hela tiden jag och Isac fixade med detta. 
Sedan lite vanligt fix – visitera hästar, ordna vatten, städa, etcetra. Och tömkörning av Pepper. Isac körde snällt ner lillebror till ridbanan i vagnen, me
David, Pepper and me (that also took the photo…)

n brorsan tröttnade snabbt och fick komma upp i bärselen… Så nu har även David testat det. Tyvärr är det väl varmt nu så bebis blir lätt lite ledsen av den anledningen (särskilt om mamma rör sig och blir extra varm av det).

Tid tog det, men till slut kom allt iordning i alla fall och vi kom hem och fick (välbehövligt) bad allihopa och lite i magen.

Alone with two children in the stable

..well it is possible – we proved it today.
I feel that my patience hasn’t been as good as it should (and usually is) lately and it didn’t get better when the first thing that I noticed when arriving to the stable was that some horse had enjoyed itself by opening two of the hay-rolls and there by probably destroyed a weeks food for all horses.. And I had them behind fencing and there is plenty of grass in the pasture. Trying to save them I put some to dry and feed Percy with some. Hopefully not everything is wasted. Thankfully David slept most of the time while Isac and I tried to fix this.
Then we did the usual stuff, checking the horses, fill up the water, clean a bit etc. And long reining Pepper. Isac kindly drove his brother in the stroller to the arena, but his brother quickly got bored and I had to get him in the baby carrier… So, now David have tried that.Sadly it is a little to warm and therefore the baby easily get sad because of that (Especially with a mother running around, getting warm by exercise).
It took some time to get everything done, but finally we got home and all got a (well needed) bath  and some thing to eat.