Ponnyridning

Igår red Mariah Pepper för första gången och jag tog honom i lina. Och så gav vi oss av på promenad i mörkert. Kul tyckte Pepper! Han hade gärna sprungit på lite men det fick bli lite träning på halt och start istället. Mariah var mest fascinerad över skillnaden på hans och Calinkas gångarter.

Tjejerna behagade knappt komma och hälsa – de har bevisligen börjat beta en del. Plötsligt går det inte alls åt lika mycket hösilage längre.

Yesterday Mariah rode Pepper for the first time. I took him on a lead line and then we went for a walk in the nature. Pepper liked it and had preferred some more speed but we trained start and stop instead. Mariah was most fascinated about the differences in gait between Pepper and Calinka.

The girls hardly came to say hello – they have started to graze. Even if I don’t see any grass the hay is not consumed as much as usual.

Oengagerad tömkörning

Äntligen dags att motionera Pepper. Han var på riktigt bushumör och när vi gick iväg mot banan ville han helst inte stå still. Väl på banan blev han däremot trött eller uttråkad först. Han jobbade fint, särskilt i början, men tappade sedan framåtbjudningen lite. Bettet jag testade denna gång tuggade han mer avslappnad på. Försökte med lite galopp, men det blev slängigt in i galoppen och han höll inte igång. Kanske var han trött, kanske oinspirerad. Nåja, han var rolig när jag hämtade honom i hagen och verkade nöjd att bli pysslad med. Ibland får det vara nog.

Eftersom det gick så snabbt med Pepper fick Percy komma in, bli borstad – hon FÄLLER – och så provade vi lite tömkörning på parkeringen med grimma och två grimskaft. Det gick bättre än senaste försökte i alla fall. Jag försökte även få henne att gå i öppna, men då vill hon antingen stanna eller springa på frammåt. Jag tror någon är lite stel eller okoordinerad. Vi får fortsätta jobba på det – jag tror det kommer att underlätta i ridningen om jag får henne att runda ryggen.
Finally time to work Pepper! He was playing in the field and when we walked towards the arena for a long reining session he had trouble to halt. He worked nicely and seemed to like the other bit that I tried. After just a short while he lost a bit of impulsion so I tried to canter him but he just ran into the canter and didn’t get any extra energy.. Maybe he was tired or just uninspired. Well, at least he seemed to appreciate some attention. Sometimes that has to be enough.


As I worked Pepper so quickly I brought Percy in as well. She is SHEDDING. We tried some long reining in the parking lot with a halter and two lead ropes. It worked better than last time anyway – she hasn’t got the concept yet. I also tried to do shoulder in from the ground and Percy tried to stop or run. I guess someone is a little stiff and/or uncoordinated. We have to continue that work as I think it benefit her while riding her to get her to round her back.

Percys tredje ridtur

Eftersom det är så svårt att få till allt på helgerna fick Percys tredje ridtur bli en helt vanlig vardagskväll i mörkret. Eller vanlig kväll – stjärnorna gnistrade och det var VARMT. Mariah och Calinka fick följa med som sällskap. För första gången fick jag själv placera Percy vid uppsittningspallen och sitta upp – inga större problem. Inte heller att vänta in att Mariah kom upp på Calinka var svårt. Mariah pannlampa fungerade också bra. Själv hade jag bara en lampa som gav ledsyn om vi mot förmodan skulle komma ifrån Calinka och för att störa Percy mindre Alal hästar gillar ju inte pannlampor.

Vi traskade på bra, möjlighen var Percy lite öm i fötterna. Efter ett tag testade jag att be om lite fart och hon svarade glatt på ökningen och töltade ikapp Calinka. När Calinka travade gick det däremot för fort, jag kände hur hon tappade fart och hamnade i någon annan gångart. Bäst att låta bli nu alltså. I övrigt turades vi om att vara först – Percy går gärna om. Vi försökte gå igenom ett litet, litet dike, men det ville inte Percy. Nåja, det var ju minst sagt överkurs så hon slapp denna gång. På hemväg kände jag att Percy tappade gnistan lite så jag hoppade av och ledde henne hem.

Själv är jag väldigt imponerad av Percy – hon känns otroligt stabil med tanke på hur lite riden hon är. Hon lyssnar också bra på mina hjälper. Nu blir det bara till att jobba med gångarterna. I grunden är det bra, men tölten behöver tränas så att den blir korrekt. Och så behöver orken byggas upp lite också.

As it has been so hard to work the horses during the weekends Percy’s third ride turned out to happen a regular weekday evening. Or regular – the stars was glittering and it was WARM. Mariah and Calinka joined us for company. It was the first time I had to get on board without any help, but Percy had no problem with the mounting block. Neither she had any problem to wait until Mariah was on Calinkas back. She didn’t react on the head lamp that Mariah wore – I just had on that wold give a small glimpse of light if we – accidentally – would get separated. Not all horses like head lamps and I thought it was one thing we didn’t have to train on Percy’s third ride. We tried to pass a very small ditch but Percy didn’t want to. This time she got it her way – it was a little to difficult task in my eyes. On the way home she felt tired so I got of and walked home by her side.

Percy walked away in a good move – maybe a little sore in her feet. After a while I asked her to gait and she answer willingly and gaited up to Calinka. When Calinka trotted it turned out to be to fast for Percy and she lost the gait . Guess we have to be careful about that so she don’t get bad habits.

I am very impressed with Percy. She feels much more experienced than she actually is. Now we just need to work with the gait, and to give her the strength to perform it.

Pepper och Isac

Igår tog jag och Isac en eftermiddagstur till stallet. Isac roade sig mest med att kasta löv i stonas vattenkar, men följde med mig när jag letade efter Pepper. Han var inte på sitt vanliga gömställe utan på ett helt annat. I alla fall kom han upp till oss (efter diverse omvägar) och så fick han hälsa på Isac för första gången. Första gången han såg Isac verkade han snarast tycka att han var otäck och sedan har det inte blivit av. Sin vana trogen snodde han Isacs mössa. Sedan verkade han mest besviken över att vi inte stannade hos honom längre än vad vi gjorde.

Yesterday Isac and I took a afternoon visit to the stable. Most of the time Isac played with the mares water, but joined me when I searched for Pepper. He wasn’t at his usual favorite spot but a totaly new one. He came up to us (after a lot of walking) and said hello to Isac for the first time. The first times he saw Isac he didn’t seemed amused and walked away and after that they just haven’t been introduced. As usual Pepper couldn’t resist to get Isac’s cap. He just love that.

Två tanter

Gårdagen blev Calinkas. Jag var för trött efter helgens sjukdom för att orka med något annat. Svårt att fånga? Tja, hon stod vid grinden och det vara bara att lägga på grimman. Väl i stallet kände jag att tant behövde massage – särskilt nacken var öm. Precis som på mig. I söndags fick jag ondare i nacken än någonsin och det spred sig till svanken och skapade spänningshuvudvärk. Precis som på Calinka (eller hennes eventuella huvudvärken vet jag inget om).

Redan när tränset åkte på började Calinka gäspa – gång på gång. Hon visste nog vad som komma skulle – dressyr. När hon lossnar i de stela musklerna gäspar hon alltid och stela muskler fanns det gott om. Konstigt nog lyckades jag lura henne så att det aldrig riktigt tog emot – annars måste hon ofta säga att “det är stelt – det tar emot – det kan jag inte göra – är du inte klok?”, men inte denna gång. Däremot tog det längre tid än beräknat att få loss henne. Högersida ville inte och inte vänster galopp. Men med mycket gymnastik löste sig det mesta.

Percy var lika söt som alltid, men Pepper verkade inte uppskatta halvstormen som var hela dagen. När han såg mig med pannlampan gick han direkt sin väg (första gången det händer).

Eftersom jag inte hade någon som kunde fota fick det bli en gammla bild.

Yesterday was Calinkas day. I was to tired after the weekends illness to have the energy to work any of the other horses. If she was hard to catch? Well, she stood at the gate so I had to put the halter on and bring her indoors… I felt that she needed some massage – especially the neck was sore. As mine – the day before I got more sore in the neck than ever, a pain that spread to back and created a headache. Exactly as at Calinka (or – I don’t know if she had a headache).

When I put the bridle on she started to yawn – a lot of times. She probably knew what was coming – dressage. When her tense muscles relaxed she yawns – something that i usually seen in the beginning of a dressage training with her – especially if it was some time since she was worked. This time she was stiff – especially her right side and left canter. But with some slow work we made most of it go away. Usually she has to say “my muscles are stiff, that might hurt, I can’t do that, are you crazy?” but this time I managed to fool her.

Percy was as sweet as always while Pepper left as soon as he saw me (first time that happens). I think he didn’t like the wind – it was a very windy day and I came there with my head lamp in the dark.

As I didn’t have anyone to make a picture I took an old one.