Julmarknad

I helgen var det julmarknad på Ekenäs. Det både ger ovanliga träningsmöjligheter och begränsar. För det första är det svårt att nå hästarna utan att gå in på marknadsområdet, att komma ut med häst är ännu svårare… Ridvägarna blockeras till viss del av besökare och bilvägen är väldigt trafikerad. Dessutom vill jag på inget sätt riskera att ställa till en olycka så jag måste vara försiktig.
Tea, Mira & Bunny look at the market.
Calinka och jag lyckades ta oss ut när det öppnade på lördag morgon. Däremot visade tant sin sanna sida och blev så nervös att vi fick skritta över vallen för att passera och inte vara en fara i trafiken. Hon var dessutom extra pigg hela turen och ökade mer i galoppen än vi gjort på flera år. Jag gissar att hon hade bra träningsvärk på söndagen. Tea fick följa med för att kolla på folk och tog det lugnare än Calinka. Hon behöver träna mer innan jag kan ta in henne helt bland folk men var ok på lite avstånd.
Söndagen fick Bunny tömköras i området och skötte sig bra medan Percy överraskade och var lite stressig när jag red nära folket som gick från parkering till marknad. Vi tog en annan väg och även hon hade mängder av energi. Kanske det som spökade?
Frida tog Pepper en vända och han lär ha blivit intresserad av allt som hände och sökt sig däråt.

Christmas market

 This weekend the traditional Christmas market were held at Ekenäs slott. It both gives some special opportunities to train the horses and makes it harder to work them. First of all it is hard to get the horses somewhere as the market blocks the way to bring them anywhere… Some of the trail roads is filled with cars and visitors. And I don’t want to cause an accident my any way so I have to be careful.
Calinka and I managed to get out at Saturday morning before it all started. But she showed her true side – getting all worked up about the people that had start to arrive so we had to pass far away from it and couldn’t be on the road as she would have been a hazard to herself. She had a ton of energy during all the ride and cantered faster than we have done in years when she got the chance. I guess she had some training related pain at Sunday. Tea got on a short walk to look at the place. She was less tense than Calinka. She needs more training before I can bring her closer, but was ok wit some distace.
At Sunday I long reined Bunny close by while Percy surprised me and got a bit tense close to the visitors. So we changed the road and she had a ton of energy. Maybe that was what got her a bit tense?
Frida took Pepper for a ride and she said he got interested into it and wanted to get closer.

Ambitionsnivån ändras genom livet

I might be 14 years old and my riding my wonderful anglo-arabian that was 26 at that time.

Som tonåring var min målsättning att hästen skulle jobbas sex dagar i veckan, året runt och omkring en timme. Trots att jag flera år hade en drygt tjugofemårig häst och aldrig tävlade eller åkt till tränare med mina hästar ( mina föräldrar vägrade bestämt köra hästsläp). Nästan alltid red jag på de hästar jag hade, red ut i skogen hela vintrarna jag kan inte minnas att jag hade någon pannlampa i mörkret. Väder och vind fick man bara acceptera.

From the same day. Passing by Ullekalv, guess my father got out and took out picture. My sister is beside the door.    

När jag som nittonåring köpte jag min första häst Calinka insåg jag att det kanske inte gick att få in riktigt lika mycket arbete. Det blev vanligare med två vilodagar i veckan och passen blev ofta snarare omkring femtio minuter (de flesta uterittsslingor tog den tiden för oss). Dessutom en belyst ridbana! Långsamt blev det fler pass från marken, löshopning, tömkörning, löslongering…

20 something doing dressage with Calinka.

En vattendelare var nog när jag fick första barnet, det minskade än mer på motionen. Calinka blev i sämre form än någonsin. Sedan kom det in flera hästar och en mängd hinder på vägen i form av förkylningar, jobbresor, ytterligare graviditet…. Så nu blir jag allt bättre på att jobba häst på kort tid, gärna flera på samma gång, från marken och med så lite utrustning som möjligt. Ridpassen är oftare 30 minuter än 60 och jobbas alla hästarna varannan dag tycker jag det går väldigt bra… När regnet öser ner föredrar både jag och åtminstone Calinka att träna trick inomhus ( övriga verkar inte heller missbelåtna).  Undrar hur det blir framåt till?

Jag kommer nog aldrig att återgå till att jobba alla hästar en timme om dagen sex dagar i veckan främst under sadel. Däremot hoppas jag på bättre kontinuitet och mer arbete. Men, alla roliga sätt att jobba häst utan att rida skulle jag inte vilja vara utan!

Ambitions change thru life

Now days: Pepper in the pasture

As a teenager my goal was to work my horse six days a week for about an hour. Even as I had a horse that was twentyfive years when I started that idea, never competed or took lessons with that horse (my parents refuse to drive me anywhere with a horse). I almost always spent time on the trails all year around and I can’t remeber that I had any head lamp even in the darkness. The weather was just to accept.

When I turned 19 I bought my first own horse (before I had only borrowed or helped neighbors) and realized that I might not have really as much time to spend with my horse. It got more common with two days of each week and I usually only spent about 50 minutes in the saddle (mostly because the trails I had access took that time for us to complete). We also had a lit up arena so we started to spend more time there, beginning to learn how to long rein, jump without a rider, work the horse free…

Now days – working horses together with my kids.

I guess one big change came with my first child, that made me work my horse even less. Calinka got less fit than ever. Then I got more horses and ton of obstacles in the form of colds, trips with work, one more pregnancy… 
So I get better and better to work my horses quickly, preferably more than one at the same time and from the ground with as little equipment as possible. It is much more common that I spend 30 minutes in the saddle at a specific horse than 60 and that the horses works every second day if I have a good period and have enough time… When the rain ours down both me and my horse prefer to stay indoors and do some trick training. I wonder what this is going to turn into?

I don’t think that I ever is going to work all my horse an hour a day six days a week mostly under saddle. But I hope they get better conditioned and more consistency in my work. And I really hope I am going to continue to work my horses in a lot of different ways!

RMHA World Pink Ride 2014

Idag var det äntligen dags, Pink Ride 2014. Från början skulle vi varit många fler, men det blev många avhopp tidigare och senare och av olika anledningar.  I alla fall så var vi fyra ryttare som genomförde ritten ifrån Sverige i år. Cissi och Patricia kom till mig med araben Ninja och så gav vi oss iväg för sådär 8 kilometer i skogen. Jag tog Percy och Patricia lånade Calinka. Längs med turen blev vädret sämre, men vi hade trevlig och väl tillbaka i stallet hade Cissi ordnat med fika. Perfekt med bullar och hästskoformade, rosa kakor!
Den fjärde ryttaren då? Frida skulle ridit Pepper med oss, men fick förhinder och tog en tur själv tidigare på morgonen. 
It was finally tine for Pink Ride 2014. We should have been many more, but due to different reasons at different times we only became four persons from Sweden this year. Cissi and Patricia got to my place with the Arab Ninja and then we took of for about 8 kilometers in the forest. I brought Percy and Patricia borrowed Calinka. Along the way the weather got worse, but we had a good time and back in the stable Cissi had prepared coffee, cinnamon rolls and pink cookies in the shape of horse shoes. Perfect for this occasion!
Calinka & Patricia

The fourth rider then? Frida should have joined us but couldn’t the set time so she took her own trail ride with Pepper earlier in the morning.

Selfie, leading Percy, Calinka behind.
Pepper in pink.
Pepper in pink once more.
Cissi & Ninja
Percy, Calinka & Patricia.

Lykta

Igår fick jag min lykta från Dune Design igår. Det är min medeyttare Maria som står bakom det och som även designat min hemsida, logotype och tagit många foton. Hon har precis börjat med att föra över foron på glas och kommer troligen börja sälja lite fler snart. Måste säga att jag är väldigt nöjd med lyktan!http://www.dunedesignstudio.se/
Yesterday I got my lantern from Dune Design. It is Maria that helps me with the horses that stand behind the company and she has also designed my homepage, my logotype and has photographed many of the pictures. She recently started to transfer photos to glas and is planning to start selling them more frequently soon. I have to say that I really like my latern! 

Semester

Det har varit lugnt på bloggen ett tag eftersom familjen varit på semester. Vi har besökt släkt och vänner i Italien. Så , sol, lite bad, mat och shopping har varit senaste veckornas schema. Härligt och välbehövligt. Inte ofta jag kan slappa sola, läsa och göra mest ingenting. Men, nu längtar jag efter att ta itu med saker igen, finns ju en del spännande saker framöver!

Hästarna lär också ha tyckte att det varit skönt med lite lugn (tack Maria och Ann-Sofie för all hjälp!), det har varit över 30 grader varmt de flesta dagarna.

Holiday

Not much has happened at the blog for some time as the family has been on vaccation in Italy, visiting family and friends. Sun, bath, food and some shopping has been our schedule the last couple of weeks. Nice and well deserved. it is not mich time that I can read books, sunbath and no nothing in particular. But, now I long to start doing a little more, there are fun things comming up!

The horses have probably also enjoyed to have a rest (thanks Maria and Ann-Sofie for all help!). It has been over 30 degrees (Celsius) most day.