Mira får en kompis

/0 Comments/in , , , /by
Eftersom Mira blev ensam fölunge har jag letat och fått tag på ett annat ensamt föl. Fabbe med mamma Kass. De verkar ha trevligt i hagen och tog det lugnt vid ihopsläppet. Med tiden hoppas jag de kommer att ha kul och leka ihop – precis som jag tycker föl ska få möjlighet att göra. Tyvärr innebär det att Pepper får vara själv ett tag.

Mira get a friend

As Mira became the only foal I have searched for a friend to her. I found Fabbe and his mum Kass. They seems to have a nice time in the pasture and everything went very calm. With some time I hope that they are going to play and have fun together – as foals should be able to according to me. Sadly this means that Pepper is alone for some time.
Look at Miras tongue!

Lärdomar årets fölningar

/0 Comments/in , , , , /by
Så var årets alla föl födda och återigen har det lärt mig mycket:
Först och främst börjar jag få en aning om hur mina ston fölar och tecken. Bunny har fölat dagtid båda gångerna och inte visat några tydliga tecken innan. Eller, juvret är fullt, bäckenbanden släppta och råmjölken håller hög nivå – men allt sker ett tag i förväg, en vecka eller så. Däremot verkar hon vilja att bra väder ska vara på ingång. Tyvärr har hon också båda gångerna fått problem med efterbörden på olika sätt. När det närmare sig föredrar hon att vara själv, hon som annars är beroende av övriga hästars sällskap.
Percy fölar däremot på morgontimmarna utan några större problem. Troligen har inte heller hon några tydliga tecken, men förra året gick råmjölkskvalitéen upp precis före fölning. Förra året ville hon ha sällskap till fölningen och blev stressad av att vara instängd, i år är det inte helt lätt att dra några slutsatser. Däremot verkar hennes föl vara klara tidigt och troligen går hon inte mer än 330 dygn, om ens det.

Knowing my mares

All of this years foalings are over and I have learned a lot.
First of all I got a hint about my mares signs before foaling. Bunny seems to prefer daytime and don’t show any obvious signs before. Or, her udder is full, her ligaments are loose – but that comes about a week or so before. No waxing but her colosteral levels are high (a week before). Still, she seems to prefer good weather and to be alone. Otherwise she don’t want that at all.  She also got problem with  the after birth both times.
Percy on the other hand foals in the morning and seems to have no problems at all. So far no obvious signs, but last year her colosteral values went up right before giving birth. Last year she wanted company during foaling, this year I don’t know. Still, she seems to foal early, probably before 330 days.

Bunny har feber

/0 Comments/in , , /by
När jag kom upp i eftermiddag till hästarna låg Bunny ner. Inget konstigt med det, men fölis såg ut att söka efter mat på mamma så jag blev misstänksam och hämtade termometern. Och jo, visst hade Bunny feber…. Som tur var fick jag tag på min underbara veterinär så att vi kunde sätta in antibiotika. Hoppas nu att allt ska bli iordning, känns som om mycket har varit lite motsträvigt. I alla fall myste vi lite jag och Bunny och fölis verkade må bra. 
Namn är däremot inte klart än – det har varit lite för mycket annat för att riktigt orka sätta sig in i det.

Bunny has fever

When I got to the stable this afternoon Bunny was laying down. Nothing strange, but as the foal tried to nurse I got suspicious and got the thermometer. And, Bunny had a fever. Luckily I got hold of my wonderful veterinarian that could help me. Now she has gotten some antibiotics and I hope that she soon gets better. Anyway, Bunny and I cuddled a little.
But, I still have no name – it has been a little bit to much to focus on that.

Bunnys dotter

/2 Comments/in , , /by
Vi har väntat ett tag på att Bunny ska föla nu. Hon har sett färdig ut ett bra tag, men inget föl. Igårkväll kollade jag till henne liksom imorse. Extra noga eftersom jag skulle bort på ett möte hela dagen en timme hemifrån med jobbet idag. Det fanns inget särskilt som tydde på att hon skulle föla dagtid och trots allt är det inte den vanligaste tiden. Men, för säkerhetsskull hade jag pratat med Maria igår och kollat så hon var hemma. 
Och jo, vid 11.36 ringde birth alarmet. Jag fick ringa Maria och vid 11.50 fick jag sms om att ett par framhovar var påväg ut. Maria hade inte hunnit äta lunch och lämnat hunden hemma så hon behövde bytas av, men jag kunde inte åka eftersom vi var flera som samåkte… Kristian då – jo det var tanken ända tills Isac blev dålig i magen precis när de skulle åka… Ann-Sofie som bor i närheten kunde rycka ut en stund innan hon måste till jobbet och Maria fick återgå – trots feber. Dessutom tog det ett tag innan lillan hittade maten och efterbörden ville inte alls komma…
Tillslut kom jag i alla fall hem och på plats. Medan jag vakade kom äntligen efterbörden och båda verkar nu må bra! Nu ska vi bara klura ut ett bra namn.
Just det – hon är en silversvart fin tjej utan några större tecken. Kasnke är hon även konstnatskimmel.

Bunnys daugther

We have waited for Bunny to foal now for awhile. She has looked ready quite a while, but no foal. Yesterday evening I looked at her, as well as this morning. Carefully as I were schedule for a special meeting all day at work – and an hour by car from work. Nothing special, and day time foaling isn’t the most usual anyway. Just for safety I had talked to Maria and checked that she was at home.
And, at 11.36 the birth alarm called. I called Maria and she texted me at 11.50 that she saw a pair of front feet. Maria hadn’t had lunch and left the dog in a hurry so she needed to get back home. I couldn’t go as we were carpooling. But my husband and the kids… That seemed ok until Isac got a bad stomach when they were going to leave… Ann-Sofie is a friend that lives close by and she could give Maria a break, but had to leave later to get to work. So poor Maria had to get back – she had fever. Of course it took some time before the baby would nurse and the afterbirth didn’t want to get out at all…
Finally I got home and could take over. Then everything started to go right and both seems to be fine! Now we just need to come up with a name!

By the way – she is a silver black (chocolate) with very little white on her feet. She might also be roan.

All family – mum, dad and baby (but mum is not very happy with dad…)

“What did I do wrong?”

Ullekalvs Angelo

/0 Comments/in , , /by
I natt hade jag en dröm – Percy dog. Det var inte en så stark dröm, men för en gångs skull kom jag ihåg vad jag hade drömt lite vagt. En påminnelse om hur mycket jag gillar henne, hur hemskt det skulle vara om hon inte fanns mera. Väl uppe i stallet skulle jag fira Calinka som fyller 19 år. Jag trodde ett tag att Bunny skulle föla under natten eftersom den 30 april är ett speciellt fölningsdatum för mig. 
Den 30 april 1994 föddes nämligen det första föl jag fick träffa på, ett litet brunt stoföl med stjärn och två vita bakben. Året därpå föddes Calinka – den 30 april och det andra fölet som jag träffade när det var bara timmarna gammal. Även hon ett sto med stjärn och vita tecken på bakbenen.
A small star and so sweet.
När jag nu hade ett sto som kunde föla 30 april tänkte jag att det inte alls vore omöjligt, skulle det bli ett stoföl med stjärn och vita bakben skulle jag dessutom nästan bli tvungen att behålla det… Men, Bunny verkade inte redo, så jag sov hemma och lät henne bära Birth Alarmet som vanligt.
När jag kom upp till stallet var allt så rofyllt, alla hästarna verkade sova. Jag släppte in ett par och tänkte låta Percy och Bunny beta lite ute ihop. Sedan gick jag upp till sjukboxen där Percy sovit pga att hovbandagen inte håller för att röra sig hela dagarna i hagen. Där låg hennes föl. En liten hingst visade det sig vara, men fosterhinnor var inte brutna och han var kall. 306 dagars dräktighet, inte hade jag börjat vakta på henne ännu. 
Sleep well, little angel.
Ullekalvs Angelo, en fin, stor hingtunge, troligen brun och konstantskimmel. Trots att han var född så tidigt såg han inte tidig ut. Så bråttom att komma ut, så bråttom att komma till Ullekalv. En häst med en speciel födelsedag; en lite stjärn hade han med och lite, lite vitt på ett bakben. Nu ligger han begravd på Ullekalv, den första Rockyn på gårdens mark. Jag önskar så att det hade tagit en annan vänding.
Percy verkar efter omständigheterna må bra, lite lätt stressad, men annars ok. Det är inte omöjligt att spiken hon fick i hoven orsakade stress och smärta så att fölningen satte igång lite för tidigt. I samråd med veterinär bestämde vi oss för att inte leta vidare efter dödsorsaken.
At Ullekalv.
I had a dream last night. Percy died. It didn’t wake me up in horror, just reminding me how much I like that horse and how devastated I would be if she wouldn’t be around. In the stable I planned to celebrate Calinkas birthday as she turns 19 today. For sometime I thought Bunny would foal tonight as April 30 is a special date for me.
April 30 the first foal that I ever got close to was born. E bay filly with a star and two white hind feet. The following year Calinka was born April 30- a black filly with a star and two white hind feet. The second foal that I got to meet when she was only a couple of hours old.
Now when I had a a mare that could foal April 30 I thought that would be the day. A filly with star and two white hind feet – and how would I then be able to sell such a foal? But Bunny didn’t seem to be ready so I left her with the Birth Alarm and slept at home.
When I came to the stable everything was so peaceful, the horses where napping. I let some of them in doors and feed Bunny and Percy in the pasture – then they could graze a little while I pampered Calinka. I got up to Percy’s stall where she had spent the night – her hoof bandage break if she is in the big pasture all day. There I found the foal. A small colt but still in the sack and cold. 306 days of pregnancy. I hadn’t really started to look closely at her.
Ullekalvs Angelo, a big, beautiful colt, probably bay and roan. He didn’t look small at all. But in such a hurry, so in a rush to get to Ullekalv. A horse with a special birthday, with a small star and a little white on one hind foot. Now he is buried at Ullekalv, the first Rocky to get the farm. I wish that thing had been different.
Percy seems to do fine during the circumstances, a little tense, but OK. It is not impossible that the nail she got in the hoof stressed her so that she got in labor a little bit to early. Together with the vet we decides to not look further into why he died.