Härlig dag

3 timmar och 4 hästar jobbade. Jag är nöjd! Må vara att det inte blev så långa pass, men bra
Embla posing.
Pepper
sådana. Skulle jag lagt mer tid på något skulle det varit att mysa i stallet. Calinka fick ett kort dressyrpass; banan var hård och knagglig och hon var ute igår. Bunny fick även hon jobba på banan och visade sig förstå sidoförflyttning på volt utan att vi provat det tidigare. Kul! Sedan vaknade David, men de 10 minuterna tror jag var effektiva och lärorika för Bunny. David somnade om mot stallet så jag kunde fixa med mat och vatten. När han vaknat och fått lite mat blev det ett kort tömkörningspass av Percy (hon tröttnar lätt på banan) och lek med Pepper i hagen medan Embla fick vara utan mamma i hagen (mer om det i annat inlägg). En nöjd David i bärsjal så klart.

Nice day

3 hours and 4 horses worked. I am content! It wasn’t very long working sessions, but good ones. I hadn’t put more time even if I have had it, I should have spent it cuddling in the stable maybe. Calinka was worked shortly at dressage; the arena was hard and she worked yesterday as well. Bunny also got to work in the arena and learned to work in a circle, making it larger and smaller by crossing her legs/sidepass. We had not tried that before so it was nice that she did so good. Even if David woke up after 10 minutes I think this was a really good session for Bunny. David got back to sleep so I fixed food and water and then he had woken up again and got feed. The day ended with a short long rein session with Percy (she easily gets bored) and some play with Pepper in the field while Embla was turned out alone for the first time (more about that in another post). David was happy being carried around with me.

Isac – fotograf

Om man behöver motionera hästar men har barn med sig vad gör man då? Idag lyckades jag roa Isac genom att han fick fotografera medan jag tömkörde Bunny ett kort pass och sedan fick han “rida” på Calinka så att hon fick gå en promenad. 
Teas fot var mycket bättre och jag tror jag fick till ett bandage – får se om det sitter kvar när jag åker upp ikväll.

Isac – photographer

If you need to work horses and have brought children with you? Today I managed to entertain Isac by letting him photograph while I long reined Bunny shortly. Then he “rode” Calinka and that way she got a walk.
Teas foot, in the right “wall” is the opened abscess

Teas hoof is much better and I think I manged to wrap it. I’ll see tonight if it worked.

A new bandage.
Isac’s photos.
Bunny spends most time in this frame while long reined.
Here I give the aids for haunches in, first try and she answered well!
Never been this far away, maybe 40 minutes walk in total

En bra dag

Got his nose in everything…
Idag satt jag upp på Pepper. Lite blåsigt idag med, men inte som sist. Tack och lov verkade han inte påverkad av olyckan senast utan skötte sig precis som han brukar. Vi hade därmed ett roligt dressyrpass och lite skoj på vägen runtomkring medan David sov i vagnen.
David sov så bra att jag till och med han rida Calinka lite i dressyr. Hon är stel och kantig igen och  grinar rejält när man börjar – hon måste visa på hur mycket hennes kropp tar emot. Det blev i alla fall ett bra pass därmed (barbacka) och hon kom precis loss tills David vakande.
Sedan var jag klar med vad jag hade tänkt mig, bara lite småsaker kvar som ny hösilagebal, vatten, lite lätt raspning (enligt hovslagarens rekommendation) på några hovar, äpplestretch och borttagande av mängder med kardborrar i manar och svansar (Tea var dagens värsta).
…Or his mouth..
Dessutom koll med viktbandet. Pepper har äntligen kommitupp på över 500 kg, den vikt jag hela tiden tänkt att han borde ha. Calinka var tillbakak på dryga 500 kg med (hon gick upp en vända i somras) och Percy var i ganska bra skick medan jag tycker Bunny väger för lite med omkring 430 kg. Jag vet inte hur nära sanningen viktbandet ligger, men jag har i alla fall sett skillnaden. Ska man tro på bandet väger fölisarna ungefär lika mycket, strax under 200 kg.

A good day

Today I got on Peppers back. It was a little windy today as well. Thankfully he didn’t seem to be bothered about a rider, it was the first time since the accident. We had a lot of fun, doing some dressage and playing a little at the road around while David slept in stroller.
The horses spends a lot time eating here now…
David slept so much that I got time to do dressage with Calinka as well. She is stiff and not very happy in the beginning – she has to show how  much her body complains. We got a good work and while I got her to loose up David woke up.
Then I were finished with what I had planned and just some small stuff left, like a new hay roll, water, an easy trim at the hoofs of some horses (according to the farriers recommendation), apple stretch and a lot of thistles to detangle from mane and tails.(Tea was today’s worst).
I also checked the foals weight with the weight tape. Pepper has finally got the weight I always thought he should have, a little above 500 kg. Calinka has lost some weight since the summer and Percy is ok. Bunny instead a little to thin, only about 430 kg. I don’t know how close the truth the weight tape is, but I can see the differences. If you believe the tape, both foals were just below 200 kg.

Ny barnvakt?

New babysitter?
(She was very curios and calm so I let her come and say hello)

TREC

Pepper and Bunny didn’t care more than this about all horses that came.In the front, Ulrika and her Thoroughbred, to the right Frida and Diva.  
För ett drygt år fick jag höra talas om TREC. Det lät som om det skulle kunna vara något för mina hästar så jag gick med i dess svenska Facebook grupp och har läst på lite om grenen. Pga unga och dräktiga ston och min egen graviditet vart årets mål att vara med på en träning, utan häst. Jag insåg för ett tag sedan att året snart är slut och frågade om det skulle bli någon träning i närheten under hösten… Det slutade med en träning hemma hos mig! I lördags var det dags.
Calinka var självskriven att hon skulle vara med och sedan ville jag testa Rockisarna. Pga liten hungrig bebis lät jag bli att ta Pepper: första gången han skulle ut bland ett antal hästar verkade det inte idealt med den kombinationen. Jag vet ju inte hur han kommer att reagera på det. Percy var första valet då hon är riden lite mera. Tyvärr kunde Bunny inte vara med då hon inte såg helt ok ut igår, troligen pga den mugg hon precis ådragit sig.

Camilla and her Icelandic horse. And Embla.
Nanette red Calinka och testade orienteringsfasen. Själv ledde jag Embla upp medan Helena tog Percy. David åkte med i bärsjalen.  Embla fick följa med då alla mina andra hästar hade fått stå inne annars, att ta med Embla verkade vara den enklaste lösningen. Totalt var det tolv ekipage med och några människor på marken. Bland anant Sylvia som har de andra Rockisarna och Ann-Sofie som jag hade Calinka uppstallad hos tidigare.
Percy and I.
Percy skötte sig utmärkt; hon fick hoppa en stock som första hinder – hon som aldrig hoppat med ryttare. Första gången stannade hon för att sedan tveksamt ta sig över, andra gången tog hon sig över. Vattnet missade vi, men skrittade igenom en gång, efter några andra på väg mot ridbanan. Där testars labyrint (inga problem, hur nu det var möjligt med en häst som tveksamt kan sidförande skänkel). Sedan blev det ryggning mellan bommar. Det gick sådär, men Calinka hade större problem, hon avskyr att backa mellan bommar och ska bara gå på dem. Percy är dessutom bara ryggad ett par gånger tidigare. Slalom, mellan bommar och låga grenar flöt på bra – vi tog det i skritt och tölt.
Avslutningen blev ett upp/nerhopp och där kom problemen. Percy trodde tydligen att hon behövde hoppas jättestort för att komma ner… Hon vart inte så villig och vi testade flera gånger när jag ledde henne. Tyvärr gick tränset sönder i detta så vi fick snabbt avbryta och ta på grimma och gav oss ganska snart efteråt hemmåt. Men först fick jag sitta upp på Calinka eftersom hon helt glömt bort att hon kunde hoppa upp och ner på en bank.
We got some space, but why not fold down?
I övrigt har jag lite dålig koll på hur det gick för Nanette och Calinka då vi var i olika grupper och jag mest såg dem på avstånd. Jag vet att orienteringen fick henne att stressa upp sig lite, hon var inte den vanliga, lugna Calinka. Oavsett såg Calinka nöjd ut i slutet av dagen. Embla skötte sig också bra, gnäggade bara lite efter mamma. Men så fick ju också Embla vara med mamma mesta tiden.
Calinka first, Percy following
Mål för nästa år? Vi får se, det är ännu inte beslutat; kanske att alla hästarna ska ha fått vara med på en träning? Eller att vi åker iväg någonstans på träning? Eller kanske en tävling? Jag tror jag avvkatar lite med att bestämma mig. Stona ska ha föl även nästa år så det är lite begränsande. Detta år lyckades jag med mer än vad jag föresatt mig.
Och ett stort TACK till alla som hjälpte till: instruktörer som talade om hur allting skulle göras, övriga deltagare och de som jag lyckades “leasa” ut mina saker till, baby, hund och bil.  Det gjorde det möjligt för mig att träna Percy.

Foton från Nanette och Helena. Och nej, alla ryttare är tyvärr inte fångade på bild och jag har missa några hästars namn.

TREC

Nanette and Calinka
About a year ago I heard about TREC for the first time. It sounded as something that would suit my horses so I joined the Swedish Facebook group and read a little about the sport. Because of my own pregnancy and the age and pregnancy of my mares the goal for this year was to participate in one training – without horse.  Not long ago I realized that the year is going to end soon and therefor I asked at the FB group if there would be any training in the neighborhood during the Autumn… It ended with a training at my place! This Saturday.
Slalom
As an old and rather well educated lady Calinka could participate and then I wanted to try the Rockies. Because of a hungry baby I didn’t bring Pepper: first time around other horses I want to be able to focus solely on him as I don’t know how he is going to react. Percy was my first choice tas I have spent more time on her back. If Bunny hadn’t looked a little bit stiff/lame/something I would have brought her to, but she got to stay home.
Camilla.
Nannette got Calinka and tried the orienting phase with her. I led Embla  directly to the training area while my friend Helena brought Percy. David was carried at my stomach. I turned out to be a long day at the cross-country course that is a couple of kilometers away. I brought Embla as it seemed to be the easiest solution. If she had been home all my horses had to spent all day indoors.There were twelve horses totally (+ Embla) and some more people on the ground.
Felt as I feed David half of the time…
Percy behaved perfectly: she started of with jumping a log – she  has never been jumped with a rider before. First time she stopped and took it from a stand still, but the next it worked a little better. We missed the water, but passed thru it on our way to the arena to try some other obstacle. No problems according to Percy – as she followed the others. Then we tried the labyrinth (no problems, strangely enough as she can’t sideway aids very well). Then backing up between the pole. It went ok, but she as only been asked to back up at two training sessions before. And Calinka had bigger problemes (She hates to back up between poles and only walks at them). Slalom, under low branches and between poles was no problems and we did it in both walk and gait.

Amanda and her Icelandic hors

We finished with jumping up and down and Percy didn’t like to get down. She thought she needed to make a huge jump to get down… We tried it some time with me leading her but she didn’t like it any better. Then my bridle broke and we got to put the halter on and walked back home some time after that. But first I got on Calinka’s back and persuade her to jump up as she seemed to have forgotten that she could.

All over I don’t have the best idea how Calinka did, but I think it was ok. She got a bit worked up at the beginning. However she seemed content at the end of the day. Embla also did fine, neighing some for her mum as she watch by the side.
Goals for next year? I don’t know yet: maybe that all horse should have tried a “real” training? That we travel somewhere for training? Or a competition? I wait some to deiced. That both mares are having babies next year is also a bit in the puzzle. At least this year I more than fulfilled my goal!
And a big THANK YOU for those that helped; the instructors, all participant and to all that I “leased” my “things”, baby, dog and car. That made it possible for me to work Percy.
Photos from Nanette and Helena. Sadly not all horses and riders got caught and I missed some of the horses names.
Backing up.
Embla watching mum.
The labyrinth.
Sylvia and Sunshine and Natalie and camargue Vicomte
Embla and David – both about the same age – watching TREC.

The jump that made me got on Calinkas back
Me and Calinka again.
Frida and Diva in the front, Greger behind.
From left: Greger, Percy and I, Amanda

Nanettes husband Björn, their daugther Tora and Mika helping out form the ground.
AnnSofie and arabian Minsta and me with David

Back home, nice to relax.