Ett barn mindre

/0 Comments/in , , , , , , , , , /by
Percy and Björn
I måndags åkte stora sonen, Isac 4 år med farföräldrarna på en vecka. Så, plötsligt är det lugnare än vanligt hemma och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Lite mer tid i stallet har det nog blivit, men eftersom David inte är mycket för att sova är det ändå inte helt lätt att jobba hästarna…
My safety west makes me look a little stiff..
Innan Isac for hann jag i alla fall rida ut en tur på Pepper. Det fick mig verkligen att tänka på hur grön han är – han tittar på saker som han borde vara van vid. Nåja – bilar, halmbalar och annat som många hästar brukar reagera å sötr honom inte alls – däremot konstiga skuggor i dikeskanten får honom att glida över till andra sidan (tack och lov glider han bara, inga tydliga skyggningar här). Han var nog fortfarande lite trött efter lördagens ritt så vi tog det ganska lungt. När han väl var klar blev det var sin kort tur med Percy och Bunny. Percy tog det lungt som alltid, men även Bunny när vi nu gick utanför hagen. Den enda som inte helt gillade läget var Embla som var själv i boxen – tydligen ska Calinka dela box med henne och inte stå i boxen bredvid… Tea däremot verkar ta det lungt att stå helt själv, i alla fall om det finns hästar i stallet.
Sandra motionerade tog ut Calinka under tisdagen – Pepper ville visst inte alls. Därmed satt jag upp på honom idag, men allt verkade lungt. Nanette tog därför över honom och vilken skillnad det blev när han kom ut på stubbåkern – hela hästen lyste upp! Däremot bröt han snabt av galoppen så kanske är han fortfarande lite tagen av våran galopp…
Björn tog ut Percy en vända runt husen och jag på Calinka och Björn på Bunny tog samma tur medan Nanette passade bebisarna. 

One child less

At Monday my big son, Isac 4 years, went with his grandparents for a week. All of a sudden I only had one child to care for, so I hardly know what to do sometimes. I guess it has been some more time in the stable, but as David don’t sleep a lot it is hard to work the horses….
Nanette and Pepper coming back from the field, he is so happy here even if it doesn’t show very well in the picture.
Before Isac left I got time to bring Pepper put for a short trail ride. It reminded me about how little he has done as he reacted at thing where he shouldn’t, typical for a green horse. Well, cars and big hay roles isn’t a problem, it is those small things that he notices. like a shadow in the ditch. That makes him glide to the other side of the road (thankfully he don’t spook, just glide away). He was probably a little tired from Saturdays adventures so we made it rather slow. Back home I brought Percy and Bunny for work. Percy was as cool as ever, and Bunny as well as we this time went outside the pasture. The only one who didn’t like it was Embla that was left alone int the stall. Apparently it is ok if she is left in the same stall as Calinka – not if Calinka is visible and in the stall next to Emblas. Tea on the other hand was fine alone – as long as there were together horses within the stable.
During Tuesday Sandra worked Calinka – Pepper didn’t want to. Therefore I got on his back today, but he seemed cool. Nanette took over him after some time and let him be at the field. He got a totally other attitude – he was so happy! But he broke the canter rather quickly – maybe he is a little soare yet since Saturday?
Björn brought Percy out for a short trip around the houses. The he and I brought Calinka and Bunny the same route while Nanette watched the babies.

Mer egentid

/0 Comments/in , , , , /by

Att ha gäster har sina fördelar, idag blev det mer egentid i stallet. Därmed blev det en efterlängtad skrittur på Calinka med Mika i släptåg. Calinka har på sistone visat att hon vill umgås, hon följer mig ofta runt i hagen. 

Pepper, Bunny och Tea däremot har njutit så av gräset att de inte riktigt hör när jag visslar på dem; i vanliga fall kommer de då. Jag hann ändå rida Bunny några minuter i hagen. Tanken var att Tea skulle med, men hon stannade i stallet… Därmed gick Bunny och gnäggade och ville tillbaka till stallet medan Tea inte visade sig. Bunny skötte sig ändå bra och vi roade oss med att gå över ett antal diken i hagen. Inga problem sa Bunny. Tea fick sedan prova att bli ledd själv till hagen och vara själv den minut det tog innan mamma kom ut. Lite stressad blev hon, men allt gick kanonbra!  Det kommer bli kul att jobba mer med Tea i framtiden. 

More time alone

To have guests have its advantages; today I got more time alone in the stable. Therefor I could take Calinka for a walk at the road that we both had waited long for. Mika joined us. Calinka has really wanted my attention lately – she has been following me around in the pasture a lot. 

Pepper, Bunny and Tea instead have enjoyed the grass so much that they didn’t hear when I whistle, usually they arrives when I do. Anyway, I got time to ride Bunny for a couple of minutes in the pasture. The plan was to let Tea come along but she stayed in the stable. That made Bunny call out for her and wanted to go back to the stable. But Tea didn’t show up. Bunny behaved well according to the situation and we tried to pass some ditches in the pasture. No problems said Bunny. Then Tea got to try to be led alone to the pasture and wait there the minute it took until I got her mum outside as well. Tea got a little nervous but did fine. It is going to be fun to work more with her in the future!

Egentid

/0 Comments/in , , /by
Med en bebis som i vissa fall verkar äta konstant är det inte alltid lätt att få något gjort i stallet ( eller hemma). Bärselen i all ära, men ännu har jag inte löst hur det skulle vara säkert om jag satt på hästryggen. Därför är dagar som idag väldigt värdefulla – 1.5 timme drygt SJÄLV i stallet. Hade tiden räckt hade jag tagit ut både Calinka och Pepper men det fick bli bara Pepper eftersom han så sällan rids ut nu ( och han trivs bäst ute i skog och mark). Inte för att vi kom så långt – det blev fram och tillbaka på en grusväg och kanske 35 minuter totalt, men ändå. Pepper fick trav och galoppera (tur att det fanns bra gräskanter) mest hela tiden och jag kände hur han uppskattade det. jag med – det har jag inte kunnat göra sedan i början av året och då var det mest snö och is överallt…

Alone time

With a baby that sometimes seems to do nothing else than eat it is not easy to get anything done in the stable ( or at home). I have good possabilitys to carry David, but that that doesn’t help if I want to ride.

Therefor is days like today very valuable; 1,5 hours ALONE in the stable. Had there been time I would have worked both Calinka and Pepper. But I chose Pepper as he don’t get to be trail ridden often (and that is what he likes the most). Not that we went for a very long tour, about 35 minutes only back and fourth a road, but still… Pepper got to trot and canter ( happily there was grass by the side of the road).

Överambitiös? Nejdå!

/0 Comments/in , , , , /by
Igår tyckte jag att det räckte att motionera Pepper eftersom alla hästarna hade fått komma ut dagen innan. Sagt och gjort, vi tog en promenad han och jag – och så barnvagnen. Trots att klockan var elva och det kanske var på väg att bli sommarens varmaste dag kändes det helt ok. Det var till och med så skönt och David sov så bra i vagen att jag bestämde mig för att gå en runda och inte bara fram och tillbaka längs med samma väg. Så, vi gick runt en åker med en gräskant runt. Första halvan var bra, men när vi var längst bort vaknade David och var inte nöjd. I ungefär samma veva blev vägen mycket sämre och ju närmare hem vi kom dessto sämre blev den – vagnen fastnade i det långa gräset eller på jordhögarna som låg under gräset med jämna mellanrum. Jag kan dessutom säga att våran barnvagn är väldigt terrängående (jag har testat mycket…) Dessutom passade Pepper så klart på att äta lite gräs så han fungerade som en liten handbroms.
Innan vi kom tillbaka på askfaltsvägen som skulle ta oss hem hann jag bli mer än högröd, genomsvettig och lite stressad. David var ledsen, men jag kunde inte ta upp honom – solen stekte och skuggan verkade ha flytt mitt närområde. Vi kom hem i alla fall, och egentligen var det en härlig tur. Pepper var nöjd och skötte sig bra – särskilt när vi mötte bilar på hemvägen. Men, det kan ta ett tag innan jag tar samma promenad igen med barnvagn.
Idag hade jag turen att ha maken med i stallet och smet därför iväg en liten tur med Pepper längs med grusvägarna – vi var borta 20-25 minuter, men i alla fall. Pepper blev varm och det var den längsta tur jag har kunnat ta hemifrån sedan jag fick David (om man nu inte räknar barnvagnspromenaderna). Som avslutnig visade Pepper att han visst kan galoppskänkel – om han får galoppera på en äng (och inte på grusväg eller ridbanan). Isac skrittade Calinka en tur (med mig som förare).

To ambitious? No!

Yesterday I thought that I only had to work Pepper as everyone had been out the previous day, So, we took a walk with the stroller. It was nice – even if it was around eleven AM and might turn into this summers warmest day. It was so good, and David slept so nicely that I decided to walk a little longer than planned – to not only go the same way back and fourth. To do that we have to walk at a the border of a field, but it is ok as it is only grass there.The first half of the grass went fine, but farthest away David woke up and wasn’t happy. About the same time the “road” got much worse: the stroller got stuck repeatedly in the grass and the uneven ground beneath it. (Or stroller works very well in the terrain, but apparently not here). And of course Pepper used the time to graze to he became as extra weight slowing us down even more.

Before we got back on a normal (asphalt) road I was all red faced, sweaty and a little stressed. There were no place where I could pick up and comfort David as the sun was so strong and the shadow was far away. Anyway, we got back to the stable and it was a nice walk (mostly). But, it is going to take some time before I try the same thing again with the stroller.

Today I had the luck to have my husband with me in the stable so I sneaked out and used the opportunity: Pepper and I took of along the road. Only for 20-25 minutes, but that is longer than anytime since I got David (except for the walks with the stroller and horse). Nearly back home Pepper showed me that he can canter on cue – if asked at a field of grass (not the harder roads or the smaller arena). Isac walked Calinka (with med leading here along).

Alla hästar jobbade – det var länge sedan!

/0 Comments/in , , , , , , /by

Idag var en (varm) och effektiv dag!
Sandra är tillbaka från semesterresa och behövde lite uppdatering på vad som hänt sedan sist och så kom det besök som var nyfikna på Rockisar. Sandra började med att skritta ut Calinka en halvtimme medan jag fixade iordning Pepper som jag visade upp för besökarna. Jag känner att det finns mycket kvar att jobba på med den hästen – både våran kommunikation och rent inlärningsmässigt. Nåja, jag hoppas att det inte såg alltför hemskt ut och vi fick ju i alla fall till alla gångarter under ryttare. Dessutom fick besökarna passa David som en stund inte var helt nöjd med att vila i vagnen. Sandra fick även prova att sitta upp på honom för första gången och det gick bra, men hon förstod vad jag menade med att han är lite stel…

Bunny fick mysa massor med gästerna och var så nöjd. Sedan tog jag även ut henne i kanske femton minuter för att se hur hon kändes. Jag hade sett ett par små saker som jag inte visste vad det var när Nannette red henne – var det för att de inte kände varandra, var det stress över att jobba med fölunge, eller något annat? För att veta om jag kan låta andra rida henne eller eventuellt behöver förvarna eller tipsa om något ville jag själv testa. När jag red kändes det bra, så det var nog att de inte lärt känna varandra ännu.

Sedan blev det samma sak för Percy för att se hur hon reagerade, men en ännu kortare tur. Percy var lugnare över att ha fölis med än Bunny och kunde koncentrera sig på jobbet bättre. Men, så är hon ju också riden mer och känner mig bättre ridmässigt. Vad som återigen slog mig med Bunny är hur hon känns så hemma, som om jag suttit på henne tusen gånger tidigare.
Maken och Isac kom upp en vända för att fixa ett par detaljer med en dörr så dagen avslutades med att Isac skrittade en vända på Calinka så att hon tom fick två pass idag. Härligt!

All horses worked – that was a long time since that happened!

Today was a (warm) and efficient day!
Sandra is back from her vacation and needed some update about what have happened lately and we had visitors that wanted to meet Rockies. Sandra started with 30 bareback minutes in walk with Calinka while I prepared Pepper for the visitors.I feel that there is much to work with with him  – both our communication and things he need to learn. Well, we get there some time and I hope it didn’t look to bad. At least the got to see him in all gaits. The guest also had to look after David that felt that the stroller wasn’t the place for him for some time. And as a bonus Sandra got to try Pepper for the first time. It went well, but she understood what I meant with him being a little stiff right now…
Bunny got to cuddle a lot with the guests and was very happy. Then I brought her out for maybe fifteen minutes to see what she felt like. When Nanette rode her I saw some small details that I didn’t know what is was; their lack of knowledge of each other, stress from having Tea around or something else? Therefore I wanted to try by my self to know if I can let others ride her and if I have to warn or give a tip about something. With me she was fine anyway, so it was probably only a matter of Nanette and Bunny not knowing each other . What strikes me with Bunny is how familiar she feels, I just get on as I have done that a thousand times.
Then I tried Percy the same way to see her reaction, but even shorter than Bunny. Percy was calmer in the situation than Bunny and concentrated better on me. But, she both knows me better and is worked more.

My husband and Isac arrived later to fix a couple of details with a door and the day finished with Isac riding Calinka for a short time. Nice!