Annorlunda vecka

/0 Comments/in , , , , , /by
Så, hur gick då veckan som vi var “hemma själva” Isac och jag?
Måndagen fungerade efter förutsättningarna bra, vi tog in hästarna, gav kraftfoder och pysslade lite med dem. Isac tycker det är roligt att ge dem godis så då tränade vi på tricket att lyfta bakbenet igen.  Jag började även fundera på nya trick och började med att knacka på ett framben för att få hästen att lyfta det för en godis. Är inte säker att min taktik var den bästa, men även jag behöver träna för att lära mig hur jag ska lära hästarna bättre. Mycket mer hann vi inte innan det var dags att åka hem och slänga fram mat på bordet.
Tisdagen tog Maria hand om hästarna, liksom torsdagen. Då fick Calinka lite motion, vilket hon mår bäst av. Onsdagen förlöpte ungefär som måndagen och fredagen borde blivit en likadan dag men då hästarna kommit åt att äta på alla mina hösilagebalar var jag mindre glad och det var länge sedan jag var på så uruselt humör.
Lördagen lyckades jag faktiskt få ta ut och tömköra Pepper i snön. Hann njöt av att springa och det blev ingen egentlig träning utan bara ett sätt för honom att bli motiverad att springa lite. Därmed fick ahn också till största del välja hastighet själv, och så bytte jag varv då och då. Isac lekte med en pulka i närheten. Avslutningen blev en kort ridtur på Bunny för Isacs del och då även Mika fick chansen att röra lite på benen. Under veckan har hennes motion blivit så där minst sagt, men hon har fått följa med till stallet varje gång vi varit där.
Idag kunde jag äntligen åka till stallet själv och hästarna välkomnade mig. Calinka fick en timmes lång ridtur som vi båda njöt av även om jag förvånade mig själv med att känna mig ovanligt obalanserad i sadeln. Däremot hade vi olika uppfattning om hur fort det skulle gå. Percy hade inte varit ute på länge och under de få centimetar snö som kom i veckan är det ofta is. Vi tog oss i alla fall utan problem till ett fält och red ett varv där även om jag tror att det var jobbigt med skaren. Därmed fick även Percy välja gångart fritt, det blev lite galopp, lite tölt eller liknande och en del trav. Så, inte så träningsmässigt givande, men kul eftersom det var så länge sedan vi var ute. Som avslutning på mitt besök såg jag till att det nu går el runt hösilagebalarna, förut var det bara en eltråd utan el. Hoppas det kan hålla damerna borta.

Och i och med att min vecka har varit annlorlunda har det också inneburit att jag hunnit göra lite små redigeringar på bloggen, börjat kolla på hemsidan och hur aktuell den är samt hört av mig till kompisar. VIlket inte är helt fel.

So, how did the week go, beeing home “alone” with my son?
Monday started well, given the conditions, we brought the horses in, feed the and cuddled a little with them. Isac likes to give them food so we worked on the trick when they lift a hind leg and gets a treat. I also started teaching a new thing – tapping the front leg with a whip and give a treat when they lift it. I am not sure I used the best tactic, but I guess I need some time to figure out how to be a good teacher when it comes to those kind of things. Then we had to go home to get some food on the table.
Tuesday Maria cared fore the horses, as well as Thursday. That way Calinka got to work a little. Wednesday was pretty much the same as Monday and Friday could have been if I didn’t find that the mares had been chewing on all my food, a little bit here and a little there. It was a long times since I was in such a bad mood as tall the food might be destroyed.
OK, not the best pic of Bunny, but I wanted to show her belly.  She is not very big yet.
During Saturday I managed to long rein Pepper in the snow. he enjoyed running around and I let him do that, instead of proper “training”. Therefore he was allowed to choose  speed and I changed direction now and then. At the same time Isac played in the snow close by.We finished with bringing Bunny for a short walk with Isac on her back and Mika joining us. Mika hasn’t really got a lot of work this week even if she has joined us to the stable each time.
Today I finally could go and visit my horses all alone and they welcomed me. I brought Calinka for an hour on the trail that both of us enjoyed, even if we argued about the speed. I got a bit surprised to find that I was out of shape and more unbalanced than I have been for a long time. Percy hadn’t been out for a long time and under the few centimeters of snow that we got this week there is pure ice. Still, we found a way to safely get to a field where I could give her some more freedom. As the snow is a bit hard she got to choose speed herself so we did a little gaiting, more trotting (as she never does otherwise) and some canter. Maybe not very much training, but we had a good time. Before going home I redid the fencing around my hay to electrify it – it has only been a thread before but now it should be an electric fence. Hope that keep them out.

And because my week has been unual I also got time to do some small changes at the blog, begin to look at the homepage and how updtaed that is and to talk to friend. Not bad either to find time for those things.

Häst och barn – igen

/0 Comments/in , , , , , , /by
I also got a movie from this, but I can’t turn it right on the internet…

Så, då var det dags igen för att försöka motionera häst, barn och hund på något effektivt sätt, tillsammans…

Idag red vi ut en kort vända på Calinka med lös hund (= en häst och en hund motionerade), så att jag sedan kunde rida ett mycket kort dressyrpass på en lite stel häst som hade en hel del problem med galoppen. Pepper ville absolut ha uppmärksamhet så jag borstade honom och under tiden kom Isac på att han kunde ge Pepper hans bitleksak… Jag tror att båda tyckte det var kul.
Dessutom fick Percy lite uppmärksamhet (hon funderade på att förstöra hela boxen eftersom ingen verkade se henne) och så fick alla hästarna jobba på att lyfta bakbenet för att få en godis. Lite tankeövning med andra ord, vilket de älskar.
Katten och Isac lyckades jag också motionera, båda verkade lika nöjda…


Once again I have to try to work the horses, the dog and the child at the same time…

Today we took a short trip with Calinka and Mika running free ( =dog and one horse ok) and then I did some dressage for a very short time on a stiff horse that had some trouble with her canter. Pepper really wanted some attention so I groomed him and Isac taught that he could give him his toy… It seemd as both liked it.
Percy also demanded attention (otherwise she thought of destroying the stall as no one seemed to notice her) and all horses got to lift there hind leg to get a treat. They had to do some thinking in other words – and they love that.

Jul i Italien

/0 Comments/in , , /by
Min man har sin släkt i Italien och nu var det länge sedan vi var där så i höstas bestämde vi oss för att fira jul och nyår med dem. Som tur är kunde Maria och Mimmi kolla till hästarna lite extra och så har jag ytterligare en kompis som bor i närheten som jag ibland hjälpt med hennes hästar som kunde ställa upp hon med. Att det sedan skulle bli blankis var inte beräknat, men oavsett hade hästarna fått vila denna period.
Trots att släkten bor i norra Italien var det mycket ljusare och längre dagar, och efter en inledning med regn och dimma blev det många soliga dagar med klarblåhimmel och över 10 grader i solen dagtid. Solen värmde dessutom på ett helt annat sätt än den gör här. Förutom mannens föräldrar han vi träffa hans bror och sambo, hans farmor, en faster och man samt några olika kompisar från när min man bodde Italien. I övrigt gjorde vi inte mycket, vi åt tills vi rullade fram, då var det en stunds slöande innan det åter var dags för massor med mat. Varje dag blir orden “Vissa äter för att leva, italienare lever för att äta” mer och mer sanna för mig…Några promenader för att njuta av det underbara vädret blev det såklart och så påmindes jag igen om varför det är så farligt att gå i affärer med min man; det finns ingen som plockar fram saker så glatt och ber mig prova än det ena, en det andra som jag inte själv skulle valt, “tvingar” mig att köpa när jag velar och ofta blir det favoriter i garderoben… 
Nu ser jag fram emot en ny vecka med lite mera rörelse, men där jag är ensam hemma med Isac. Vi han knappt hem så kallade jobbet och min man är nu i USA i en vecka. Hästarna kanske får vila ytterligare ett tag… Men det var väldigt trevligt att träffa dem idag även om Isac inte var ett dugg på humör för det.
All four photos below was taken within 10 minutes.
…first we left the playground and crossed this…

..then we saw this. It is an old building at the top, part of it is more than 1000 years old. In the front we saw two horses.
Passing between the buildings seen from previous picture.
To watch a garden at the other end that had hens.

What i find amusing in Italy is that some farm animals are keeps so close to neighbors. In Sweden you could not keep horses that close by in an area with so many houses, and probably not hen either (and if, there would be a lot of special papers written). Just about 10-15 minutes away is the center of the town, and there is a lot of houses all around, in “normal village garden size”.
My husband has his relatives in Italy and it was some time since we were there so during the Autumn we decided to visit for Christmas and New Year. Luckily Maria and Mimmi could look after the horses a little bit extra and another friend that lives close by, and that I sometimes help with her horses, could cover up for the rest. That it should be pure ice on the road wasn’t in my plans, but that that made it nearly impossible to work the horses anyway.

Even if the relatives lives in northern Italy the days was much longer and after a start with fog and rain we got many days with a clear blue sky and more than 10 degrees (Celsius) in the sun during the day. And, the sun was much warmer than here. Except meeting my husbands parents we also saw his brother and his girlfriend, his grandmother, an aunt and her husband and some friends from the time when my husband lived in Italy. Otherwise we didn’t do much except eating, relaxed for a while and started eating again. For everyday I understands the words “Some people eats to live, Italians lives to eat” better… Of course we took some walks to enjoy the beautiful weather and I were also reminded by why it is so dangerous to go shopping with my husband; there is know-one that with so much joy finds a lot of things for me to try out, things that I shouldn’t have chosen my self. Then he “forces” me to by them and they usually turns out to be my favorites…

Now I look forward to a new week with less food, but home alone with Isac. We hardly got home until my husband had to go to USA with work for a week. Maybe the horses get one more week of rest… But it was very nice to meet the horses today, even if Isac didn’t agree a bit with that plan.
Close by Kristian’s parents is a small hill that we walked around. Then, you quickly get to the “country side”.
We had a Christmas tree as well, and guess who decorated it?
A typical picture of Italian “autostrada”, but with less traffic than it can be.
 In a small street in Rimini, on our way to a restaurant that serves a lot of Italian fish dishes.
Someone didn’t like the food very much (except piadina) and hide under that table, he soon got company by our friends child that is among the same age.
I guess this is where we spent most of the time, exhausted after eating and just a meter or two away from the dining table.

Ensam med barn II

/0 Comments/in , , , , /by
Vädret har inte varit sammarbetsvilligt denna vecka, när regnet äntligen slutade hälla ner blev det blötsnö i samma mängd istället. Alla hästarna har fått täcken eftersom detta är ett väder som jag tycker är riktigt tråkigt och nedkylande. Tyvärr har inte ens täckena fungerat perfekt – för första gången har det regnat igenom några av dem… Pga vädret har det nästan varit omöjligt att jobba hästarna när man har en trött treåring med sig och begränsat med tid. Trots det lyckades vi ta ut Bunny på en kort ridtur (10 minuter?) runt byggnaderna med Isac på ryggen och i snövädret. Väl iväg insåg jag att det nog var första gången Bunny hade en ryttare med pannlampa. Hon frustade lite vilket betyder att hon inte är helt avslappnad, men skötte sig fint.
Isac and Percy
Idag var det äntligen uppehålla och kring nollan så vi lyckades ta Percy på samma promenad. Då fick Isac även prova att tölta – kul! När jag berättade om trav för honom blev han inte alls imponerad – verkar som om han kommer att välja gångartshästar om han blir ryttare. 🙂
Och, nu börjar jag se slutet på denna vecka. Imorgon kommer hovslagaren medan Isac är på dagis och sedan kommer äntligen mannen hem. Det positiva med veckan har varit att mina kvällar plötsligt har varit lediga så jag har för en gångs skull hunnit ringa alla jag borde höra av mig till (eller nästan alla). Därmed har det inte heller blivit några tidiga kvällar som jag blåögt trodde när veckan inleddes. Maria har också offrat sig i det underbara vädret och varit ute med en överpigg Pepper som mest visst liknade en kanin samt tagit Calinka på en skrittur.
The weather this week hasn’t been cooperative; when the rain finally stopped pouring down the snow started, the wet, nearly rain kind of snow. Therefore I put rug on all horses – that is really the kind of weather that makes them freeze. Sadly the rugs didn’t work perfectly, for the first time some of them got wet straight thru… With this kind of weather it has been nearly impossible to work the horses with a tired three years (child) and limited time. But, we managed to walk Bunny around the barns (10 minutes?) with Isac on her back yesterday. When we had left the stable I realized that it probably was the first time she had a rider with a lamp on his head. She got a bit nervous and showed that by small snorts, but behaved well.
Today it finally had stopped to fall things from the sky and we managed to walk Percy the same road as Bunny took yesterday in the snowfall. Isac also got to try some gait – fun! When I told him about trot he didn’t want to learn about that but stay with amble, seems as he is going to go gaited if he becomes a rider one day. 🙂

I finally starts to see the end of this week. Tomorrow the farrier arrives while Isac is in pre-school and my husband arrives. The positive thing about the week has been that I found time to keep in contact with some friends over the phone. But that made my early evenings to disappear. Maria has also contributed and dragged her self out in the terrible weather with Pepper that was more like a rabbit with all the energy and snowfall. She also brought Calinka for a walk.

Ensam hemma

/0 Comments/in , , , , , , /by
Bunny
Så var mannen på jobbresa hela veckan, vilket ger en del ändringar i hästrutinerna… Först och främst blir det till att åka upp direkt efter dagis och ta med Isac. Inte den bästa tiden för då är han trött och egentligen borde vi åka hem och laga mat…Men, hästarna måste ses till innan han somnar. Som tur är ställer Maria upp extra denna vecka. Planen var att jag och Isac skulle motionera en häst per dag, men vädret sammarbetar inte med oss, än så länge har det öst ner varje dag och det blir bara för mycket att släpa ut 3 åring (barn) till svampig ridbanan i mörkret och regnet… 
Percy

Så igår tvättade vi Percys svans och gjorde lite trick med hästarna, de börjar alla snart fatta att de ska lyfta bakbenet för att få en godis. Idag fortsatte vi genom att tvätta Bunnys svans, träna tricket igen och så plockade jag fram en presenining. Rockisarna stod lugnt kvar (eller tja, Pepper började äta på den) även om Percy såg väldigt skeptiska ut. På ett par minuter kunde jag lägga preseningen på alla rockisar. Calinka däremot – det var något helt annat och jag försökte inte ens lägga den på henne uta nöjde mig med att gå in och prassla lite med den till henne. Några dåliga bilder i mörkt stall med mobilkamera blev det, jag har försökt ljusa upp dem lite i datorn.

Pepper
Pepper
And my husband went for a work travel trip this week, which makes some changes in my daily routines… First of all Isac and I have to go to the stable directly after pre-school. It is not the best time as he is tired then I I should go home and make dinner. But, I have to check the horses before he goes to sleep. Luckily Maria helps me a little bit extra this week. The plan was that Isac and I should work one horse each day, but the weather isn’t cooperating, it has been pouring down each day and it is just to much to bring a 3 year old (child) to the swamp like arean to do some work in the darkness..

Therefore we washed Percy’s tail yesterday and did some tricks with the horses yesterday. They all start to get that they are supposed to lift the hind leg to get a piece of carrot. Today we continued my washing Bunny’s tail, repeat the trick and then I found a tarp. The Rockies didn’t bother much (or Pepper started to chew on it) and Percy looked very skeptic. In a couple of minutes I could wrap them up with the tarp. Calinka on he other hand – that was something else and I never even tried to put it on her but was content with her sniffing it. I got some lousy pictures in a dark stable with my phone. I have tried to lighten them up a bit in the computer.

Calinka