Oönskat lerbad

/0 Comments/in /by
Dagen började lugnt, Bunny och Tea låg och sov. Jag mockade lite och fixade och så fick de komma in och äta. Calinka behövde lite massage tyckte jag och så släppte jag ut stona igen. Tea hade diarre igen tyvärr och är inte förtjust i att man försöker rengöra henne, vilket därmed blir nästintill omöjligt om man är själv.
Pepper och jag skulle däremot jobba. Tömkörningspromenad. Vi gick iväg och han är lite lat på att skritta på framåt. Vi fick passera ett kobete och han gillade inte att jag blev tuvngen att lägga en av grindarna som sedan lät av elen som tickade mot marken. Nåja, vidare över fältet och bort mellan sjöarna. Nästan hemma! Bara det lilla diket som vi har gått över flera gånger. Men inte idag. Jag lockade och försökte, men han vägrade. Det såg lite annorlunda ut eftersom alla vass hade vissnat ner, men någon stor skillnad var det inte. Bara att det blåste och det gillar inte Pepper, men tidigare hade han inte alls visat problem med det. Problemet är snarast att man bara har några meters bredd att gå på – sedan är det vatten på båda sidor.
Eftersom det inte fungerade att försöka leda honom tog jag och försökte driva lite genom att tömköra. Och tja, då gick han i sidled, ner i gyttjan och gammal vass på sidan. Där trillade han omkull (det behövs bara någon meter fel för att marken ska ge vika). Och blev liggande. Han försökte komma upp, men kom bara någon meter, liggande på sidan. Vad göra? 
Jag var tveksam till att gå ut – risken fanns att jag med skulle fastna. Men, det gick bra och jag insåg att anledningen till att han var fast var att undre frambenet hamnat under massor med gamla växtdelar och lite lera. Så, jag försökte få loss det så gott det gick och ena tömkörningstömmen som också hindrade honom från att röra huvudet fritt. Sedan lyckades han ta sig upp på land. Mest förundrad är jag över hur han bara “ger upp” och blir liggande tills man hjälper honom. Och när man väl håller på försöker han inte att kasta sig upp innan man är klar utan väntar snällt tills man säger att det är ok. Annars hade jag riskerat att få honom över mig där jag stod framför honom och försökte få loss benet.
Väl uppe ville han fortfarande inte gå över diket och tillslut fick vi gå den långa vägen hem. Då var ahn mycket mer orloig över vinden och taktade. Tillbaka i stallet blev det bad eftersom hela han var lerig och stank gamla sjöbotten. Även jag och utrustningen har sedan fått ett bad. 
Tack och lov verkar allt ha gått bra. Ett tag var jag orolig för att han hade brutit ett ben och funderade på hur jag skulle kunna få brandmän att komma förbi och hjälpa honom upp. 
Unexpected mud bath
The day started peacefully; Bunny and Tea were sleeping when I arrived. I cleaned the pasture a little and then they got inside to eat. I massaged Calinka a bit to try to get her body to release a little more and then I let the mares out again.
Pepper and I took of for work. A long reining walk. He can be a bit lazy walking away so we worked on that. He didn’t like when we passe thru a pasture and the gate started to tick while laying at the ground. Anyway, back over the field and between the lakes. Nearly home! Only the small ditch that we have been passing several times.But not today. I tried to lead him across, working patiently, but he refused. It looked a little bit different as all vegetation is gone, but it was no big difference.  But it was windy and he don’t like the wind even if he had behaved very well before this. The biggest problem with the ditch is that the road is very slim – it is only about four meters wide until you get the sea and mud on both sides.
As it didn’t worked to lead him across I tried to push him a bit long reining. And then he went sideways – into the mud and old vegetation.He fell on his side (it only needs a meter or so for the ground to give away). And stayed there. He tried to get up a couple of times, but only got a meter or so forward, still on the side. What to do?
I wasn’t keen on going there as I didn’t know if I would get stuck as well. But I slowly advanced and when I got there I realized the reason he was stuck was that one of his front leg was trapped under old vegetation and some mud. I got that freed as good as possible and one of the long rein reins detached as that has restricted his head.Then he finally managed to get free and back on land. I am most surprised about how calm he gets, he “gives up” and just lay there until you help him and when you do he don’t rush of but wait until you tell him to try again. And that was good, other wise I could have gotten him over be as I stood infront of him, trying to get his leg free.
He still refused to pass the ditch and we had to walk all the other way back home. Then he was much more concerned about the wind. Back home Pepper got a bath as he was very muddy and smelt of old sea-mud. Even I and the equipment got cleaned later.
Thankfully everything seems to have been working out great. At some point I was worried about that Pepper might have broken his leg or how I would get someone to help me to get him up from there – it is not certain you can get there by tractor.

Hoppning

/0 Comments/in , , /by
Jag orkar aldrig släpa ner hindren till ridbanan men Sandra var motiverad att hoppa Calinka. Hon förstod snabbt varför jag tycker att Calinka inte är särskilt lätt att hoppa, men de jobbade på låga höjder och ibland blev de lite matchade. (Det svåra är att Calinka kan hoppa av ungefär närsom och tekniken är minst sagt …speciell…det är svårt att inte rycka henne i munnen eller hamna framför sadeln)
Tired Tea
När nu ändå hindren var på banan gick jag dit med Pepper och introducerade honom för hinder. Fast först hoppade han lite över dikena i närheten som vi gjort tidigare. Sedan blev det hinder på ridbanan. Efter en stund gick det ganska bra. Pepper tyckte det var kul och han blir så stolt över sig själv när han klarar av det hela att han måste skutta efteråt. Det gäller särskilt dikena. Han tycker de är lite otäcka och när han då samlar mod nog att hoppa över dem blir han så nöjd med sig själv. Om jag stannar och berömmer honom vill han naffsas, bara för att säga att han är så duktig…(Vi är inte sams om att det är ett bra sätt att säga det).
..och det är inte lätt att filma och longera samtidigt…
Percy fick också kolla på det lägsta hindret, men hon kändes trött och fick skritta över  ett par gånger.
 
Igår red Maria Calinka och fick loss henne lite i vänstersidan. Tea däremot hade diarré, men var pigg. Idag verkade hon bättre, men tog en lur medan mamma åt.
Jumping
I never get the energy to get the obstacles to the arena but Sandra was motivated to jump Calinka. She understood quickly why I have been saying that Calinka is terrible at jumping. They continued at low heights and got good jumps now and then. (The hard thing is that Calinka can take of at any point and her technique over the fence is…. special…you easily end up not following her, hanging in the mouth or sitting in front of the saddle).
With jumps in place I brought Pepper and introduced him to jumping. First we started with the ditches close by that we have tried before. Then we tried the jumps we had built up. After some time it worked fine. Pepper thought all of it to be fun, the only problem is that he get really proud of himself when he succeeds and have to jump around a bit afterwards. Especially the ditches, he is a bit scared and when he get the courage to jump he becomes so happy. Therefore he have to show the world what a good stallion he is and if I pat him he responds by chewing just a little bit on me, as that is his way to tell that he has done something good… (We don’t agree on that point).
..and it is not easy to film and loung at the same time…
Percy also got to look at the obstacles, but as she felt a bit tired she only have to walk over the lowest a couple of times.
Yesterday Maria rode Calinka and got her to loosen up a bit in the left side. Tea on the other hand had some diarrhea but seemed fine otherwise. Today she seemed better, but took a nap while mum eat.

En underbar vårdag!

/0 Comments/in , , , /by
Black Pepper

Solen sken och jag tömkörde Pepper i linne. Första gången för i år.Innan vi ens kommit igång visade han att han var lite less på det hela så vi gick iväg till ett annat fält och jobbade där en stund innan vi fick se Calinka komma i galopp längsmed vägen. Hon och Maria var ute en tur i skogen och var nu nästan hemma. Maria stannade till och jobbade en stund på fältet och tog ett varv runt det – vilket störde Pepper lite men vilken nyttig träning! Calinka var rejält stel i vänster sida, men höger hade släppt av efter ett tag i skogen. Nu hoppas vi bara vänstersidan också gör det.

Calinka

Percy och Bunny verkar vara lite less på att de inte har fått jobba så mycket och är svåra att få ut ur stallet efter utfodring. Percy blir allt rundare och Bunny har övertagit ledarskapet över Calinka. Att få ett föl ändrade det.

A beautiful spring day!
Bunny

The sun was shining and I long reined Pepper in a t-shirt First time this year. Before we even had started he showed that he was a little less with long reining so I decided to work at another field. After some time Calinka came cantering as she and Maria had been out for a trail ride. The stopped by and cantered a lap around the field and did some dressage as well. Pepper got a little disturbed in the beginning, but was fine then. A good possibility to teach him to keep focusing on me. Calinka was rather stiff in her left side, but the right one came around nice after some time. Just hope that the left side do that as well with some more work.


Percy and Bunny seems to be a little bored – they don’t want to get out of the stable after being feed. Percy is getting rounder and Bunny is now the boss over Calinka. Having a baby changed that.

Det finns alltid att göra

/0 Comments/in , , /by
Hade planerat annat, men en del av staketet var trasigt så det blev till att börja med att laga det. Sedan behövs några saker målas, mat att förbereda och lite annat smått och gott. Tur att jag gick upp lite extra tidigt. 
Calinka gick ett bra tömkörningspass – hon lossade lite mera, jag tror hennes stelheter går att jobba loss. Pepper fick följa med och kolla staket i en hage där stona kanske ska använda under Riddarspelen om några veckor.  Sedan lekte vi lite på ridbanan (och mockade den). Tea fick prova grimma vilket hon inte var imponerad över – och trots att det är en fölgrimma och jag spände in den maximalt är den lite för stor visade det sig.
Pepper found a nice spot to scratch his head…
Gräset växer och förra veckan verkade hästarna nästan bara beta – nu verkar de enbart äta hösilage. Inte lätt att beräkna hur mycket som går åt – ska jag köpe in en eller två balar extra?
Bunny är tydligt i fölbrunst nu – jag började misstänka något för två dagar sedan och idag svarade hon väldigt tydligt på Peppers uppvktning.
There is always something to do
Mika var med och låg i sadelkammaren och tyckte synd om ig själv även om hon gärna hade fått strosa omkring för min del.
I had planned differently, but as the fence was broken I had to start with that. The there was some things that needed to be painted, some food to prepare and some other things… Luckily I got up early so I had time.
Calinka did a good long rein session – she got in a better frame and I think that she got a little bit softer and that she can be worked in shape. I brought Pepper along as I checked the fence at a pasture that the mares might use during the jousting games in some weeks. Then we played a bit  and cleaned up the arena. Tea got to try a halter and wasn’t impressed. Even if it was a foal halter it was slightly to big.
Mika joined me but stayed in the tack room, feeling sorry for herself. According to be she could have walked around and checked things in the pasture…
The grass is growing and last week it seemed as the horses only wanted to graze, but now the only want hay. It is not easy to calculate how much more they are going to eat , should I buy one or two more rolls?
When in heat, Bunny thinks Pepper is rather nice…

Bunny has gotten into foal heat ; I started to feel there might be something a couple of days ago, but today there was no questions …

I think his eyes say:”She is MY girl”.

Äntligen lite tid!

/0 Comments/in , , /by
Återigen ett flyttat möte gjorde att jag kom tidigt till stallet. Så jag njöt. Klappade lite på hästarna och fångade in Pepper. Maria skulle ha tömkört honom i tisdags men då vägrade han att bli fångad. Troligen eftersom det blåste väldigt. Eller så var det någon lek för varken Percy eller Calinka ville heller bli fångade när Maria funderade på att byta häst. (Vanligtvis är ingen av dem svår att fånga). Pepper var väldigt lugn – jag tror han trivs med att ha sällskap i hagen. Precis innan jag skulle tömköra kom Sylvia (hon med de andra Rockisarna) och några bekanta för att beundra Tea. Tidigare under eftermiddagen hade Nanette och Tora varit förbi för att beundra fölis även de och igår var Maggan och Malin förbi. Kul!
Pepper jobbade fint, men var lite oengagerad. Calinka stod och hängde vid grinden så jag tog in även henne, borstade och masserade och tömkörde även henne. Hon är stel och släpper inte helt igenom i tömkörningen – jag saknar det lilla sista. Jag tror det är vänster bakben som krånglar. När hon ska ta vänstergalopp halkar hon lätt och har svårt att få med benet under kroppen. Får se om det går att få loss motionsmässigt eller om det behövs en kiropraktor. Maria hade fått lite samma uppfattning igår när hon longerade Calinka.
Sedan hann jag även mocka lite i hagen och bara sitta ner och mysa en liten stund med Tea. Härligt! Skillnad också mot i måndags när tiden försvann och min kropp inte alls ville jobba några hästar. De värmde även mitt hjärta att se hur mycket Pepper och Calinka ville ha min uppmärksamhet.

Och så har jag sett till att försäkra Tea. De första 30 dagarna har hon viss veterinärvård på Bunnys försäkring (enligt mitt bolag), men det kändes lika bra att försäkra in henne med redan nu, det gick att göra från två dygns ålder.

Finally some time !

A meeting that once more had been postponed so I got to the stable really early. Really enjoyed that. I patted the horses a bit and caught Pepper. Maria should have long reined him Tuesday, but then he didn’t want to be caught. Probably because it was very windy. Or there was some kind of joke as neither Percy not Calinka wanted to be caught either when Maria planned to switch horse. (And usually none of them is hard to catch). Pepper was very calm – I think he enjoys to have company in the pasture. Just before I was going to long rein him Sylvia (with the other Rockies) and friends of hers showed up to admire Tea. Earlier in the afternoon Nanette and Tora came by, by the same reason and the day before Maggan and Malin visited her. Fun!

Pepper worked nicely, but was low on energy. Calinka really wanted my attention so I brought her in, groomed her more than usual and gave her a massage. The she got long reined as well and was a bit stiff. She worked perfectly in many ways but didn’t give the last to get in a good frame. It seems to be the left hindleg that troubles her – she slipped some times while cantering  on the left side and had trouble to get that leg under her in the same situation. Time will tell if some work helps her or if she needs the chiropractor. Maria got a bit of the same feeling when she lounged Calinka yesterday.

I also got time to clean in the pasture a bit and to sit down and cuddle with Tea. Nice! Such a difference compared to Monday when time only escaped and my body didn’t want to do anything. It also warmed my heart to see how much both Pepper and Calinka wanted my attention.


And Tea has got her own insurance. During the first 30 days (at my insurance company) she get some veterinary care from Bunny’s insurance but I thought it was time to give her an insurance, that could be done as soon as she got two days old.