Sommarkväll

/0 Comments/in , , , /by

Igår tog jag ut Calinka på en kort vända. Hon har ridits nästan alla dagar denna vecka och verkar ha lite träningsvärk. Vi var bara ute en halvtimme för att jag skulle känna efter hur det kändes på hästryggen och för att Mika skulle få ta en promenad. För första gången på länge fick hon gå lös (och skötte sig) !

Det verkar vara mycket myggor nu när vädret blivit fint så alla hästar fick flugtäcken. Det var en helt underbar kväll! (Om än många myggor) Tyvärr missade jag att ta fram huvan till Calinka så hon gick inte att fånga sedan.. Hon visste att jag kom med huvan och vägrade. Percy fick täcke på sig i hagen, och av någon anledning sprang hon iväg när bara ett bogspänne satt fast. Som tur var stannade hon snart, utan att tha blivit rädd för den stora magplattan eller bensnörerna som fladdrade runt benen. En sådan tjej!

Pepper behövde arbeta och jag gissade på att han börjat tröttna på tömkörningen så jag ville rida… Redan från att jag ledde ut honom, “påklädd” kändes han på bra humör. Mer respektfull än ofta. Kanske för att jag kände mig så säker (det brukar ju hänga ihop :-)) Jag började våra vanliga förberedelser för ridning och allt gick perfekt – han ville inte ens bli longerad. När vi började denna rutin ville han springa en hel del… Det var bara att sitta upp och så började vi jobba. Troligen vårt första “riktiga” dressyrpass. För första gången började jag tänka på min sists, mina händer, sittben, detaljer som jag inte brytt mig om tidigare när jag ridit honom. Pepper var lite stel och hade nästan glömt hur man gjorde för att balansera i trav med ryttare runt fyrkantsspåret. Men, han lyssnade bra och började förstå vad jag menade. Jättehärligt!

Som avslutning försökte jag med Calinkas flughuva, men fick istället Percy som ett plåster på mig. Hon vile bara mysa och följde med mig. När jag började springa följde hon efter. Trots sitt kontaktsökande blev hon aldrig för påträngande utan bara söt.

Vilka underbara hästar jag har!

Yesterday I took Calinka for a short trip. She has been working neraly all days this weeks and was a bit soar. We just rode for about half an hour so I could feel how it felt on horse back and to give Mika a walk. For the first time in a long time Mika was of the leash (and she behaved)!

It seems to be a lot of mosquitoes now when the weather got sunny and I dressed all horses up with fly rugs. The evening was beautiful! (Even with a lot of mosquitoes). Unfortunately I missed to get Calinka’s fly bonnet and couldn’t catch her later… She knew I came with it and refused. Percy got dressed in her rug in the pasture and by some reason she left when I only had attached the first front surcingle. Luckily she stopped quickly, not scared by the stomach part or the leg straps moving around. What a girl!

Pepper needed work and I guesses that he was rather bored about long reining so I wanted to ride… Directly when I got him out of the stable “tacked up” he seemed to be in a good mode. And more respectful than usually. Maybe because I felt very secure (it usually goes together :-)). I started with our usually preparations and everything went perfect – he didn’t even want to be longed. When we started this procedure he ran a lot..I just had to get in the saddle and start to work. Probably our first “real” dressage work. For the first time I started to think about my seat, my hands, posting on the right leg ; a lot of details that I haven’t bother about with him before. pepper was a bit stiff and had forgotten some about how to carry a rider in trot around the arena. Bur he listened well and started to get what I wanted. Wonderful!

Before going home I tried once more with Calinka’s hood, but instead got Percy as a plaster. She just wanted to cuddle and followed me. When I started to run, she ran as well. But, she was never to close, just so very sweet!

How wonderful horses I have!

Spöregn

/3 Comments/in , , , /by
Mimmi och jag skulle äntligen lyckas sammanstråla i stallet och jobba Pepper lite… Det blev tömkörning och jag började. Pigg häst, men duktig, han ville så mycket. Sedan kom regnet. Det öste ner (kolla Mimmis hår, vi var inte ute länge…) Mimmi fick ta över men vi gav upp ganska snart då Pepper inte tyckte att det gick att röra sig i regnet – och vi förstod honom. Medan vi väntade ut regnet gick vi till stona som slutat springa runt i regent och gått in under tak.
The headset is not due to hard hand but rain.

När jag hade tänkt åka hem insåg jag att vädret var bra (och jag genomblöt). Varför inte ta en kort vända med stona? Calinka har mage så det 

Wet

räcker och blir över, Mika behövde röra på benen och tja, Percy kunde väll få följa med… Så det blev en härlig tur i betydligt finare väder, kanske 30 minuter. Såg massor med otäcka, bräkande få en bit bort, men annars ok. Mimmi fick prova på Percys gångarter för första gången. Vad jag såg (över axeln, barbacka i trav med hund i andra handen) så var det lite tölt och lite foxtrot.  Sedan tog vi en galopp. Percy kan inte galoppskänkel ännu så jag bad Mimmi tänka galopp – och jovisst. De kom lite efter (ingen fara enligt Percy) så jag hann stanna och se leendet över Mimmis ansikte när hon sakta de in. Samma leende som Maria hade första gången hon galopperade Pepper. Man vill liksom inte sluta galoppera på de där hästarna och ser barnsligt fånigt lycklig ut…

Pepper didn’t want to let go of the bit…



Mimmi and I had finally managed to be in the stable at the same time and work Pepper…It became long reining and I started. He had some energy, worked well, wanted a lot. Then it started to rain. It poured down (look at Mimmis hair, we wasn’t out long…) Mimmi took over but we gave up rahter sudeen as Pepper didnät like to move in the rain – and we understood him. While we waited for the rain to stop we cuddles with the mares indoors.
When I had planed to go home I realized that the weahter was much better (and I soaking wet). Why not make a short trip with the mares? Calinka is round enough, Mika needed to move her legs and, well, Percy could join… We had a nice time in a much better weahter, maybe 30 minutes. We saw a lot of scary, loud sheep, ut nothing else. Mimmi get to try Percy’s gaits for the first time. According to what I could se(over my shoulder, trotting barback with a dog leash in one hand) Percy gaited a bit but also tried some foxtrot. Then we cantered. Percy hasen’t been taught canter aids so I told Mimmi just to think canter – and it worked. They got a little bit behind (ok accoring to percy) so when I stoped I got a glimpse of the smile all over Mimmi’s face when she stopped. The same smile that Maria had the first time she canterd Pepper. You really don’t want to stop canter any of those horses and get such a silly smile…



Mika

/0 Comments/in /by

–>Mika – våran whippet som är ett resultat av min första valpkull. Tråkigt nog fick hennes underbara mamma Niki somna in 2010. Mika är en sötnos, men fortfarande något osäker och skäller mer än vad jag föredrar. När väder, tidsschema och träningspass tillåter hänger hon med gärna med när jag rider ut – kopplad. Annars är hennes favorit att sova under ett täcke (i våran säng om hon fick), äta choklad (om det inte vore giftig för hundar) och “leka” med alla vilda djur hon skulle kunna hitta i skogen om hon nu inte var  – just det – kopplad.

Mika and her mother Niki some years ago.

Mika – our whippet that came from my first breeding experience. Sadly her wonderful mother Niki left us in 2010. Mika is a sweetheart but a little insecure and likes to barks a little more than I prefer. When the weather, time table and training session allows she joins me while I go trail riding – but on a leach. Favorite things is to sleep under a blanket (in our bed if she would be allowed), eating chocolate (if it wasn’t poisonous) and “play” with the wild animals (if someone lets her of the leash).

–>

Helgen som gått

/0 Comments/in , , , , /by

I fredags tog Maria hästarna och jag fick “ledigt” och gick ut och dansade…

Lördagen började med att mina föräldrar kom och att min pappa och Kristian åkte upp och jobbade på stallet medan mamma och jag passade Isac, jobbade i trädgården, byggde sandkakar etc. Efter lunchpaus åkte vi allihopa tillbaka så att min mamma fick se hästarna (hon hade inte träffat dem tidigare). Hon och Isac tog en promenad med Mika (ett av fyra djur motionerade). Jag red Pepper (två av fyra djur motionerade). Han var lugnare än vanligt, så han fick bygga självförtroende med att hoppa diket (han blir så stolt över sig själv). När jag longerade honom  (typ 3 var i varje riktning) var det inte så mycket energi som senaste så jag satt upp direkt istället. Han verkade ha glömt det här med skänkelvikning eller flytt i sidled, men vi jobbade på det. Tyvärr kom stona rusande. Tyvärr eftersom de sedan för första gången fick Pepper att tänka på annat; han gnäggade djup och visade att han helst vill gå och snacka med dem. Ingen fara på taket, men koncentrationen försvann till viss del. Så, efter att ha jobbat ett tag till skrittade vi för att möta min mamma på hemväg från promenaden. Lugn och cool kille och vi joggade en kort bit. 
Maggan skulle rida ut med mig, men jag hann få in stona innan hon kom. Tyvärr höll grannen på att hämta jord från en stor jordhög i Peppers hage så det var provosorisk stängsling för att underlätta hans arbete. Det innebar i praktiken att det inte fanns någon grind i närheten av stallet för att ta in stona. Nåja, jag fick dem att gå över tråden när den låg på marken och att ta in båda samtidigt. Medan jag slet med en fällande Calinka kom Magga och hjälpte till att borsta bort pälsen som faller i drivor.

Vi testade vända som Percy tröttande av efter halva turen de första gångerna – nu var det inga probelm. Problemet var bara att hon helt glömt att hon kan tölta. Innan har hon varit väldigt töltsäker. Antar att det är ett steg i hennes utveckling och i övrigt var hon stabilare än någonsins och svarade väldigt bra på avsaktning med sätet. Som avslut tog vi en avstickare till en hage där Calinka sedan galoppjobbades (fyra av fyra djur motionerade). Men först provade jag att galoppera några steg i varje varv med Percy. Duktig tjej!

Som avslut på kvällen blev det Kristians hembakade pizza för alla.

Tanken var att jag skulle hinna bli klar med detta inlägg, men eftersom söndagen också har hunnit gå fyller jag på med vad som hände idag:
Kristian och min pappa jobbade nu mer i stallet och jag och Calinka testade nya ridvägar i det underbara vårvädret. Vi möte en grupp med islandshästar och de var allmänt konstiga i Calinkas ögon liksom fåren som hon borde ha hunnit se några gånger nu… I alla fall hittade vi en jättefin väg, mycket gräsväg och vacker natur. Det kommer att bli en favoritvända, särskilt som underlaget är så bra hela vägen.

Oplanerat blev det även så att jag fick hjälp att köra bort några dåliga hösilagebalar så nu är det snyggt och städat igen. Medan jag väntade på traktorekipaget lekte jag med Pepper och han följde mig så lätt när jag sprang iväg i hagen. Han var så social och en helt annan attiyd än annars, bara vara med och mysa med näsan. Ibland får jag glimtar av hur det kommer att bli när vi känner varandra bättre, när vi litar än mer på varandra. Det kommer blir något alldeles extra – det är då säkert.,

At Friday Maria tok care of the horses and I got a day of so I went dancing…
The Saturday begun with that my parents arrived and that my father and Kristian went to work in the stable while my mum and I took care about Isac, worked in the garden, played in the sand etc. After lunch we all went back to the stable so my mum could see the horses (she hadn’t meet them before). She took Isac and Mika for a walk (one of four animals exercised). I rode Pepper (two of four animals exercised). He was calmer than usual, so he built some confidence jumping over the ditches (he gets so proud of himself). When I longed him (like 3 laps in each direction) he didn’t have as much energy as last time so I climbed up on his back and we started to do dressage. He seemed to have forgotten how to move his body side ways so we worked with that. The mares came to watch and for the first time Pepper showed that he preferred them. He called them with a dark voice and wanted to show of, but we handled the situation. We continued to work a bit longer but had problem with concentration so went to meet my mum as she, Isac and Mika returned from their walk. A very calm and relaxed boy and we even jogged a bit.
Maggan was supposed to join me but I had already got both mares indoors when she arrived. Problem was that the neighbor was getting soil for there garden from a big pile in Peppers  pasture. To make the work easier they did some temporary fencing. Result? There was no gate between the stable and the mares pasture. A got them to get over the thread when I put it on the ground – both at the same time.. While I was grooming a shedding Calinka Maggan arrived and helped me.
We took the way that made Percy tired halfway the first times I rode her.Without any problems. The only problem was that she had forgotten her gait. Previously she has been very easy to gait and not doing anything else. I guess it is just a part of her learning curve. Besides of that she responded very well when I asked her with my seat to sloe down and all over she felt more stable. Instead of getting back home we added a extra bit to the ride – canter in a nearby pasture.  Good girl! Then Calinka cantered a little bit more as she is in a much better shape. (Four out of four horses exercised).
The day ended with Kristian’s home made pizza to each and everyone.
The plan was that I should have posted this part earlier, but as Sunday has passed by I add what happend today as well:
Kristian and my dad kept working on the stable and Calinka and I tried new roads in a wonderful spring weather. We meet a group of Icelandic horse that Calinka thought was very strange, as well as the seep as she has had a couple of days to watch previously… Anyway, we found a wonderful new road, and beautiful nature. It is going to be a favorite, especially as the road it self was such a good one.

Unplanned I also got help with some old silage rolls that wasn’t healthy when I opened them and therefore never got feed to the horses. Now the area look nice and clean again. While I waited fort the tractor to arrived I played with Pepper and he came after me easily as i ran in the pasture. He was very social and had a different attitude compared to many other times. He just wanted to be close and to cuddle with his nose. Sometimes I get flashes of how it is going to be when we learn to know each other better, when we trust each other more. It is going to be something very special – that is for sure.

Tankeläsare

/0 Comments/in , , /by

När jag kom stod Pepper vid grinden ut från hagen. Jag bad honom vänta medan jag gick upp med kraftfodret till stallet och hämtade grimman. Sedan var det bara att ta på grimman och traska iväg. Att Pepper lagt sin egen – trendigt lerbruna – make-up på utvalda ställen fick vara. Han hade dessutom lyckats med lövdekorationer i taglet. Vi promenerade dryga 40 minuter med Mika. Pepper var pigg och “skulle bara” i början, men på hemväg hade han slappnat av betydligt. Den värsta överskottsenergin hade gett med sig. Som ofta när han är pigg var det inte helt vindstilla.

Stona var en bit bort så jag ordnade med mat och vatten när vi kom tillbaka från promenaden. Lagom tills jag nästan var klar kom hästarna upp – men till fodret – inte stallet. Så jag frågade Percy om hon kunde följa med (och lämna mat och tant Calinka) och jodå! Eftersom jag saknade grimma fick hon gå in lös i stallet, det tog en stund, men in kom hon. Sedan borstade vi löst men fötterna var jobbigt. Särskilt en bakfot, då började hon kicka. Inte ok. Men det visar också på att hon inte känner sig helt säker i den situationen. Själv misstänker jag böjproven, för det är först nu hon börjat tycka det är ok med fötterna, det har tagit längre tid för henne att acceptera än något annat. När jag band upp henen var det inga problem. Det kommer alltså att ta ytterligare ett tag, men bara ATT det går att lyfta (de flesta) fötterna löst är en bra bit på vägen. Percy fick tömköras ett varv runt husen och några på banan. Hon gillar inte styrningen med bettet, men det går lite bättre för varje gång.

När jag stod och borstade Percy slogs jag av att hon så väl läste mina tankar idag – och även Pepper. I vanliga fall brukar Percy inte följa med löst eller Pepper stå vid grinden. Det var som om de ville hitta på något, som om de visste att det var deras tur. Jag undrar allt hur det kommer att vara om 10 år – kommer de att gå helt på tanken då?
Pepper was at the gate when I arrived. I asked him to wait while I got to the stable with the grain I had bought and fetched a halter. As he did, I just had to put on the halter and walk away. That Pepper had put on his own make up – stylish clay brown – at chosen spots had to pass. He had also decorated himself with leaved in the hair. We walked about 40 minutes and brought Mika with us. Pepper was energetic and “just had to” a lot of things in the beginning but on the way back he was much more relaxed. I guess he had gotten some of the energy out of the system. As often when he has a lot of energy, it was a bit windy.

The mares was in another part of the pasture when we came back from the walk so I prepared food and water. When I was nearly finished they came by the food – not the stable. The I asked Percy if she would joined me to the stable (and left the food and Calinka) and she could! As I didn’t have any halter she walked into the stable by her self, it took a short while, but she came indoors. The I brushed her while she was still untied and started to pick her feet. The first three went ok, but she started to kick with the last. Not ok. But it also shows me that she doesn’t feel secure in those situations. I suspect that the flexing test that she has had is part of it – nothing has been as hard as this to try to solve. Recently she has started to accept getting her feet examined, but that is much longer than anything else. When I tied her up there was no problems, but now I know that it is going to take some more time until she is ok with her feet. But that she now is lifting (most) her feet while not tied up is a good step on the way. I long reined Percy around the houses and a couple of laps in the arena. She doesn’t like the bit, but every time it works a little bit better.

While brushed Percy I started to think about how well she read my thoughts today – and Pepper as well. usually Percy don’t join me to the stable and Pepper isn’t waiting by the gait. it was as they wanted to do something, as if they knew when it was there turn. I wonder how that is going to be in 10 years? Are they going to be handled only on thought then?