Percys färgväxlingar

Full body – at a quick look she is mostly bay/brown
Nu är det dags för Percy att ändra färg ordentligt igen – hon börjar bli riktigt brun, fast inte den”vanliga” bruna färg hästar har utan mera, liksom, … chokladbrun…
It is time for Percy to really change color again – she is getting brown, but not the usual bay or brown, but something else, something more like..chocolate…
The yellow parts are the ones where she is shedding the most.
Her face is a mix of light yellow and brown…

Påsk

Flirting over the fence.
Familjefirande skulle kombineras med stalljobb. Så, jag hann tömköra Pepper. Han jobbade jättefint på ridbanan, vi testasde lite slutor i trav och att ställa lite utåt i volt. Ovanligt mycket tölt bjöd han också på och var full av energi. Han var bara tvungen att stå på bakbena en gång i början när vinden blåste.
He is shedding a lot – and get very white.
Eftersom underlaget inte var bra nog gick vi ner på fältet och galopperade – kul sa Pepper, men efter några varv började han kicka massor och bocka – samt fara iväg i full fart och gå i korsgalopp. Efter passet var han för en gång skull lite varm och han hade tuggat bättre än någonsin på bettet. Antingen så är det något som irriterar honom i länd/kors eller så orkade han inte riktigt med galoppen i snön, eller så var han väldigt busig. Framtiden får utvisa, kanske var det lite av allt. Väldigt skönt var det med lite massage och arnika på länden efteråt i alla fall.
Bunny 334 days pregnant.
Family Easter celebration was supposed to be combined with horses. Therefor I only had time to work Pepper. He was very nice at the arena; we did some haunches in while trotting and I tried to turn him a little bit outside while turning. He gaited more than usual and had a lot of energy. So much in fact that he only had to get on his hind legs once in the beginning.
As the ground in the arena wasn’t good enough we went to the field below to canter a bit. Fun according to Pepper, but after a couple of laps he started to kick  and buck more and more – and race away and get in cross-canter. When finished I noticed that he for once was a little warm and that he had been chewing more than ever at the bit. I think that either something irritated him in the loin area or he didn’t really have the strength in the snow or he had a lot of energy. The future will show if it is any, or all of the reasons. He really likes some massage and arnika at the loin afterwards anyway.

Fälltid

Man vet att det är fälltider när man kommer hem och under ett antal klädlager fortfarande hittar hundratals hästhår – även innanför underkläderna. Underbart…
Idag blev vi äntligen nästan färdiga med sjuk/fölhagen som vi jobbat på ett tag. Bara några små detaljer som kan förbättras. Tyvärr gjorde det att jag inte hann med hästarna eftersom jag måste vara hantlangare och barnvakt hela tiden i stallet. Eller, jo borsta hann vi ju göra…
Igår var Maria och Björn ute med Calinka och Percy. På hemväg började Percy betee sig väldigt konstigt, ville vända iväg bortåt igen och började nästan stegra. Maria hittade ett litet sår vid hemkomst, idag såg jag att hon hade ett sår på varje sida av armbågarna – jag gissar att sadelgjorden har skavt henne. Det har inte hänt förut, men vi får tydligen vara noggrannare vid sadling i framtiden. Skönt i alla fall att få en trolig förklaring på varför hästen helt ändrade sig mot hur hon brukar vara. Och en påminnelse om hur små saker som kan påverka så mycket.
You know that it is shedding times when you get home and under a lot of clothes still find hundreds of horse hair – even inside your underwear. Wonderful..
Today we finally neraly got ready with the restriction/foaling pasture that we have been working with for some time. Now there only is a couple of small details that can be made better. Unfortunatly that didn’t give me anytime to work the horses as I had to babysit our son and lend my husband a hand. Or, we got some time to brush the horses.
Yesterday Maria and Björn trail rode Calinka and Percy. On the way home Percy started to act very strange, wanted to go away and nearly started to rear. Back home Maria found a small wound, today I found one on each side of the elbow. I guess the girth has soared her. It haven’t happened before, but apparently we have to be more careful in the future while tacking up. Anyway, good to get a possible reason to her very strange behavior that was far from her usual one. And a reminder how such a small thing can influence the horse.

Hästavel – exteriör

Detta inlägg blir självklart med Rocky Mountain hästen i åtanke och dess användningsområde och de exteriöra drag som jag har sett hos rasen.
Självklart vill jag ha en häst som stämmer mot rasbeskrivningen. Där är det en fördel med certifieringen som finns eftersom den kräver en rastypisk exteriör, så viss hjälp får man redan där. En certifierad häst är inte helt otypiskt för sin ras. Även om det inte räcker för mig.
De krav jag har är de jag genom olika källor lärt mig leder till att en häst troligen har lättare att utföra det jag ber den om, att den får lättare att bära sig i en korrekt form och därmed också bör hålla bättre. För mig är det och ett trevligt temperament viktigare än allt annat, då kommer man alltid att ha kul med sin häst. Färg, stam, tävlingsmeriter och till viss del gångarter blir sekundärt, men kanske det som gör “pricken över i”. Dessutom kan dessa “sekundär” egenskaper ge en hint om de jag söker.
De första sakerna jag kollar på hos en Rocky jag är intresserad av är övergången mellan rygg och länd, SI-leden. Jag har sett flera individer som, i mitt tycke har SI leden placerad för långt tillbaka och där den är för tydlig och korset sedan blir väldigt brant. Att jag är så noga på denna punkt beror på att den är väldigt viktig för hur hästen använder sina bakben och hur lätt den kommer att ha att gå i form. Dessutom blir hästen mer viktbärande med en korrekt SI led och en kortare rygg. Men, jag har även sett individer som är så högrektangulära att de blir för korta i min smak. Lagom är bäst.
Jag har även sett att några individer varit väl långa i bakbenen. Det lär, enligt teorierna göra att det ser ut som om de jobbar bra med bakbenen men ofta blir hästen istället lätt överbyggd och kan få svårt att jobba ärligt. Överbyggda hästar är inte heller ovanligt och de går också bort hos mig (om det inte är en växande unghäst). Även här blir det svårare att få hästen att bära mycket vikt på bakbenen. Jag har hört att vissa har ansett att det finns individer med väl raka bakben istället, men dessa har jag inte stött på.
Generellt vill jag ha så korrekta benställningar som möjligt, men här kan jag kompromissa mera. Hur är hästen uppfödd, hovvård (många har stora flockar på lösdrift och har kanske inte alltid gjort mindre korrigeringar som vi skulle gjort i Sverige) och vad är det för typ av fel. Jag föredrar också en ordentlig benstomme, enligt ett resonemang av Deb Bennet där detta leder till högre hållbarhet.
Många hästar tycker jag har haft korrekt bog och halsansättning mot kroppen, däremot är vissa väl grova mellan huvud och hals. En häst som är för grov här kan få problem att böja nacken för att gå i form.
I övrigt vill jag att hästen ska ha en bra balans mellan de olika kroppsdelarna och gärna ett veckert huvud med pigga ögon. Men där börjar vi hamna på temperament och känslan jag får av hästen.

Comformation class in Kentuck 2011, probably young stallions.

Horse breeding – conformation
This post is of course with the Rocky Mountain horse in mind and their use and the conformation I have seen within the breed.
Of course I want a horse that lives up to the breed standard. The certification process really helps as it demand a typical conformation. A certified horse lives up to the breed standard. But it is not enough for me.
The things I demand comes from what I have read and learned about from different sources and all comes down to makes it easier for the horse to do what I want it to do, to make it easy to work in a healty fram so it stays healthy. Therefore that and a nice temper the most important things, then you probably always have fun with your horse. Color, pedigree and show results and gait becomes secundary, but the thing that maybe makes an indivudal “special”. And of course those things can give a good hint about those other things.
One of the first things that I look at with a Rocky is the coupling. I have seen some indiviuduals where I don’t like this part, where it is to far back for my taste, to prounanced and the croup to steep. That I acre so much about this is because it is makes it harder or easier for the horse to use its hindlegs and use its back correct. A short and broad coupling  and a short back also makes the horse able to carry more weight. But, I have seen indivduals that, according to me, are to short where all the body gets to compressed. There is always the thing about the “in between” that is the best, “lagom” as we say in Swedish.
I have also seen indivduals with very long hindlegs. I have read, that they then seems to be working better behind, but the horse easily get higher at the croup and get a downhill balance and either of those things makes it harder for it to work in a correct frame. I have also heard that some indivduals have to straight hindlimbs, but I haven’t meet those.
I want as correct legs as possible, but I might be able to compromise a little more on that. How the horse grew up, hoof care (many keeps big groups of horses and moight not always correct at young age them as much as we tend to in Sweden) and the type of incorrectness is what matters. I am more concerned to get good bone, as that, according to Deb Bennet helps to keep the horse sound.
I think that many horses have had a good shoulder and neck attachment to the body, even if some ones are a bit to fleshy in the connection between head and neck. If so, the horse might have a problem to bend the neck as much as I prefer.

All over I want teh hrose to have a good balance in the body, that it has nice proportions between all differnt parts. I also like a pretty head with nice eyes. But there comes a part of the personality and the feeling I get from the horse.

Nytt föllarm!

Didn’t really look like she planned to foal…

Birth alarmet ringde; klockan 4.17 på morgonen. Igår var Maria i stallet så jag såg inte Bunny själv. Däremot kändes det som ett äkta larm. Tur att jag råkat vakna av mig själv bara en kort stund innan. (Bra att något vettigt kunde komma från att vakna alldeles för tidigt på morgonen). Så jag kunde snabbt kasta på mig kläder och sätta full fart mot stallet. En bra sak med den tidiga tiden var just att risken för att möta trafik var obefintlig – bara vilt (som det förvisso finns gott om, och nog såg jag ett antal harar).

Uppe i hagen såg jag först två hästar, det var ännu mörkt ute. Efter en lite stund urskilde jag även nummer tre som bara stod i en vinkel vid hösilaget så att hon inte syntes. Det var Bunny. Inte såg hon ut som om det var något föl på gång inte. Jag stannade ändå en liten stund bara för att försäkra mig om det och passade på att fylla upp lite vatten och skruva fast ett par bräder kring sjukhagen (vi fick äntligen tag på flera skruvar häromdagen). Sedan blev det hemresa, frukost och resa mot jobbet.
But I guess she had been sleeping good – straw at her back.

Birth alarm called  at 4.17 am. Yesterday Maria was in the stable so I never looked at Bunny (but she did). But this time it felt like a true alarm. Luckily I woke up just a little bit before the alarm went of (something good came out of waking up to early). A good thing about the early morning was that  the chance of seeing another car was minimal – I only had to watch out for wild animals.(I saw some hares).

Getting into the field I saw two horses, it was still rather dark. Coming closer I saw the third one that had been in an angle eating hay. That was Bunny. She didn’t look like as there was any foal trying to get out. I stayed for a short while just to make sure, filled up some water and attached two pieces at the fence (we finally bought the missing screws yesterday). Then I got home, had breakfast and took off for work.