Rocky temperament

/0 Comments/in , , /by
Jag har i många år varit noggran med säkerheten kring hästar, försöker alltid förutse vad som kan hända och om möjligt undvika riskabla situationer, om det inte går: vara förberedd och minimera skador som skulle kunna uppstå.. Särskilt när det gäller unghästar. Calinka har jag slarvat lite med ibland, men hon är nu 17 år och stabil i de flesta situationer (och jag vet ofta när hon inte är det och anpassar mig då så klart). Något måste ha gått galet sedan jag blev Rocky ägare för nu går jag mot allt sunt förnuft mest varje dag. Idag slog jag rekord skulle jag tro…
Det började med att jag glömt Isacs sadel hemma eftersom jag håller på att sy ett schabrak och sadelöverdrag så han fick hålla i tömkörningsgjordens öglor istället. Och så klart rida Percy. För visst är det logiskt att göra – en nyinriden unghäst med den lika gamla sonen på ryggen…Eller kanske inte. I alla fall, för första gången hoppade Percy till med Isac på ryggen när det satt en människa i gräset och målade. Men, hon gjorde just det – hoppade till, ett steg åt sidan så det var inga problem, barnet satt stadigt kvar och kommenterade inte ens händelsen.
Confident rider – no hands.
För att undvika traktorn som harvade på åkern bredvid vägen som gick åt höger bestämde vi oss för att gå rakt fram. Ett bra beslut då jag hörde ännu fler maskiner bakom hörnet på byggnaderna och på vägen åt höger. Det visade sig vara traktor med vagn och en grävskopa, som var riktigt nära, bara gömda precis bakom hörnet. Percy töltade ett par steg, men var lätt att kontrollera, barnet reagerade inte heller denna gång. Tur att vi hann förbi dem och inte skulle gå på vägen mot höger… Tills de körde upp bakom oss och totalt blockerade våran väg tillbaka. Vi gick lite längre än beräknat, Isac tycker att sådär 10 minuter på hästryggen är lagom för det mesta. Sedan vände vi och började gå hemmåt. Men nog sjutton stod de kvar, de verkade arbeta och några alterantiva vägar hem som inte betyder ungefär en timmes omväg (och en del trafik) finns inte. Dessutom kom hela fårflocken springandes och sa BÄÄÄ längs med vägen. 
Jag antar att en normal människa hade tagit barnet från hästryggen redan där, men inte då, sonen satt kvar när vi passerade. Och Percy töltade åter igen några steg, men i övrigt var hon lugn. Så, jag har blivit allvarligt smittad av mina hästars lugna attityd, och är helt otroligt nöjd med hur Percy skötte sig. De förvånar mig allt som oftast. Vilken underbar hästras! Hade sonen suttit på min 17 åriga Calinka hade jag inte passerat förbi grävskopan med honom på hästryggen.
Förutom Percy äventyren fick Bunny träna på att lyfta fötterna och så provade vi på longering. Dessutom kom Mimmi när vi var på hemväg och skulle motionera Pepper.
Percy watching the sheep
I have for many years been careful around horses, thinking about security precautions. I always try to figure out what could happen and, if possible avoid risky situations. If that not is possible I try to minimize the possible negative outcomes. Especially when it comes to youngster. I have to admit that I sometimes have taken shortcuts with Calinka, but she is 17 years and stable in most situations (and I usually know when she isn’t and behave according to that). Something most have gone wrong when I became a Rocky owner as I now have started to fight all natural instincts most days. Today I think I broke the record…
I watched this and wondered how we should be able to pass. And yes, of course I had Mika walking along with out a leash with us today. And yes, we followed in her footsteps, passing between the tractor and the trees to the right.And yes, the excavator did stay in that position – making the road even more narrow.
It started with that I forgot Isac’s saddle at home as I am making a numnah and a saddle cover so he had to hold on the the rings of the long rein girth. And of course I put him on Percy’s back. Isn’t that logic – a newly started youngster and a child of the same age… Or maybe not. Any way, for the first time Percy spooked as she saw a human painting in the grass. But she just took a step side way and the child sat steady and didn’t even comment about it.

To avoid the tractor that was working at the field close to the road to the left I decided that we would take the road straight forward instead.A good decision as I heard other engines in the same direction when we came close to the place the road split. It turned out to be a tractor and an excavator that was  close by, hidden behind the corner of ta building. Percy gaited a couple of steps, but was easily controlled and the child sat safely at her back. Luckily we passed by them – or wait – the drove forward, blocking our way back. Therefore we walked a little bit longer than planed; Isac often get bored after about 10 minutes at horse back. Getting back they still was in the way, working with something. There are no alternative way home, unless without at least an hour walk and some traffic. The topping of the cake was all sheep that came up close to the fence (close to the road) calling loudly.
I guess that I normal human being had got the child on the ground at that point, but why should I? The boy sat on the horse back as we passed by. Percy gaited once more a couple of steps, but was calm otherwise.I must have been seriously diseased by my horses calm influences and was enormously content with Percy’s way of handling things. They keep surprising be. What a wonderful breed! And honestly, had the son been riding the 17 year old Calinka I would not have passed with him on her back.
In addition to the adventures with Percy I lifted Bunny’s feet and tried to lounge her. Mimmi came when I left and planned to work Pepper.

Länsstyrelsen och hovslagaren på besök

/0 Comments/in , /by
At arrival, she even seemed to find it hard to move 100% properly.
Idag kom Länsstyrelsen på besök för att titta på lösdriften och paragraf 16 tillstånd. Skönt att äntligen få det gjort! Det blev några mindre anmärkningar, men på det stora uppfattade jag det som att de tyckte allt var bra. Som backup hade jag tagit med mig maken om de hade haft mer ingående frågor om någon konstruktionsdetalj.
Me  trimming little and moving in a big pasture got the front feet into this in 2 weeks.
Bunny fick även hovslagarbesök, hennes fötter var inte vackra när hon kom. Vi har däremot jobbat målmedvetet på att lyfta dem och hon skötte sig utmärkt med framhovarna. Bak lät vi vara då de är helt ok. Mycket knäckebröd fick det bli för att muta fröken. Att fötterna överhuvudtaget blev så fula beror troligen på tiden i karantän. Där har jag svårt att tro att hon kunde röra sig som nu och fötterna flöt ut och blev fula. Hos tidigare ägaren var hovarna på alla hästar jag såg fina trots att han själv sa att han aldrig använde sig av hovslagare. Min hovslagare berömde Bunnys runda fina fötter. Vid nästa besök satsar vi på bakfötterna!
After farriers visit
Today Länsstyrelsne (a Swedish Authority) came to visit and look at the shelter and horse keeping. A releife to finally get that done! There was some minor things that they didn’t really like, but otherwise they seemed to think it was nice. As a back-up I brought my husband so he could answer if there had been any questions about the construction.

Hind feet have been looking like this all the time.
Bunny also got a visit from the farrier, her feet wasn’t pretty when she arrived. We have been working on lifting her feet and she behaved perfectly with her front feet. We didn’t try with her hind feet as she finds that harder and they have been looking much better all the time. That her feet got that bad was probably due to the quarantine, I find it hard to believe that she has as much space as now to move around into and her feet therefore turned ugly. At her former owners place all horses that I saw had nice hoofs -even if I was told that there was never a farrier that visited. The horses managed to trim their feet by them selves. My farrier complemented Bunny for her nice hoofs and had a hard time to believe that she probably never had been thru the procedure. At next visit we head for the hind feet as well.

Veckan som gått

/0 Comments/in , , , , , , /by

Åter igen springer tiden, så det får bli en sammanfattning av vad som hänt sedan sist:

Tisdag: Maria tog ut Calinka på en sväng.

Onsdag: Jag tömkörde Pepper som inte alls var så motiverad som senaste gångerna. Konstaterade även att Calinka brunstar och flörtar med Pepper.
Torsdag: Tanken var att trimma, men trimmern la av så jag red ut på Pepper en kort vända istället. Maria red dressyr på Calinka. Sedan promenerade vi Bunny och Percy runt husen. Hjälp vad det blir mörkt tidigt, det blir till att plocka fram reflexer och pannlampa.

Fredag: Resten av familjen åkte bort så jag hann lägga lite tid i stallet, pysslade och fixade, putsade fönster, städade, tja sådana där roliga saker.

Lördag: jag var på möhippa men Mimmi red Pepper en vända och tömkörde Percy på promenad.

Söndag: Isac red Percy i sin nya sadel (bättre storlek för honom än min), jag tömkörde Calinka och Isac red på henne till dressyrbanan – tömkörningsgjorden är bra att hålla sig i. Bunny fick också agera ridhuset åt isac, fast bara när hon stod inne. Och jag lyckades få min pappas trimmer att stanna när jag hade trimmat ett tag…

And once again time flies away. Here is a short update about the past week:

Tuesday: Maria took Calinka for a trail ride.

Wednesday: I long reined Pepper and he was not at all as motivated as last time. I also concluded that Calinka was in heat and flirted with Pepper.

Thursday: I planned to cut grass around the fences but the machine died so I changed my plans and took out Pepper for a 30 minutes trail ride.Maria did some dressagework with Calinka and afterwards we took Percy and Bunny for a walk around the houses.
Friday: The rest of the family left for the weekend so I finally had time to do some of those fun things – like cleaning in the tack room.
Saturday: I was at my sisters bachelor party, and Mimmi rode Pepper and long reined Percy.
Sunday: Isac tried his new saddle (a better size for him than mine), I long reined Calinka and Isac sat on her back while we walked to the arean and back. Bunny also tried to be a horse for Isac – but just in the stall. And I managed to clean up a bit around the fence with dads machine that I borrowed – then taht one also died…

Why not bring horse + child + dog for a walk?
The  new, shetland ponny saddel – seems to work on a Rocky as well.
Isac wants to lay down on Bunnys back.

On the way to the long rein sesion with Calinka

Bunny finds Isac very interesting

Pepper also wants to say hello to Isac (that wears a helmet in the photo).
Indoor flirt.


More indoor flirt between Calinka and Pepper.
Mimmi and Pepper

Mimmi and Pepper

Mimmi and Pepper

Apperently Pepper reared at command  accordning to Mimmi- no one know who taught him that.
Calinka and Bunny get along very good together.

Virvlar

/0 Comments/in , , /by
Jag gillar ston med virvlar i pannan, närmare bestämt två virvlar. När jag var tretton år berättade en tjej vars ponny jag skulle börja rida om att hästar med två virvlar i pannan var speciella.  Att de var lite knäppa på något sätt. Hennes egen tvåvirvlade valack älskade att hoppa, men vägrade ut sig på alla tävlingar. Efter det började jag kolla på det här med virvlar och kom att läsa mer om dem. Vissa verkade tycka att de var rakt igenom knäppa, medan Linda Tellington påstod att de hästarna var reaktivare, kunde överreagera i viss, oväntade situationer. Lite speciella hästar helt enkelt. Jag vet inte hur det är med den saken, men ett är då säkert, Calinka har två virvlar och döm om min förvåning när både Percy och Bunny visade sig ha det. Det var inte alls det jag valde dem på.
Frågan är ju om man ska tro på detta om virvlar, det finns ju många olika sägner om yttre attribut, färger, tecken med mera som avgör om det är en bra häst. Jag tror ju att det är mest skrock. Hur har jag då upplevt mina dubbelvirvlade damer? 
 
Calinka har genom åren visat sig var en egen dam dam som då och då i mina ögon har just överreagerat. Vissa saker får henne bortom kontakt – diken med vatten har varit en sådan vända trots att både diken utan vatten och vattendrag fungerade utan problem.  Percy har redan visat att hon är speciell, hon verkar ha en lika speciel personlighet som färgväxling; bara detta att hon kunde styra betäckningarna i hagen. men även denna dam kan ibland bli en dramaqueen, som när hagen öppnades under Riddarspelen – då var hon inte riktigt kontaktbar och sprang bara omkring. Jag kommer inte att bli ledsen om Bunny följer i deras hovspår, jag gillar stonas personlighet!  Ston vet jag inte varför jag faller mest för. Det är ju praktiskt om man tänkt avla, men mina favorithästar har alltid varit ston. På något sätt kommer vi väldigt bra överense. 
Pepper däremot har bara en, enkel virvel i pannan, och inte har det gjort honom mindre speciell! Han har snarast visat sig var något alldeles extra, trots bara en virvel och att han inte är sto.  Det är nog den första häst av manligt kön som verkligen är speciell för mig även om jag gillat ett par andra mycket med.

I like mares with whirls in their front, more specific with two whirls. When I was thirteen a girls, who’s horse I was going to start to ride about whirls and that those with two was special. Her own “two whirl” gelding loved to jump but always got dismissed at competitions as he then refused to jump. After that I started to look at horses heads and hear more about whirls. Some people seemed to think that they were nuts, while Linda Tellington said that most was more reactive than other horses and could over react in some situation. A little bit special. I don’t know how it is about those things but Calinka has two whirls and boy, didn’t I get surprised when both Percy and Bunny has that as well. That was not why made me chose them.
I don’t know how serious I rate those tales about whirls, there are so many about a specific color, marking etc that makes be believe it is most old stories. How do I think my double whirled ladys is?

Calinka has during the years proved her self to be a special lady that sometimes over react. Ditches with water for example… they were impossible to cross – but ditches without water or ponds was ok. Percy has already showed that she is as special as her color – and a bit of a drama queen. It amazes me how she could refuse breeding in the pasture and when the horses got out of the pasture during Easter she was not really contactable – she that usually just comes up to you.  I am not going to be sad if Bunny follow their hoof print. Why I like mares is even more hidden in the dark – by some way my favorites have always been mares. We juut seems to get along.

Pepper on the other hand has only one whirl and he is very special as well, even if he isn’t a mare either! He is the first male horse that I really, really like, even if I have had a couple before that have been very good horses.

Mina hästars stamtavlor

/0 Comments/in , , , , /by

Efter en genomgång på vissa hästar som det talas tycker jag det är på sin plats att beskriva vilka hästar som finns i mina hästars stamtavlor.

Black Pepper:

Pepper har en ovanlig stamtavla på så vis att hans far Buck härstammar från Rocket som är en av de hingstar som man tror har Tobe som sin far. Bucks mor har däremot okänd härstammning. På mödernet har han istället Kilburns Chocolate Sundown ett par gånger flera generationer tillbaka, en av dem är Kilburns Chocolate Sundown far till johnsons Toby, den andra till Nuncio.
Percy’s har på sin pappas sida stamhingstarna Kilburn’s Chocolate Sundown, Sewell’s Sam och Yankee. Av kända söner till ovanstående kan nämnas Buddy Roe och Dock liksom dennes son Choco Dock. på sin mors sida har hon åter igen Kilburn’s Chocolate Sundown med Dock och Choco Dock men även Mapple’s Squirrel och Sam Clemon’s Tim. Det gör henne till en “five star” häst eftersom hon har alla fem sönerna till Tobe i sin stamtavla.
Bunnys farfar har ett inte helt okänt namn: Broken Bone’s Sam’s Son, en son till Sewwll’s Sam. Hon har även Tobe dottern Sewell’s Beauty en bit bak i stamtavlan liksom Choco och Dock. På sin mors sida har hon Sam Clemon’s Tim och Smith’s Ginger.