Hästavel – temperament

Temperament, den kanske viktigaste egenskapen och den jag tycker är absolut svårast att bedöma. Eller i alla fall bedöma på ett objektivt sätt. Vad är en “bra” respektive “dålig” respons på en händelse? Det finns så många olika preferenser för vad som är bra, vad man gillar. Det en bara tycker är charmigt och kul passar inte alls en annan. Det temperament som kanske får hästen att ta i den där sista metern i ett upplopp kanske inte är den som gör den keligast i stallet, eller den tryggaste hästen att rida ut i skogen på. Och för den ena är det inte viktigt att hästen är bara den har “löparskalle”, medan den andra inte bryr sig om tävling utan bara myser med sin häst. Självklart är det även en del bakom alla de hästraser som finns idag.
För att inte tala om hur svårt det är att avgöra hur hästen är vid ett snabbt möte, som det ofta är när man köper häst. Hur ska man ha en möjlighet att veta hur hästen egentligen är? För att inte tala om att avgöra vad som är arv, vad som är miljö och vad som går att ändra.
Hur vore det med ett mentaltest såsom för hundar? Kanske kunde det ge en mera objektiv syn på hästens temperament. Flera olika profiler inom hästvärlden har försökte kategorisera hästar i olika typer. Hur stor vetenskaplig förankring det ligger bakom är däremot mera ovisst. Exempel som jag har kommit över: Klas Ferdinand Hempling har skrivit en hel bok om det: Hästens Själ, med 26 olika karaktärstyper, Linda Tellington Jones kategoriserar i TTouch olika karaktärs typer beroende på olika ansiktsdrag medan Parelli sätter olika egenskaper till om hästen styrs av höger eller vänster hjärnhalva, är utåt eller inåtagerande.
Länge har personlighet hos djur, och därmed även hästar, varit tabu inom djurbeteende forskningen, men på senare år har man börjat göra olika studier där man försökte bedöma olika hästars personlighet mot varandra, eller att försöka hitta skillnader mellan raser. Därför kan bättre hjälpmedel för att bedöma personlighet hos häst vara på väg i framtiden. Jag fram emot ett bra sätt att mäta hästens personlighet mot en skala för att lättare kunna avla mot mina mål och följa upp hur mina avkommor.
Oavsett vilket kommer man ändå att behöva veta vad man söker efter, vad man vill få fram. Så, här kommer vad jag vill ha hos mina hästar:
Vänlighet.
En vilja att jobba med människan, att vara med, att vara positiv
Lättlärdhet/intelligens.
Känslighet så de går att få att lyssna på små signaler.
Nyfikenhet och vakenhet
Lugn och orädd för nya situationer, platser och saker.
En häst som, även om den blir rädd, söker sin trygghet i mig och är kvar och lyssnar på mina instruktioner istället för att försvinna innan jag ens hunnit reagera.
En vilja framåt, energi att komma någonstans.
Gärna också en förmåga att läsa situationen så att de är rädda om nybörjare och barn, men kanske kräver mer av den vanare ryttaren. Calinka exempelvis kan ibland busa och bråka, men brukar känna på sig när det går bra, när risken för skador inte är stor på vare sig henne eller mig. Däremot i trånga situationer, eller om jag rider barbacka sköter hon sig bättre. Och då får jag väll tillåta hennes bus när det nu går, ibland får det mig till och med att skratta åt henne.
Sedan är det bara att hoppas att den som köper häst har en aning om vad denne anser vara viktigt och att säljaren är så ärlig som möjligt om varje individs unika egenskaper. För, även om hästen inte passar mig, kan den vara någon annans drömhäst.
Horsebreeding – disposition
Disposition – maybe the most important factor and the one I find hardest to judge. Or at least to judge objectively. What is a “good” or a “bad” reaction to a situation? Besides, everyone seems to have their own preferences of good and bad. What one finds charming might not please someone else. The disposition that makes a horse push that little extra in a race might not make it the cuddliest in the stable or the most reliable trail partner. And one person wants to win races and while the other only wants to cuddle. Of course this is one reason behind different horse breeds.
That is without talking about how hard it can be to judge disposition at a fast meeting, as often when you buy a horse. How to know what the horse is like? Not to mention what is genetics, what is environment and what could be changed.
How about a personality test like the ones often used for dogs ? (Exist in Sweden at least). Maybe that would give a more objective way to judge disposition. Different persons within the world of horses have tried to categorize horses according to personality. How scientific that was done is less secure. I have found: Klas Ferdinand Hempling and his book “What horses reveal” with different 26 characters, Linda Tellington Jones that categorize horses in her book TTouch upon different facial traits while Parelli connects personality with if the horse is controlled by right or left brain, is extrovert or introvert.
For a long time personality in animals, and thereby horses been taboo in animal behavior studies, but lately that has started to change. Studies have been made to try to judge different horse personalities against each other, or to try to find differences between breeds. Therefore better test to judge disposition might be on its way. I look forward to a better test to judge “horse-anality”  against a scale to easier reach my breeding goals and follow up the offspring that I get.
Anyway, a scale don’t choose the horse, everyone still needs to know their own preferences. This is what I like:
Kindness
A willingness to work with people, to take a part, to be positive.
Easy to teach/intelligent
Sensitive, to be able to make them listen to small cues.
Curious and alert.
Calm and cool in new situations and surroundings.
A horse that seeks human supports even when afraid instead of run away.
Energy and willingness to go forward
I also want a possibility to read the situation, to be careful around children and beginners, but maybe demand more of more experienced people. For example, Calinka may struggle a bit but usually knows when she can do that, when there aren’t any big risks of injury to either me or her. In those other situations, or when I ride bar back she usually behaves better. And then I can let her “play” when possible, sometimes it even makes me laugh.
The it is only to hope that person searching for horses knows what they want and that sellers  is as honest as possible about every individual. Cause even if I don’t like a horse – it might be someone else dream horse.

Hästavel – inledning

I några tidigare inlägg har jag fokuserat på hästfärger, nu tänkte jag fokusera på andra aspekter av avelsarbetet och vad jag önskar. Därmed kommer det att bli flera inlägg för att inte göra dem för långa. 
För mig är det absolut viktigaste att ha en häst som jag kan ha kul med, som får mig att bli glad när jag kommer till stallet och som om möjligt får mig att lämna stallet med mera energi än vad jag hade när jag kom dit. De egenskaperna är inte lätta att avla på, och är säkert inte lika mellan olika människor heller. Därmed inte sagt att de inte är viktiga. För egendel har jag tittat på vad jag tror kan ge dessa egenskaper, vad kan det vara för något som är lättare att mäta, lättare att bedöma? 
Ett bra temperament (vad är det?) är så klart en del i det hela, men också en bra exteriör och en frisk individ. Jag kommer att komma in närmare på de olika egenskaperna och vad jag anser vara bra, i kommande avsnitt. Anledningen till att jag tror att de spelar roll är hämtad direkt från människans värld. (Det är sällan jag drar paralleller på det sättet, men här tycker jag det är relevant). Om jag som människa har lätt för spela basket, kanske är jag huvudet högre än alla andra, blir det lätt att jag känner mig duktig. Tränaren ser mig antagligen lättare och jag kanske får mera beröm. Antagligen kommer detta att leda till en positiv spiral där jag tycker det är kul och försöker allt mera och där jag känner mig duktig och uppskattad.
På samma sätt tror jag det gäller vid träning av djur, råkar man hitta något som djuret (hästen i detta fall) tycker är enkelt och uppmuntrar det kommer den antagligen att gilla det och gärna forsätta jobba med det. Tränaren kommer troligen att uppskatta sin häst och berömma för att den försöker så väl och så kommer den goda spiralen. Både tränare och häst försöker vara så trevligt som möjligt för de har så kul tillsammans. En god tränare inser förstås om han ber om något svårt, kan gränserna, märker skillnaderna – men alla är inte lika duktiga, saknar kanske den där erfarenheten eller har inte ambitionen. Därför vill jag avla fram en häst som har så lätt för sig som möjligt när det gäller grundkunskaper som är basen i de flesta ridsportgrenar. Det kan också betyda att man inte når eliten; bara för att man har bollsinne är basket inte givet den bästa sporten.  Även om man kanske snabbt och enkelt lär sig grunderna. Därav är bra exteriör inte samma egenskaper beroende på vilken hästsportgren man kollar på.
Att vara frisk då? Eller hållbarhet som jag vill se det på hos häst. Dels tycker jag det är tråkigt att jaga veterinären hela tiden, åka iväg till klinik, behandla, och sätta igång hästen långsamt. Dels är det inte gratis. Men, ytterligare en aspekt är att om du har ont i kroppen av någon anledning så kanske inte dina bästa sidor visar sig? Om det alltid måste specialordnas och fixas för att du antingen inte ska få ont, eller för att du ska kunna jobba utan att få ont. Därför tror jag på hållbarhet eller sundhet.
Att specificera alla egenskaper man önskar är inte det enklaste – att hitta individer som uppfyller alla dessa är än svårare – kanske omöjligt även om man skulle ha oändliga mängder pengar. Ingen är perfekt och det finns alltid några fel. Utmaningen ligger i att förstå vad som är relevant i en viss situation, att kalkylera risker och att hitta individer som väger upp varandras svagheter. Att välja individer som är just individer om än inte är perfekta. Och att då och då våga ompröva sina ideal, våga testa nytt och hålla sig uppdaterad om vad som sker i omvärlden, både inom rasen och inom forskningen.

I have focused on horse color in some previous posts, now I plan to focus on other aspects of breeding and what I want. It is going to be some post, not to make them to long.
To be the most important thing is to have a horse that I have fun with, that makes me smile when I some to the stable and makes me leave it with more energy than when I came. That might not be easy traits to breed and what one person likes is not that same as another. But, it doesn’t mean that it isn’t important. Therefore I look for those traits that might give me those things, try to figure out things that could be easier so measure and evaluate.

A good temperament (what is that?) is of course a part inte it, but also a good conformation and soundness. I am going more in detail in those different traits and what I like in other posts. I got the reason I think those things mater from the human world. (I rarely make that kind of paralleles, but here I find it valid). If a human finds it easy to play basketball, maybe I am taller tahn all others, I easily think that I am good. The trainer probably accnoledge me and praise me. That probably leads to a positive trend where I try harder and harder and feel good about it and get positive feedback.

I think animals work in the same way, if you find something the animal (horse in this case) finds simple and praise that it probably going to like it and like to continue to work with it. The trainer is probably going to like the horse and tell it that it is good when it tries and that way start a positive way. Both trainer and horse is going to show there best sides as they have so fun togheter. Of course a good trainer understands if he askes for something hard, knows the thin lines between ok and when it is not, notice those small differences and is good at explaining. but not all are as good trainers, have the experiance or the aiming to do everything in the fastes way. Therefore I want to breed a horse that find most basics easy, the ones that most equestrian sports build onto. It might not give you a horse for the elite, just as find it easy to play with a lball don’t make you a succesfull basketball player. But, you might learn the basics easyly. that way it is not always that what is a good conformation for one sport is that for another.

To be healthy then? Or soundness as I see it at horses. In one part I find it boring to visit the vet all the time, to rehabilitate, work the horses slowly over and over again. And it is not cheap. Another reason for health is that if you are in pain you might not be at your best. If everything always needs to be special and very careful.

To specify all preferred traits may not be easy – to find individuals that live up to all of them even harder. Maybe even harder even if you have a lot of money. No-one is perfect. Therein lies the charm about it; to find what is good enough, calculates risks and to find good matches. To choose individuals, even if not perfect. To sometimes evaluate ones believes and keep updated on what is happening in the world, both within the breed and science.

Hästfärg i detalj

Ok, jag är hemma och är sjuk. Just nu orkar jag inte mycket mer än att läsa eller sitta framför datorn/TV:n. Därav kom jag in på denna nördiga fundering och idé. Skyll på febern om ni vill.
Peppers sire Buck, look close antd you see the roan.
Also sired by Buck and roan.
Någonstans i detta råkade jag åter läsa på lite om hästfärger och om att konstantskimmelgenen nedärvs tillsammans med genen på extension locus. (Genen som avgör om hästen får en uppsättning röd eller svartbaserad grundfärg). Alltså ärvs E eller e ner tillsammans med genen för konstantskimmel, även om det ibland sker ändringar. I alla fall, därmed tänkte jag kolla vad som är den troligaste uppsättningen för Pepper på extension locuset. Han far har fått både röd och svartbaserad avkomma och måste därför vara Ee på extension locuset. Om hans far hade fått många rödskimmlar hade man kunnat misstänka att han ärvde ner konstatskimmelgenen och rödgenen tillsammans. Hade det varit tvärtom –  många svartskimmlar kunde man misstänka att han nedärvde svartskimmel och genen för svartgrundfärg tillsammans. Självklart måste man även ta hänsyn till stonas färg – även de ger en gen till E locuset. Peppers mamma till exempel kan vara EE på extension locuset eftersom hon bara har gett svartbaserad avkomma. (Men det kan också vara en slump och hingstarnas förtjänst)
Sagt och gjort, RMHA har en bra databas över alla individer och jag hittade enkelt 25 avkommor efter Buck (Peppers far). Problemet är bara att enbart en av dessa är registerad som konstantskimmel – min Pepper. Nu har jag sett bild på Buck och han är utan tvekan en konstantskimmel. Jag har även sett en avkomma hos  Peppers uppfödare som var konstantskimmel och en på en hemsida. Men, statistiskt sett borde det ha varit ungefär 12 stycken konstantskimmlar bland dessa avkommor!
Så, jag blev inte mycket klokare – utom på att det troligen fins ett antal hästar som inte är registerade med fullständig färg i registren. Som bonus hittade jag två avkommor som var registerade som bärare av en gulgen – utan att någon av föräldrarna hade någon (vilket inte är möjligt).
OK, I am home and ill. I don’t have energy to do much more than reading or watching the computer och television. Guess that was how I got this nerd idea to pop up in my head. Blame the fever.
Sometime I managed to read up on horse color again and once more saw that the roan gene is linked with the gene at the extension locus. (The locus that determines if the horse get red or black based). Therefore E or e is inherited together with the roan gene, even if over-crossing do occur. Anyway, why not try to figure out the most possible setup for Pepper at extension locus? His father has sired both red based and blackbased offspring and therefore needs to be Ee at the extension locus. If his father had sired many red roans it could be expected that he inherited the roan gene and the red gene together. If the reverse, It could have been expected that he inherited roan with his blackbased gene. And of course the mares colors needs to be considered. Peppers mom for example might be EE at extension locus as she only has blackbased offspring. (But it might also be a coinsidece and sometimes because of the stallions).
Anyway, RMHA have a good and easy accessible database with all horses pedigrees and I easily found 25 offspring to Buck (Peppers sire). The only problem is that only one is registerd as a roan – my Pepper. I have seen pictures of Buck and he is a roan. I have also seen an other offspring from him at Peppers breeder that was roan as well, and one more offspring at an webpage. But, statically, I should have been around 12 roan offspring among those 25!
So, I didn’t learn much – except that probably some of those horses aren’t registerd with their full color. Fun thing is that I also found two offspring that claimed to carry a creme gene even if none of the parents did (that is not possible).

Hästfärg – Årstidsskiftningar

Percy in the add, august 2011

Förutom att hästar sätter en rejäl vinterpäls så kan de även ändra färg en hel del mellan säsongerna. Nu råkar jag ha två hästar som är extrema på det.  När det gäller Pepper är det ingen överraskning, det karakteristiska för en konstantskimmel är just att den byter färg över året. Percy däremot var en större överraskning. Ett tag tyckte vi att hon bytte färg varje vecka…Jag har fått höra att hennes farfar, som också är en silvergulbrun även han byter färg mellan säsongerna och åren. En anledning kan vara att de troligen båda bär på sooty genen – den lär ha lite av den effekten.

A very visible line at the back (but she is not a dun)

Calinka och Bunny är inte alls lika extrema i sina färgbyten, men jag tar med några bilder på dem. När det gäller Calinka är det tydligt att hon blir solblekt på sommaren – i vilken utsträckning har varierat mellan åren. Dessutom tenderar blekningen att vara störst där någon utrustning har legat, under sadlen, under tränsets nackstycke, eller där täckes nerkant har gått emot frambenet…

Winter face, very dark around the eyes.
Percy infebruary 2012

Horses tend to put on a good winter coat, but they may also change color between seasons. I own two horses that is good at that. When it comes to Pepper taht is what would be expected for a roan horse. Percy on the other hand was a bigger surprise. Last spring we thought that she changed color each week… I have heard that her grand sire, a silver buckskin as well, is the same . One reason might be that they probably both carry the sooty gene and that gene is suspected to behave just like that.

Percy, end of mars 2012

Calinka and Bunny is not at all as extreme in color change, but I show some pictures of them as well. When it comes to Calinka she get sun bleached to different degrees different years, and usually she gets light where some equipment have been used. For example the saddle, the place where lower end of the rug touches the front leg, the place where the bridle goes behind the ears…

Percy, end of mars 2012, close up – her front looks chocolate!


Percy, begining of april 2012
Percy’s summer face, not at all as dark as before. and much clearer mottles on the nose.

Percy winter 2012-2013

Pepper in december/january 2011/2012. nearly black.
Pepper, beginning of February 2012


Pepper in april 2012

Pepper, end of August 2012. He didn’t get much lighter than this.

Close up at Pepper’s summer coat.
Pepper, early 2013.
Bunny, September 2011, Kentucky
Bunny, June 2012, Kentucky
Bunny has just arrived, end of August 2012, Calinka behind.
Bunny winter 2102-2013
Calinka spring, maybe 2008

Calinka, summer 2011, a red tinge to the body

Calinka, summer 2011, red parts at the front

Calinka, summer, maybe 8 years ago.
Calinka, winter 2012-2013

Den mångsidiga Rockyn

Förutom en film på från 2011 års show har man på rasens hemsida även ett photogalleri med många bilder där Rockys dyker upp i många olika sammanhang. Hoppning, show, med barn, parader, framför vagn, föser boskap…

https://www.rmhorse.com/gallery

RMHA has also a photo gallery with photos with a lot of Rocky’ss in a lot of different situations. Jumping, show, with children, parades, in front of a buggy, working cattle…